Bild: Mikael Blomkvist/Pexels
Då ökar risken för värmestress
Publicerat 27 juni 2022
Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress. Är man dessutom äldre och har en kronisk sjukdom ökar känsligheten för värme, visar forskning.
De första 3-4 dagarna av en värmebölja är värst för kroppen. Då har man ännu inte hunnit acklimatisera sig till temperaturen.
– Kroppen är inte van vid värmen och då slår det till hårdare mot cirkulationssystemet. När man acklimatiserar sig svettas man snabbare och kyler kroppen bättre så att man får mindre belastning på hjärtat, säger Kalev Kuklane, universitetslektor vid institutionen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet.
Vältränade klarar värmen bättre
Acklimatiseringen tar upp till tio dagar. Om man tränar regelbundet går det fortare eftersom man är van vid att kroppstemperaturen stiger. Men hur man upplever värmen hänger inte bara på temperaturen utan beror också på luftfuktighet, solstrålning och vindhastighet. Kläder och skyddsutrustning kan öka på kroppstemperaturen och i värsta fall orsaka värmestress.
– Det kan vara att man får en svindelkänsla eller värmeslag. Men värmeslag är väldigt sällsynt i Sverige. Med automatiseringen har många långa och tunga arbetsmoment i värme förvunnit.
Men på byggen och andra arbetsplatser utomhus där arbetstempot är högt finns risk för att man överanstränger sig i värmen. Det gäller särskilt om processer eller grupptrycket bestämmer arbetstakten.
– Man vet att om man arbetar i värme och djupkroppstemperaturen ökar till 38 grader börjar personen själv att omedvetet sakta ner. Men i vissa fall är det inte en person som bestämmer arbetstakten, utan en grupp, säger Kalev Kuklane.
Viktigt att riskbedöma
När värmen slår till är det viktigt att göra riskbedömningar och ha rutiner för att minska värmebelastningen för arbetstagarna.
– Ibland måste man organisera arbetet så att man bara jobbar en halvtimme eller en timme innan man kommer till ett avkylt, luftkonditionerat område där man kan återhämta sig och dricka vatten.
Det finns också en rad ganska enkla åtgärder som man kan ta till. Det kan vara solskärmar eller tarp och vindskydd på arbetsplatsområdet där man utför vissa arbetsuppgifter, som att förbereda och behandla material. Man kan också ha kyllådor som verktygen ligger i. När de sedan ska användas ger kylan i handtagen en avsvalkande känsla. Även i elektriska, handhållna arbetsverktyg kan man ha en kylande funktion. Just händer och fötter är viktiga delar av kroppen för att snabbt fånga upp kyla.
– I en lokal som används för återhämtning kan man ha vattenbad där man stoppar ner armarna och fötterna för att snabbt kyla ner kroppen. Vattenbad kan också användas om någon drabbas av värmeutmattning, säger Kalev Kuklane som tillsammans med sin kollega Chuansi Gao tagit fram kunskapssammanställningen Värmestress i arbetet.
Miljöforskarna Tord Kjellström och Bruno Lemke har sammanställt en annan kunskapsöversikt, Värmebelastning i arbetet vid nedsatt hälsa. Den visar att hög ålder, sjukdomar och läkemedel ökar känsligheten för värme. Det gäller sjukdomar i hjärta och kärl, lungor och njure. Även hudsjukdomar, diabetes/fetma och mentala och neurologiska sjukdomar påverkas av värmen.
Därför är det viktigt att företagshälsovården eller någon annan aktör gör en bedömning av värmebelastningen och vilka risker som finns när en kroniskt sjuk person ska arbeta i värme.
Kunskapssammanställningarna publiceras i augusti i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet.
* Artikeln publicerades första gången 2017
Så undviker du värmestress
- Lyssna på kroppen När kroppstemperaturen ökar till 38 grader börjar vi automatiskt göra saker långsammare. Det är ett sätt för kroppen att anpassa sig till värmen. Då är det viktigt att lyssna på de signalerna och inte låta andra faktorer styra arbetstempot.
- Organisera om arbetet Försök om möjligt att inte arbeta utomhus under dygnets allra varmaste timmar. Se till att det går att ta täta pauser för att dricka och kyla ner sig.
- Kyl ner Händer och fötter fångar snabbt upp kyla. Ett tips kan vara att lägga verktyg i en kyllåda. I personalrum är det bra att ha ett vattenbad där man kan stoppa ner armar och fötter.
- Skärma av Placera ut solskärmar och tarpar på ute-arbetsplatsen
- Drick mycket Drick regelbundet och ofta och redan innan du känner dig törstig.
Krister Zeidler
Mer om Klimatförändringar
-
Extremväder ger stora kostnader för arbetsgivarna
Klimatförändringar • En förbisedd konsekvens av klimatförändringar är produktionsbortfall eftersom värmeböljor försämrar arbetsförmågan. I USA leder värme till ett produktionsbortfall på 2,5 miljarder arbetstimmar årligen vilket motsvarar 100 miljarder dollar, enligt en ny studie.
-
Stora vinster med cirkulär IT-användning
Klimatförändringar • Att återanvända IT-utrustning i stället för att köpa ny kan ge stora klimatbesparingar. Trots det saknar sju av tio företag en plan för cirkulär IT-användning.
-
Arbetsgivare bättre rustade för värmeböljor
Klimatförändringar • Sommaren verkar bli lika varm som 2018. Men denna gång är arbetsplatserna bättre rustade att hantera värme, enligt Fredrik Haux, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Stress bakom många dödsolyckor
Arbetsmiljöarbete • Varje år dör över 700 svenskar i arbetsrelaterade olyckor på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
-
En av fem brittiska läkare använder AI
AI • En av fem brittiska allmänläkare använder sig av generativa AI-verktyg, som Chat GPT, i sitt arbete, enligt en ny undersökning.
-
Byggdamm ökar risken för kronisk njursvikt
Arbetssjukdomar • Den som jobbar i dammiga miljöer löper ökad risk att drabbas av kronisk njursvikt enligt en studie från Göteborgs universitet.