Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Lokaler

För att få en bra arbetsmiljö är det viktigt att lokalen utformas på ett sätt som passar för den verksamhet som ska bedrivas.

Många lagar och regler styr byggande och utformning av arbetslokaler. I plan- och bygglagen framgår till exempel att skyddsombud (arbetsmiljöombud) ska vara med vid planeringen av nya eller ändrade lokaler. Det står även att skyddskommittén ska behandla frågor som handlar om lokaler. Arbetstagarnas företrädare, till exempel skyddsombud, ska också få tillfälle att yttra sig innan en nybyggnation påbörjas.  

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning, finns bestämmelser om arbetslokaler och personalutrymmen. Där finns regler om dagsljus, luftkvalitet, belysning, buller, transportvägar med mera. Reglerna är samordnade med Boverkets och andra myndigheters regler om byggande. Om en arbetslokal är utformad enligt kraven i byggreglerna är ofta arbetsmiljöreglerna för lokalen uppfyllda. Undantag förekommer dock.

Undvik drag

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt portar och dörrar, bland annat för att undvika drag – ett vanligt problem. Luftridå, vindfång och vädertätningsportar är exempel på anordningar som kan skydda mot drag.  

Det ska normalt finnas dagsljus och möjlighet till utblick i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Dagsljus har flera funktioner, det stimulerar, styr människans dygns- och årsrytmer och orienterar om tidpunkt på dygnet.  

Städa ofta

Golv ska ha en lämplig svikt och inte medföra halkrisk. Det kan vara lämpligt att välja en sviktande golvbeläggning för att minska påfrestningen på fötter, ben och rygg. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska städas och rengöras regelbundet. Städning bidrar till en trivsam arbetsmiljö och motverkar risker för olycksfall och ohälsa. I en städad lokal minskar riskerna för att någon ska snubbla eller halka, för smittspridning och allergiska besvär och för brand i ansamlat damm och spill.  

Personalrum

Med personalrum eller personalutrymmen menas klädutrymme, torkutrymme, tvätt- och duschrum, toaletter, matrum/matplatser, paus- och vilrum samt jourrum, väntrum och övernattningsrum. Personalutrymmen behövs för att arbetstagarna ska ha möjlighet att äta, vila sig och sköta den personliga hygienen.

En bra standard på dessa utrymmen ökar trivseln på arbetsplatsen och förstärker möjligheterna för arbetstagarna att kunna göra ett bra arbete. Utformning och dimensionering av personalutrymmen ska göras i förhållande till antalet anställda, fördelningen mellan kvinnor och män samt till arbetets natur, till exempel om arbetsuppgifterna gör att man blir smutsig eller svettig.

På medelstora och större företag, med ungefär 20 till 50 anställda, krävs i regel separata utrymmen för de olika ändamålen. På mindre arbetsplatser går det ofta att kombinera flera användningsområden.

Ett lämpligt antal toaletter är normalt en toalett för varje påbörjat 15-tal anställda. Vilplats kan ordnas i omklädningsrum eller i annat lämpligt utrymme. Ett särskilt vilrum kan behövas om arbetsplatsen har fler än 50 anställda.

Markera riskområden

På många arbetsställen finns det behov av att markera särskilda riskområden eller utrustning med hjälp av varselmärkning och/eller varselsignalering. Märkningen eller signaleringen ska innehålla lättfattlig information eller instruktion så att alla förstår vad som avses.

Funktionsanpassning av lokaler

Det är viktigt att arbetsgivare gör det möjligt för personer med funktionshinder att kunna röra sig fritt på arbetsplatsen. Var och en ska ha obehindrad tillgång till personalutrymmen som mat-, paus- och vilutrymme samt toalett och dusch-/tvättrum. Det är också viktigt att personer med funktionsnedsättning kan sätta sig i säkerhet vid brand och andra nödsituationer.

Tillgängligheten för personer med rörelsehinder anses vara tillgodosedd när lokalen är anpassad till en rullstolsburen person. Det innebär exempelvis att dörrar ska ha tillräckligt stora mått och att de ska kunna öppnas från en rullstol. Det innebär också att höjdskillnader, till exempel trösklar, ska vara så små som möjligt.

För personer med nedsatt syn kan tillgängligheten i en lokal förbättras av att onödiga hinder och nivåskillnader tas bort. Markerade trappsteg, kontrastrik färgsättning och en bländfri belysning med tillräcklig belysningsstyrka är också åtgärder som underlättar för personer med nedsatt syn.

En god belysning underlättar för personer med hörselskador att se munrörelser. Dämpning av efterklang i en lokal är ett annat exempel på en anpassning för personer med hörselskador.

Naturligtvis måste en arbetsplats också anpassas efter personer med allergiska besvär.

Det finns möjligheter för en arbetsgivare att få stöd till denna typ av anpassningar från olika myndigheter.

Regelbanken – Prevent

Arbetsplatsens utformning  (AFS 2009:2)
Skyltar och signaler (AFS 2008:13)

Artiklar från Arbetsliv