AI på jobbet väcker skamkänslor

AI ska göra oss snabbare, smartare och mer effektiva på jobbet. Men tekniken väcker också känslor som är svårare att prata om, som skam. Anställda kan få dåligt samvete för att de tar hjälp av AI, men också för att de inte gör det. Det framkommer i en studie från Mälardalens universitet, där forskarna har undersökt hur AI påverkar arbetsvillkoren för personer som arbetar med HR inom olika branscher i den privata sektorn.

– Jag tror att skammen uppstår därför att AI utmanar våra föreställningar om vad det innebär att vara kompetent på jobbet, säger forskaren Eva Lindell.

Den som använder AI kan vara rädd för att framstå som mindre kunnig, eller för att andra ska tycka att arbetet är mindre värt. Samtidigt kan den som avstår från tekniken känna sig ineffektiv, omodern eller dålig på att hänga med i utvecklingen.

– Det intressanta är att samma teknik kan skapa två motsatta normer samtidigt. Å ena sidan finns idealet om den skickliga medarbetaren som klarar sig själv. Å andra sidan förväntas vi vara effektiva och digitalt kompetenta och använda de bästa verktygen som finns, säger Eva Lindell.

AI utmanar yrkesstoltheten

Att använda digitala hjälpmedel på jobbet är inget nytt. Få skulle skämmas för att använda stavningskontroll eller ett kalkylprogram. Så varför kan det kännas som fusk att be AI om hjälp? Enligt Eva Lindell handlar det om att AI inte bara underlättar arbetet, utan också kan utföra uppgifter som tidigare krävde mänskligt tänkande.

– När AI kan formulera texter, analysera material, ge idéer eller sammanfatta komplex information uppstår en känsla av att tekniken delvis gör själva kärnan i arbetet. Då blir frågan inte längre "vilket verktyg använde du?" utan "vem gjorde egentligen jobbet?”, säger hon.

Det handlar också om yrkesidentitet. Många människor hämtar en stor del av sin självkänsla från sin yrkeskunskap. När AI plötsligt kan utföra uppgifter som tidigare var ett bevis på den egna skickligheten kan det skapa osäkerhet kring vad man själv bidrar med. Men Eva Lindell tycker att vi ska vara försiktiga med att beskriva AI-användning som fusk.

– Den viktiga frågan är inte om AI används, utan hur den används. Att använda AI som stöd för reflektion, lärande och produktivitet är något helt annat än att okritiskt överlåta ansvar och bedömningar till tekniken, säger hon.

Risk att anställda använder AI i smyg

Skamkänslorna kan också få konsekvenser för arbetsmiljön. Om medarbetare är rädda för att betraktas som lata eller okunniga kan de börja dölja att de använder AI, vilket gör det svårare att prata öppet om både teknikens möjligheter och dess risker.

– Det kan leda till ett arbetsliv där AI används överallt men där ingen riktigt pratar om det, säger Eva Lindell.

När användningen sker i det tysta blir det också svårare för kollegor att dela erfarenheter, lära av varandra och utveckla gemensamma riktlinjer. Samtidigt finns risken att medarbetare börjar undervärdera sin egen kompetens när AI kan lösa uppgifter på bråkdelen av den tid de själva behöver.

Men att AI kan utföra en uppgift snabbt betyder inte att den mänskliga kunskapen har förlorat sitt värde, betonar Eva Lindell. Tvärtom blir förmågan att bedöma information, förstå sammanhang och ta ansvar för beslut allt viktigare.

Chefer behöver bryta tystnaden

För att minska skammen behöver arbetsgivare skapa en kultur där det går att prata öppet om AI, menar Eva Lindell. Medarbetare ska kunna berätta både när de använder tekniken och när de väljer att avstå, utan att känna sig ifrågasatta. Samtalet behöver handla mindre om vem som använder AI och mer om hur tekniken kan användas på ett ansvarsfullt och professionellt sätt.

– Vi behöver hantera AI som ett verktyg för att förstärka mänsklig kompetens, inte som ett test på om människor är tillräckligt smarta eller effektiva. AI ofta beskrivs som en teknisk fråga men de starkaste reaktionerna handlar egentligen om något väldigt mänskligt: vårt behov av att känna oss kompetenta, behövda och värdefulla i arbetet, säger Eva Lindell.