”Man ska hålla ett helt yrkesliv”

Onemeds lager i Göteborg motsvarar en yta om fyra fotbollsplaner och totalt arbetar 220 lagerarbetare här med att förse sjukvården med medicinskt material. En av dem är Joakim Andersson, som i rollen som skyddsombud bland annat jobbat för bättre ergonomi vid lyft.   

För medarbetare på lager är säkerhet och ergonomi viktiga arbetsmiljöfrågor. Joakim Andersson jobbar som lageranställd på Onemed som jobbar med medicinskt material och utrustning. Han är särskilt stolt över att ha varit med och möjliggjort en ergonomibedömning av arbetsuppgifter, utifrån färgkoderna grön, gul och röd. En utomstående ergonom definierade hur ergonomiskt krävande olika arbetsuppgifter är och bedömningen används för att undvika att medarbetare får alltför många tunga arbetsuppgifter på samma dag. Bandet som transporterar paketen genom lagret har också blivit höj- och sänkbart, för mer ergonomiska lyft. Enligt Joakim Andersson är det viktigt att skapa så bra praktiska förutsättningar som möjligt för medarbetarna, då många inte själva tänker på ergonomin.   

– Förståelsen för att man ska hålla ett helt yrkesliv finns inte alltid, framför allt inte när man är yngre, säger han.  

Man ska våga berätta om misstag 

Mycket fokus har också lagts på att minska ensamarbete och öka trivseln på jobbet. 

Eftersom Onemed inte jobbar direkt mot privatpersoner har Joakim Andersson och hans kollegor inte märkt av den e-handelsboom som skett på den privata marknaden, men liksom på många andra arbetsplatser är tidspressen en av de främsta utmaningarna. När paket ska ut till kund i snabb takt sker ibland misstag. En viktig kulturförändring på arbetsplatsen har varit att skapa ett klimat där medarbetare vågar säga till om man i all hast råkat ha sönder ett paket.  

– Vi har jobbat mycket med att skapa en kultur där det är okej att berätta, och det tycker jag har gjort stor skillnad. 

Fanns ingen fackklubb 

Finanskrisen 2008–2009 skakade om världen, och inte minst arbetsmarknaden. Joakim Anderson som då arbetade på lagret hos Volvo Cars blev varslad och fick lämna när produktionen sinade. Efter att ha fått nytt jobb hos Onemed blev en skillnad mellan arbetsplatserna snart tydlig. 

– Onemed var då ett rätt nystartat företag, där flera bolag hade slagits samman. Det fanns inget fackligt arbete här då, vilket var en stor skillnad jämfört med Volvo där det satt i väggarna, berättar Joakim Anderson. 

Han hade tidigare tagit för givet att det fanns någon att vända sig till för frågor eller arbetsmiljörelaterade problem. På den nya arbetsplatsen blev det snart tydligt att det stödet saknades. Joakim Andersson och hans kollegor tog saken i egna händer och startade upp en facklig klubb, ansluten till Handels. Mycket har hänt sedan dess.  

– Det är ljusårs skillnad i hur vi arbetar med arbetsmiljöfrågor i dag till hur det var då. Det var svårt i början att starta upp det här arbetet i en grupp som inte var van vid att arbeta på det här sättet. Det fanns en okunskap om behovet och man fick ”tränga sig in” i början för att få den information och det utrymme som vi behövde, säger Joakim Andersson.  

Bra dialog mellan fack och arbetsgivare 

I dag ser det helt annorlunda ut. Ett gott samarbete och en god dialog mellan fack och arbetsgivare är nyckeln för att skapa förändring, menar Joakim Andersson, och för att nå dit behöver man släppa prestigen.  

– Det fungerar inte att bara klampa in och ställa krav, även om man vet att man har rätt i sak. Det är viktigt att skapa en relation till arbetsledningen och förklara behoven så att motparten förstår. Och att lägga över ansvaret för det som handlar om hur företaget styrs till den som är ansvarig. Förstår man behoven och har mandatet att agera så blir saker gjorda, säger han.  

Snart flyttar Joakim Andersson och hans kollegor in i en ny, större lagerlokal och arbetet pågår för fullt för att planera inför flytten. Efter många år som skyddsombud vet Joakim Andersson vikten av att vara involverad i ett tidigt skede.  

– Det är viktigt att vara med redan från början och skapa goda förutsättningar. Det är betydligt svårare att rätta till saker som blivit fel i efterhand, säger han.