Arbetsliv

Under sömnen sker en rad processer som gör att vi kan fokusera och prestera bättre dagtid.

Bild: Istockphoto

Sömn

Sov dig smartare

2018-08-17

I vår ständigt uppkopplade tillvaro har sömn blivit viktigare än någonsin. När vi sover sker nämligen en massa processer som hjälper hjärnan att återhämta sig från den belastning den utsätts för på dagen.

Bild: Toa Heftiba/Unsplash

Möteskultur

Så ser du till att gå på rätt möten

2018-08-15

Möten är bra och helt nödvändiga arbetsverktyg. Men om du ofta sitter på möten och undrar vad du gör där eller vad mötet syftar till, kan det vara dags att våga göra något åt saken.

Webbfråga

Hur känns det att börja jobba igen?

Se resultat
  • Kul! 25%  
  • Skönt med vardag 32%  
  • Deppigt 36%  
  • Har inte varit ledig 6%  
Totalt antalet röster: 177
Se frågan

Ledarskap

Misstag kan leda till positiv förändring

2018-08-14

Misstag är inte något som man ska sopa under mattan utan i stället ta lärdom av som chef. Det anser Pontus Bodelsson som med över 20 års erfarenhet som vd delar med sig av sina bästa misstag och erfarenheter av förändringsarbete i en ny bok.

Att ha tillgång till både tysta och livliga zoner är viktigt för att jobbet ska fungera bra i ett aktivitetsbaserat kontor.

Bild: Studio Republic

Aktivitetsbaserat kontor

Bra för prestationen att flytta runt på kontoret

2018-08-13

Den som växlar mellan olika typer av zoner och arbetsplatser fyra eller fler gånger under arbetsdagen presterar bättre än den som inte växlar alls. Det framgår av en ny studie om aktivitetsbaserat kontor.

Den sociala gemenskapen med kollegor är positivt för hälsan.

Bild: Maria Claesson

Tillbaka på jobbet

Släpp jobbångesten – arbete är bra

2018-08-09

I dagarna kommer många tillbaka till jobbet efter sommarsemestern. Även om arbete kan skapa stress och ohälsa är det i grunden något positivt. Stressnivåerna är högre hos den som är arbetslös än hos den som jobbar, enligt psykologiprofessor Bo Melin.

Bildreportage

Yrke: Glaciärforskare

2018-05-29

På Kebnekaise märks klimatförändringarna tydligt. Sydtoppen har smält ned och är inte Sveriges högsta punkt längre. På Tarfala forskningsstation jobbar glaciärforskare på 1135 meters höjd med att mäta hur mycket snö som smälter varje år.

  • Tarfala forskningsstation ligger på 1135 meters höjd och det är tjugosex kilometer till närmsta bilväg och sju till Kebnekaise. Det är de uråldriga bergens berg-känsla att komma hit. Här bor annars bara järvar, sten och stormar. Sveriges vindrekord på 81 m/s mättes upp här 1992, stationens bastu flög iväg 100 meter.

    Tarfala forskningsstation ligger på 1135 meters höjd och det är tjugosex kilometer till närmsta bilväg och sju till Kebnekaise. Det är de uråldriga bergens berg-känsla att komma hit. Här bor annars bara järvar, sten och stormar. Sveriges vindrekord på 81 m/s mättes upp här 1992, stationens bastu flög iväg 100 meter.

    Bild: Henrik Witt

  • På Tarfala forskningsstation har Stockholms universitet sedan 1946 gjort mätningar på de närliggande glaciärerna, den längsta mätserien i världen. Andreas Bergström har jobbat här varje vinter i tio år. – Det är så skönt liv här, säger han. Många fältdagar och härliga människor som jobbar här och som passerar. Sen känns det viktigt att jobba med den här forskningen.

    På Tarfala forskningsstation har Stockholms universitet sedan 1946 gjort mätningar på de närliggande glaciärerna, den längsta mätserien i världen. Andreas Bergström har jobbat här varje vinter i tio år. – Det är så skönt liv här, säger han. Många fältdagar och härliga människor som jobbar här och som passerar. Sen känns det viktigt att jobba med den här forskningen.

    Bild: Henrik Witt

  • Torbjörn Karlin sitter inträngd i helikoptern med gasolflaskor och annan utrustning i knät. Han är intendent på Tarfala forskningsstation. – Jag kom hit i mitten av 1990-talet då jag gick en högalpin kurs. Vi hörde ett föredrag på forskningsstationen och då bestämde jag mig för att sadla om från servicetekniker till glaciolog. Jag kom tillbaka till Tarfala 2002 och sen har jag mer eller mindre blivit kvar.

    Torbjörn Karlin sitter inträngd i helikoptern med gasolflaskor och annan utrustning i knät. Han är intendent på Tarfala forskningsstation. – Jag kom hit i mitten av 1990-talet då jag gick en högalpin kurs. Vi hörde ett föredrag på forskningsstationen och då bestämde jag mig för att sadla om från servicetekniker till glaciolog. Jag kom tillbaka till Tarfala 2002 och sen har jag mer eller mindre blivit kvar.

    Bild: Henrik Witt

  • Oftast tar forskarna skotern till glaciärerna men så här i slutet av säsongen är snön svår att bemästra. Då blir det helikopter i stället.

    Oftast tar forskarna skotern till glaciärerna men så här i slutet av säsongen är snön svår att bemästra. Då blir det helikopter i stället.

    Bild: Henrik Witt

  • – Vi har en paprika som inte är helt död, konstaterar Torbjörn torrt när han kikar i kylskåpet. På sommaren när det är lite mer folk på stationen är det kockar som gör maten. Men nu i slutet av vintersäsongen med bara Torbjörn och Andreas kvar blir det självhushåll.

    – Vi har en paprika som inte är helt död, konstaterar Torbjörn torrt när han kikar i kylskåpet. På sommaren när det är lite mer folk på stationen är det kockar som gör maten. Men nu i slutet av vintersäsongen med bara Torbjörn och Andreas kvar blir det självhushåll.

    Bild: Henrik Witt

  • För jobbet på glaciären krävs mycket utrustning. I sin sele har Tobias bland annat karbiner, prusiksnören, slingor och isskruvar.

    För jobbet på glaciären krävs mycket utrustning. I sin sele har Tobias bland annat karbiner, prusiksnören, slingor och isskruvar.

    Bild: Henrik Witt

  • Sondning på Mårmaglaciären för att mäta hur mycket snö som fallit i år. Över sextio positioner är inlagda på GPS:en. I september görs en ny mätning för att se hur mycket som smält. Den globala uppvärmningen gör att glaciärerna smälter snabbare och de långa mätserierna från Tarfala har en stor betydelse för prognoser om vad klimatförändringen kan ge för följder i arktiska miljöer.

    Sondning på Mårmaglaciären för att mäta hur mycket snö som fallit i år. Över sextio positioner är inlagda på GPS:en. I september görs en ny mätning för att se hur mycket som smält. Den globala uppvärmningen gör att glaciärerna smälter snabbare och de långa mätserierna från Tarfala har en stor betydelse för prognoser om vad klimatförändringen kan ge för följder i arktiska miljöer.

    Bild: Henrik Witt

  • Forskarna är fullt lastade när de glider utför fjället Riukojietna. När det är kort om folk på forskningsstationen får de assistans av personal från Kebnekaise fjällstation. Andreas har Heukeborren – en sorts ångborr, Tryggve Tirén gasolflaskan och Jenny Råghall sonden. Sonden är en två meter lång pinne som man sticker ner i snön tills det tar stopp för att sen notera hur tjockt snötäcket är.

    Forskarna är fullt lastade när de glider utför fjället Riukojietna. När det är kort om folk på forskningsstationen får de assistans av personal från Kebnekaise fjällstation. Andreas har Heukeborren – en sorts ångborr, Tryggve Tirén gasolflaskan och Jenny Råghall sonden. Sonden är en två meter lång pinne som man sticker ner i snön tills det tar stopp för att sen notera hur tjockt snötäcket är.

    Bild: Henrik Witt

  • Med Heukeborren borrar man – eller snarare smälter ett hål för att kunna mäta hur mycket glaciären har smält. – Vi har extra sonder med så vi kan mäta upp till sex meter om det skulle behövas, men i dag ligger de flesta mätningarna på strax under två, säger Andreas.

    Med Heukeborren borrar man – eller snarare smälter ett hål för att kunna mäta hur mycket glaciären har smält. – Vi har extra sonder med så vi kan mäta upp till sex meter om det skulle behövas, men i dag ligger de flesta mätningarna på strax under två, säger Andreas.

    Bild: Henrik Witt

  • I den gula boken noterar forskarna var de borrat, innan de börjar sonda.

    I den gula boken noterar forskarna var de borrat, innan de börjar sonda.

    Bild: Henrik Witt

  • För att ta reda på hur mycket en viss mängd snö väger görs en densitetsbestämning. – Vi gräver ett enmetersschakt och tar ut tjugocentimeters längder i ett rör. Längderna väger vi och noterar i boken. Men eftersom vi ska ner två meter så borrar vi den sista metern och sedan väger vi den, säger Torbjörn.

    För att ta reda på hur mycket en viss mängd snö väger görs en densitetsbestämning. – Vi gräver ett enmetersschakt och tar ut tjugocentimeters längder i ett rör. Längderna väger vi och noterar i boken. Men eftersom vi ska ner två meter så borrar vi den sista metern och sedan väger vi den, säger Torbjörn.

    Bild: Henrik Witt

Vi skriver om: