Hoppa till huvudinnehållet
Välkommen till vår ombyggda webb!

Tänk på att använda sökfältet om du inte hittar rätt, och kontakta oss gärna om du saknar något. Kontakta Prevent

Ordlista Kognitiv ergonomi

Här förklarar vi begrepp inom kognitiv ergonomi. Listan är sorterad i bokstavsordning.

Beslut

En tankeprocess där vi utifrån sinnesintryck, kunskaper och individuella mentala förmågor fattar beslut om handling eller vidare undersökning.

Distraktion

Något som tar hjärnans uppmärksamhet ifrån en uppgift eller liknande. Ofta "kidnappas" vår uppmärksamhet av sinnesintryck som är plötsliga, avvikande från det vi ser och hör, intensiva eller riktade särskilt mot våra intressen.

Felhandlingar

Omedvetna, oavsiktliga eller avsiktliga händelser där en människa tolkar signaler fel, fattar fel beslut (i förhållande till ett önskat utfall) eller agerar fel verbalt eller fysiskt.

Fokus

Riktad, medveten uppmärksamhet. Kallas även koncentration.

Färdighet

En djupt inlärd sambandskedja av information, som gör att vi kan fatta snabba och vana beslut om hur vi ska agera. Kallas även rutin.

Hjärnvänligt

En "hjärnvänlig" uppgift, arbetsplats eller ett gränssnitt är utformad för att låta hjärnans processer löpa så smidigt som möjligt, utan att vare sig under- eller överbelasta vår förmåga. Det innebär att belasta lagom mycket, det vill säga både stimulera och utmana, samtidigt som det är tydligt, vägledande, välstrukturerat och bekräftande. Det kan också handla om att dosera hjärnbelastningen på ett klokt sätt, det vill säga, varva komplext med enkelt, krävande med avkopplande, högt tempo med lågt. Hjärnvänligt betyder att varje uppgift får tillräcklig tid, plats, stöd och omställningstid för varje enskild persons förmåga.

Igenkänning

En inlärd, mycket kort mental process som låter oss snabbt förstå innebörden av en uppfattad signal, utan att det nämnvärt anstränger vår hjärna eller kräver minnesjämförelse, resonemang eller analys.

Inlärning

Processen där vi medvetet eller omedvetet "kodar in" information i långtidsminnet så att vi i framtida situationer snabbt och enkelt kan ha tillgång till informationen. Inlärning sker också enligt en organisering av information i meningsfulla associationsbanor, som formar ett nätverksom kopplar samman alla kunskaper i förhållande till varandra. Jämför med långtidsminne.

Kognitiv ergonomi

Ett helhetsorienterat sätt att ta hänsyn till vilka faktorer och förutsättningar i arbetet som påverkar vår mänskliga förmåga för tankeverksamhet och informationsbehandling. Några exempel på hur man kan förbättra den kognitiva ergonomin är att

  • avlasta korttidsminnet under uppgifter i flera steg
  • ge visuell bekräftelse på hur långt en process har nått
  • välja symboler och gränssnitt som matchar användarens sinnesbild av ett system
  • underlätta inlärning genom att betona samband mellan ny och redan känd information
  • använda signaler som stimulerar flera sinnen (ljus och ljud samtidigt) för att uppmärksamma om ny viktig information.

Kognitiv belastning

Processer i hjärnan som hanterar: inhämtning av signaler från omgivningen via våra sinnen (syn, hörsel, lukt, känsel, balans med mera) bearbetandet av dessa signaler genom jämförelse med minnen, kända regler eller förväntningar
fattandet av ett beslut att agera (eller avstå från att agera). För invanda situationer kan beslutsfattandet gå fort och kallas då en reaktion.

Kognitiva resurser

När vi utsätts för mental belastning har vi en viss "kognitiv kapacitet" tillgänglig för att hantera situationen. Kapaciteten kallas även våra kognitiva resurser och består av en kombination av färdigheter, minnen, mentala modeller, uppmärksamhet, energinivå och dagsform som vi spenderar på mer eller mindre krävande tankeprocesser. Att spendera mycket av våra kognitiva resurser kan upplevas som mentalt (energi)krävande.

Korttidsminne

Hjärnans medvetna "arbetsbuffert" som håller intryck och information aktivt för tankebearbetning. Hjärnan är begränsad i hur många separata "bitar" information den kan hålla aktiva. Vid för många intryck blir vi överväldigade och glömmer vi bort delar av informationen.
Kallas även arbetsminne eller medvetande.

Kunskap

Organiserad information som vi kan känna igen som meningsfull.

Långtidsminne

Hjärnans förmåga att låta oss bevara informationsbitar i minnet, som vi kan återhämta i korrekt återgivning vid senare tillfälle. Vi memorerar genom att "koda in" information från kort- till långtidsminnet.

Mental belastning

Överlappar kognitiv belastning, men inkluderar även den personliga, känslomässiga upplevelsen av situationen, till exempel frustration, nöjdhet, känsla av tidspress, fysisk ansträngning med mera. Kan påverkas av dagsform, hälsotillstånd och förväntningar.

Mental modell

En idéföreställning om hur någonting ser ut, vad det består av eller hänger ihop. Många av oss har delade mentala modeller där vi är överens om idéns innehåll, men ibland kan vi prata om samma sak men ha olika mentala föreställningar av vad som ingår eller är viktigt.

Multitasking

En händelse där samma person gör två eller flera olika uppgifter till synes samtidigt. Från hjärnans perspektiv växlar dock uppmärksamheten fram och tillbaka mellan de olika uppifterna. Kallas även simultankapacitet.

Regel

Information om hur saker hänger ihop logiskt, vilket gör att vi kan resonera om rätt sätt att göra något på.

Uppmärksamhet

Människans förmåga att välja vilken del av våra sinnesintryck som vi ska fokusera på, se fokus.

Vaksamhet

Långvarigt uppehållande av uppmärksamhet över lång tid, oftast i en monoton miljö och med kännbara konsekvenser om man missar det som eftersöks. Detta är mänskliga hjärnor oftast ganska svaga på och blir snabbt uttröttade av.

Varseblivning

Hjärnprocesser som omvandlar uppfattade sinnesintryck till igenkända föremål, händelser, ord med mera. Innebär en viss grad av erfarenhetsbaserad tolkning. Även tankar och känslor blir varseblivna. Kallas även perception.

Återhämtning

Ur ett kognitivt perspektiv så behöver hjärnan återhämtning efter långvarig eller intensiv mental belastning. Precis som med kroppen så kan det ibland räcka med omväxling i den mentala stimulansen (det vill säga göra en annan uppgift ett tag), men ibland krävs total hjärnvila där man undviker krävande prestationer och stimulanser helt, eller rentav sover. En återhämtad hjärna är redo att ta in signaler från omvärlden och tolka dessa, utan att snabbt bli överväldigad eller ofokuserad.

Hitta på sidan