Då ökar risken för värmestress

De första 3-4 dagarna av en värmebölja är värst för kroppen. Då har man ännu inte hunnit acklimatisera sig till temperaturen.

– Kroppen är inte van vid värmen och då slår det till hårdare mot cirkulationssystemet. När man acklimatiserar sig svettas man snabbare och kyler kroppen bättre så att man får mindre belastning på hjärtat, säger Kalev Kuklane, universitetslektor vid institutionen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet.

Vältränade klarar värmen bättre

Acklimatiseringen tar upp till tio dagar. Om man tränar regelbundet går det fortare eftersom man är van vid att kroppstemperaturen stiger. Men hur man upplever värmen hänger inte bara på temperaturen utan beror också på luftfuktighet, solstrålning och vindhastighet. Kläder och skyddsutrustning kan öka på kroppstemperaturen och i värsta fall orsaka värmestress.

– Det kan vara att man får en svindelkänsla eller värmeslag. Men värmeslag är väldigt sällsynt i Sverige. Med automatiseringen har många långa och tunga arbetsmoment i värme förvunnit.

Men på byggen och andra arbetsplatser utomhus där arbetstempot är högt finns risk för att man överanstränger sig i värmen. Det gäller särskilt om processer eller grupptrycket bestämmer arbetstakten.

– Man vet att om man arbetar i värme och djupkroppstemperaturen ökar till 38 grader börjar personen själv att omedvetet sakta ner. Men i vissa fall är det inte en person som bestämmer arbetstakten, utan en grupp, säger Kalev Kuklane.

Viktigt att riskbedöma

 När värmen slår till är det viktigt att göra riskbedömningar och ha rutiner för att minska värmebelastningen för arbetstagarna.

– Ibland måste man organisera arbetet så att man bara jobbar en halvtimme eller en timme innan man kommer till ett avkylt, luftkonditionerat område där man kan återhämta sig och dricka vatten.

Det finns också en rad ganska enkla åtgärder som man kan ta till. Det kan vara solskärmar eller tarp och vindskydd på arbetsplatsområdet där man utför vissa arbetsuppgifter, som att förbereda och behandla material. Man kan också ha kyllådor som verktygen ligger i. När de sedan ska användas ger kylan i handtagen en avsvalkande känsla. Även i elektriska, handhållna arbetsverktyg kan man ha en kylande funktion. Just händer och fötter är viktiga delar av kroppen för att snabbt fånga upp kyla.

– I en lokal som används för återhämtning kan man ha vattenbad där man stoppar ner armarna och fötterna för att snabbt kyla ner kroppen. Vattenbad kan också användas om någon drabbas av värmeutmattning, säger Kalev Kuklane som tillsammans med sin kollega Chuansi Gao tagit fram kunskapssammanställningen Värmestress i arbetet.

Miljöforskarna Tord Kjellström och Bruno Lemke har sammanställt en annan kunskapsöversikt, Värmebelastning i arbetet vid nedsatt hälsa. Den visar att hög ålder, sjukdomar och läkemedel ökar känsligheten för värme. Det gäller sjukdomar i hjärta och kärl, lungor och njure. Även hudsjukdomar, diabetes/fetma och mentala och neurologiska sjukdomar påverkas av värmen.

Därför är det viktigt att företagshälsovården eller någon annan aktör gör en bedömning av värmebelastningen och vilka risker som finns när en kroniskt sjuk person ska arbeta i värme.
Kunskapssammanställningarna publiceras i augusti i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet.

* Artikeln publicerades första gången 2017