Extremväder ger stora kostnader för arbetsgivarna

Blir det för varmt på jobbet gör vi saker långsammare, koncentrationen försämras liksom omdöme och uppmärksamhet. Vi behöver fler pauser och i vissa fall går det inte att arbeta alls. Redan vid 25 grader påverkas arbetsförmågan.

– När vi arbetar i hög värme jobbar hjärtat hårdare, det finns risk för uttorkning vilket påverkar njurarna. Och när kroppen inte klarar att reglera temperaturen längre kollapsar organen, säger Karin Lundgren-Kownacki som är utredare i klimatanpassning på SMHI.

Bild: SMHI

Hur påverkad man blir av värmen beror på vad man gör, vilka kläder man har på sig och hur tungt arbete man utför. Anställda inom jordbruk, industri, räddningstjänst, väg- och byggnadsarbetare, bussförare, vård- och blåljuspersonal är mer utsatta vid hög värme.

Stort produktionsbortfall

Nu visar forskning från USA att minskad produktivitet på grund av ett varmare klimat kostar samhället stora pengar. I USA leder värme till ett produktionsbortfall på 2,5 miljarder arbetstimmar varje år. Omräknat i pengar är det 100 miljarder dollar. Eller tusen miljarder svenska kronor.

Tittar man globalt gick 470 miljarder arbetstimmar förlorade 2021 på grund av värmen, enligt the Lancet Countdowns rapport från 2022. Och International Labour Organisation, ILO, räknar med ett globalt produktivitetsbortfall motsvarande 80 miljoner heltidsjobb fram till 2030 på grund av klimatförändringarna.

– Det finns inga liknande siffror framtagna för den svenska arbetsmarknaden och kunskapsluckorna är fortfarande stora om arbete i stark värme för en svensk kontext. Föreskriften som finns är från 1997 och är inte anpassad för värmeböljor, den handlar framför allt om arbetsmiljöer som har maskiner och processer som alstrar värme, säger Karin Lundgren-Kownacki.

Nya riktlinjer behövs

Karin Lundgren-Kownacki anser att det behövs nya riktlinjer för den svenska arbetsmarknaden och hänvisar till rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning som kom förra året. 

Sverige kommer att uppleva fler och mer intensiva värmeböljor under sommarhalvåret, men fortfarande ha ett kallt klimat större delen av året. Därför tycker hon inte att man i första hand ska installera fläktar och kylanläggningar på företag och arbetsplatser utan i stället se över hur arbetsplatsen är utformad.

– Det bästa man kan göra som arbetsgivare är att lyfta kunskapen och planera för vad man ska göra vid arbete under värmebölja, ta det på allvar. Det kan vara vätskestationer, fler pauser, se till att det finns kallt vatten för att kyla ner händerna, tillgång till is och kylda drycker. Fikarummet eller ett annat rum kan hållas kallt så det går att svalka sig där.

Industriområden skapar värmeöar

En annan sak ur ett samhälleligt perspektiv är att tänka på var och hur man bygger industrier, menar hon. I MSB:s värmekarteringsverktyg för att mäta marktemperaturer var det tydligt att industriområden skapar värmeöar, alltså platser som har betydligt högre temperatur än sin omgivning.

– Bygger man industriområden med bara asfalt och lokaler utan att se till att det finns växtlighet där blir de områdena värmealstrande i sig.

Karin Lundgren-Kownacki arbetar i sekretariatet för Nationella Expertrådet för klimatanpassning som är tillsatt av regeringen för att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete inom olika områden. Ett av dem är arbetsmiljön.

– Ett exempel på god värmeplanering är Norrköpings kommun som utfört en sårbarhetskartläggning och bland annat identifierat de förskolor som blir mer varma. Under sommarens sammanslagning är det dessa som hålls stängda, något som är bra för både personalens arbetsmiljö och barnens hälsa, säger Karin Lundgren-Kownacki.