Laboratoriearbete


Kemiskt laboratoriearbete innebär att man arbetar med kemiska ämnen. Ofta handlar det om en stor mängd olika ämnen. Riskerna varierar mycket beroende på typ av laboratoriearbete.

Minska riskerna så här:

  • Använd alltid dragskåp eller liknande vid arbete med farliga ämnen. Kontrollera och dokumentera lufthastigheten i dragskåpet minst en gång per år. Den ska vara minst 0,5 m/s. Det kan vara lämpligt att förse dragskåpen med en fast mätanordning som visar frånluftsflödets storlek, och där normalt driftläge är markerat. Vid arbete med ämnen som innebär risk för livsfara eller allvarlig skada (akut såväl som kronisk) måste dragskåp förses med larm som varnar för lågt frånluftsflöde. Larmfunktioner och larmgränser ska också kontrolleras. Resultat och datum för alla kontroller bör förvaras i anslutning till dragskåpet. 
  • Laboratorium ska normalt ha undertryck i förhållande till angränsande lokaler.
  • Sätt upp en skylt med risk- och skyddsinformation vid reaktionskärl, försöksapparatur och liknande om det finns risk för olycksfall eller ohälsa.
  • Pipettering får inte utföras med munnen. 
  • Begränsa mängden farligt ämne på varje arbetsplats till vad som är nödvändigt för arbetet.
  • Använd inte dragskåp som ni arbetar i som förvaringsutrymme för kemikalier eller utrustning.
  • Kontrollera att samtliga förvaringskärl som flaskor, dunkar och fat är märkta med namn, faropiktogram (farosymbol) och varningstext.
  • Se till att samtliga behållare med farliga ämnen är väl förslutna.
  • Ta omgående bort spill med absorptionsmedel.
  • Varken mat eller dryck får förvaras, tillredas eller förtäras på laboratorium där farliga ämnen hanteras.

Regler om laboratoriearbete finns i

  • AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning
  • AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker. I § 26 anges att munpipettering inte får förekomma.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1997:10 Laboratoriearbete har upphävts. Likartade krav finns nu i de generella föreskrifterna ovan.