Skogsbolagets lyckade AI-satsning

AI förändrar inte bara hur vi arbetar, utan också vad som krävs av våra ledare. Samtidigt går teknikutvecklingen snabbare än många företags för­måga att anpassa sitt arbetssätt, kultur och beslutsfattande. Så hur leder man en verksamhet när spel­planen hela tiden förändras?

Ett företag som kommit långt i sin AI-resa är skogsindustrikoncernen Södra. Företaget lyfts också fram som ett av de ledande exemplen i AI Sweden Leadership Report 2026, som kom under våren. Enligt Södras vd Lotta Lyrå är framgången inte främst resultatet av tekniska satsningar, utan av ett långsiktigt ledarskap där affärsnytta, kompetensutveckling och delaktighet går hand i hand.

– Som ledare måste man kunna visa vilken vision – vilken affär, effektivitet och arbetsmiljö – man vill uppnå med hjälp av tekniken. Sedan gäller det att skapa förutsättningar för människa och teknik att tillsammans realisera den visionen, säger hon.

På Södra valde man tidigt att låta förändringsarbetet ske nära kärnverksamheten, inom områden som logistik, underhåll, försäljning och arbetsmiljö.

– Vi började inte med sådant som upplevs som marginellt, utan med områden som är nära våra medarbetare, som man kan relatera till. Och det har hela tiden funnits en tydlig strategisk koppling i det vi gör, säger Lotta Lyrå.

Visa på nyttan

Att kunna visa på goda exempel, alltså vilken nytta den nya tekniken kan skapa i praktiken, är avgörande för att få med medarbetare i förändringen, menar Lotta Lyrå. På Södra används AI exempelvis i försäljningsarbetet för att simulera olika kund- och marknadsmixar och analysera vilka kombinationer som ger bäst lönsamhet.

I produktionen hjälper AI till att sortera de stora mängder data som samlas in från uppkopplade sensorer och för att avgöra vilka signaler som kräver underhållsåtgärder och vilka som kan avfärdas som brus. 
Lotta Lyrå beskriver också hur AI förändrar själva arbetet i vardagen genom att tekniken fungerar som ett stöd som gör det möjligt att arbeta mer träffsäkert och fokusera på av­vikelser snarare än att behöva göra allt från grunden. 

– Man behöver både visionen och de praktiska casen. Det är kombinationen som gör att människor ser värdet, säger hon.

Arrangerade hackaton

Kompetensutveckling är en annan viktig hörnsten.

– Vi utbildar i hela organisationen. Nyligen arrangerade vi ett hackathon där medarbetare kunde vara med och bidra. Det handlar om att involvera människor och ge alla möjlighet att vara delaktiga.

Motstånd mot förändring ses ibland som ett av förändringsarbetets största hinder. Men Lotta Lyrå tycker inte att det ska ses som ett problem som ska övervinnas, utan som en naturlig del av processen.

– Att skapa acceptans för förändring är en av de viktigaste ledaregenskaperna. Det handlar om att vara transparent och tydlig, men också om att hjälpa människor att kliva på tåget.

Det viktiga är att ta människors oro på allvar.

I AI-debatten återkommer ofta frågor om oro och osäkerhet. Kommer vissa medarbetare att halka efter när teknikutvecklingen går snabbt? Hur påverkas arbetsmiljön när arbets­uppgifter förändras? Lotta Lyrå tror att den typen av risker kan hanteras på samma sätt som vid andra stora ­kompetensskiften.

– Det kommer alltid att finnas en spridning i hur snabbt människor tar till sig nya arbetssätt. Därför är det viktigt att investera i kompetens­utveckling och att ta människors frågor och oro på allvar. Det måste finnas utrymme för dialog.

Hon betonar vikten av att lyssna på kritiska frågor.

– Det handlar inte om att sälja in AI. Det handlar om att diskutera dilemman och föra dialog. Alla människor behöver känna sig sedda, hörda och bekräftade. Om någon är tveksam måste det finnas någon som lyssnar.

Kan användas i arbetsmiljöarbetet

Lotta Lyrö tror att AI kan ha en viktig roll inom arbetsmiljöområdet. Ett av Södras mest uppmärksammade AI-initiativ växte fram ur ett samtal med företagets tidigare huvudskyddsombud. När de diskuterade hur säkerheten skulle kunna förbättras önskade han sig ett sätt att dra nytta av all den kunskap som finns samlad i företagets olycksrapporter, riskanalyser och tillbudsrapporter. Resultatet blev en AI-lösning som döptes efter huvudskyddsombudet och fick, kort och gott, namnet ”Jörgen”.

Verktyget bygger på tio års insamlade data om olyckor, tillbud och riskobservationer, där personuppgifter har tagits bort. Chefer kan fråga systemet vilka risker som är särskilt viktiga att vara uppmärksam på i en viss situation, till exempel inför en skyddsrond eller när arbetsförhållandena förändras.

– Vi kan använda den kunskap som redan finns i verksamheten för att göra arbetet säkrare. Det kändes rätt att kalla produkten för Jörgen, eftersom den har realiserat Jörgens dröm. Bakom varje innovativ idé finns en människa, säger Lotta Lyrå.

Börja i verksamheten

När hon ska ge råd till andra ledare återkommer hon till samma grundprincip som genomsyrat Södras AI-arbete.

– Börja i verksamheten. Vilket ­problem vill ni lösa? Vilket värde vill ni skapa? Om AI blir en renodlad IT-fråga riskerar man att hamna fel.

AI-arbetet måste, menar hon, ägas av verksamheten, snarare än att luta sig mot externa resurser, och bygga på samarbete mellan olika yrkesgrupper, inte bli ett projekt för en enskild funktion. 

– Se det som ett inkluderingsarbete. Det handlar om att låta olika kompetenser mötas. Det är inte digital kompetens eller annan kompetens, det är vi tillsammans.

För ledare innebär utvecklingen också att man måste vänja sig vid större osäkerhet.

– Man behöver ha blicken på ­horisonten och samtidigt våga flytta fötterna. Testa, utvärdera och justera längs vägen. Vi kan inte vänta tills vi har alla svar innan vi fattar beslut. Man måste hitta tryggheten i att inte veta exakt hur allt kommer att bli, säger Lotta Lyrå.

För svenska företag handlar AI-omställningen ytterst om konkurrenskraft, anser Lotta Lyrå.

– Om vi inte använder den bästa teknik som finns kommer vi inte att kunna konkurrera med de bästa i världen. Det här är ett tåg som alla vi i arbetslivet behöver kliva på