Artificiell optisk strålning
Vid långvarig eller hög exponering av optisk strålning finns risk för skador på hud eller ögon. Därför är det viktigt att skydda arbetstagare och förebygga säkerhetsrisker.
Till artificiell optisk stålning räknas all optisk strålning som inte kommer från solen. Det handlar både om synligt ljus och om infraröd strålning (IR-strålning) och ultraviolett strålning (UV-strålning). Arbetsgivaren är skyldig att undersöka och bedöma eventuella risker med artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och även att se till att inga gränsvärden överskrids.
Bedöm riskerna
Längre ner på sidan finns länkar till vägledningar för att bedöma risker med optisk strålning från varma material och vid svetsning. Vägledningarna hjälper dig att beräkna hur länge du kan exponeras för strålningen i ditt arbete och vilken skyddsutrustning som är lämplig att använda.
Ögonskador
UV-strålning absorberas av ögats hornhinna och eller lins och kan bland annat ge upphov till fotokeratit, vilket brukar kallas svetsblänk eller snöblindhet. Beroende på våglängd absorberas IR-strålning av olika delar i ögat och höga nivåer kan därför i värsta fall orsaka brännskador både på horn- och näthinnan. Långvarig och hög exponering kan även bidra till grumling av ögats lins (grå starr eller katarakt), vilket är vanligt hos äldre personer.
Syn och belysning i arbetslivet
Faktabok om synen, ljuset och den påverkan det har på vår arbetsmiljö.
Tryckt bok eller pdf
Hudskador
Hudrodnad eller solbränna uppstår när huden överexponeras för UV-strålning. Det är också sedan länge känt att UV-strålning ökar risker för hudcancer. Stark IR-strålning kan ge upphov till brännskador på oskyddad hud, men eftersom strålningen brukar orsaka sveda och smärta kan arbetstagaren normalt sett avbryta exponeringen innan svårare skador uppstår.
UV-strålning
Exempel på kraftiga UV-strålkällor är svetsbågar, lackhärdare och UV-lampor för medicinsk behandling. Vid svetsning uppnås fort nivåer som överskrider gränsvärdena. För att minska risken för överexponering är det viktigt att använda personlig skyddsutrustning som är anpassad till arbetet.
IR-strålning
Infraröd strålning, ofta kallad värmestrålning, avges av alla uppvärmda material. Ju högre temperatur desto mer strålning. I industriella miljöer som gjuterier, smedjor, smältverk, glashyttor och liknande, är höga nivåer infraröd strålning vanligt förekommande och arbetsmomenten kräver ofta att arbetstagarna använder skyddsutrusning. Det finns olika typer av effektiva ögonskydd, men speciellt vid synkrävande precisionsarbete kan valet av rätt skyddsutrustning vara komplicerat.
Laser
Begreppet laser spänner över ett oerhört stort område och det finns därför sedan länge ett klassificeringssystem för lasrar som ska tjäna som vägledning för användarna. Laserklasserna numreras i stigande följd (1, 1M, 2, 2M, 3R, 3B och 4) efter den bedömda risken. Arbete med laser upp till klass 3R innebär normalt ingen eller låg risk för strålskador. Kraftigare lasrar kan dock orsaka både ögonskador och hudskador och det ställs därför särskilda krav vid arbete med lasrar klass 3B och 4.
Checklistor för att undersöka arbetsmiljön
Prevents checklistor är en bra hjälp för att undersöka arbetsmiljön. De kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Svara på frågorna, bedöm riskerna, skriv in eventuella åtgärder och följ upp. Sedan har du en skriftlig riskbedömning och handlingsplan.
Externa länkar
Artificiell optisk strålning (Arbetsmiljöverket)
