Otydliga AI-satsningar skapar oro på jobbet

AI har på kort tid blivit en del av arbetsvardagen. Enligt rapporten ”Talangstrategi 2026” från Företagsuniversitetet, som involverar 30 000 arbetstagare i 23 länder, använder 70 procent av de anställda generativ AI. Samtidigt upplever 81 procent en oro kring AI-utvecklingen som är kopplad till snabb förändring eller rädsla för att förlora jobbet.

– AI-oro är egentligen flera sorters oro på samma gång. Kommer mitt jobb att finnas kvar? Kommer min kompetens fortfarande att vara värdefull? Och förväntas jag bara kunna använda den här tekniken, trots att utvecklingen går så fort? säger Daniel Kjellsson, som leder Företagsuniversitetets center för framtidskompetens och är redaktör för rapporten.

En del av oron handlar om bristen på tydlighet från arbetsgivarna. Medarbetarna förväntas börja använda AI, men får inte alltid veta varför eller hur.

– Ofta är det oklart vad ledningen vill. Håller man på att automatisera bort mitt jobb? Det saknas många gånger tydlig kommunikation om målet med AI-satsningarna.

Förbud stoppar inte användningen

I många organisationer använder medarbetarna AI trots att det finns restriktioner kring användningen.  Det ser Daniel Kjellsson som ett tecken på att organisationerna inte har hunnit anpassa sig till den nya tekniken.

– Pandoras ask har öppnats och den kommer inte att stängas igen. Det är mänskligt att välja det som är enklast. Att bara säga nej räcker inte, man måste förklara varför.

Han beskriver hur diskussionen om AI har förändrats. Till en början handlade den mycket om huruvida det var fusk att använda tekniken. Nu ligger fokus alltmer på säkerhet och risken att känslig företagsinformation sprids genom externa AI-tjänster.

Därför behöver arbetsgivarna vara tydliga med vilka verktyg som får användas, till vad och vilken information som måste skyddas. Ledningen behöver också visa hur AI kan göra nytta i verksamheten.

Ledarskapet avgör

För arbetsgivarna innebär utvecklingen betydligt mer än att köpa in nya AI-verktyg och erbjuda en utbildning.

Man måste designa om jobbet och fundera på vad AI ska göra och vad människan ska göra. Det är ett mycket större projekt än att bara köpa Copilot-licenser.

– Att lägga ny teknik ovanpå gamla arbetssätt kommer inte att ge de stora fördelarna. Man måste designa om jobbet och fundera på vad AI ska göra och vad människan ska göra. Det är ett mycket större projekt än att bara köpa Copilot-licenser.

Han efterlyser ett ledarskap där medarbetarna får vara delaktiga, pröva sig fram och tillsammans utveckla nya arbetssätt. Lärandet behöver bli en del av det dagliga arbetet, inte ett tillfälligt projekt.

– AI är mer en ledarskapsfråga än en IT-fråga. Det handlar om att vara transparent, experimentera och bygga erfarenhet tillsammans.

Annars riskerar organisationerna att investera stora summor i teknik som visserligen gör medarbetarna snabbare, men inte nödvändigtvis bättre.

– Det är den stora utmaningen. Vi måste se till att tekniken utvecklar vår kompetens, inte urholkar den.

Risk att vi blir sämre på att tänka

Samtidigt ser Daniel Kjellsson en annan, mer svårfångad risk. När AI tar över allt fler tankekrävande uppgifter kan vår egen förmåga att analysera, lära och lösa problem försvagas. Fenomenet kallas cognitive offloading, eller kognitiv avlastning.

– Vi pratar mycket om risken att AI ska ta över världen. Men den största risken här och nu är att AI blir smartare medan vi blir dummare.

Han pekar på forskning om hur AI-användning kan påverka lärandet. Studenter som använder AI kan exempelvis prestera bättre på inlämningsuppgifter, utan att nödvändigtvis ha tillägnat sig motsvarande kunskaper.

– Det som är mest värdefullt i arbetslivet i dag är problemlösning, kreativt tänkande och mänskligt omdöme. Och det är just de förmågorna som vi nu riskerar att lägga ut på AI.

Skillnaden ligger i hur vi använder verktygen. Den som okritiskt kopierar ett AI-genererat svar riskerar att gå miste om själva lärandet. Den som i stället använder AI för att utmana sina resonemang kan utveckla sin kompetens.

– Tänk på AI som världens smartaste kollega. Låt den inte göra jobbet åt dig, utan coacha dig att bli bättre. Be den ifrågasätta dina idéer och ge dig nya perspektiv, inte bara en klapp på axeln.

Alla behöver AI-kompetens

AI är inte längre en fråga enbart för IT-avdelningen. Enligt rapporten låg 51 procent av föregående års jobbannonser med krav på AI-kompetens utanför IT-området.

Enligt Daniel Kjellsson behöver därför alla yrkesgrupper utveckla en grundläggande AI-kompetens. Det handlar om att förstå teknikens möjligheter och begränsningar, kunna använda den i sitt arbete och kritiskt granska resultaten.

– Det svåraste är att värdera och ifrågasätta det man får tillbaka. Man måste också förstå när det är människan själv som behöver fatta beslut.

Han tycker att vi behöver sluta betrakta våra jobb som fasta yrkesroller och i stället se dem som samlingar av arbetsuppgifter. När vissa uppgifter automatiseras uppstår möjligheten att ägna mer tid åt andra.

– Frågan är inte bara hur AI kan få mig att göra mitt jobb snabbare, utan hur jag kan göra jobbet bättre. I stället för att sitta i baksätet och undra vilket jobb AI kommer att lämna över till mig borde jag fråga mig: Vilket jobb vill jag ha?