Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Riskbedömning

Stilleben om riskbedömning

Arbetsgivaren har ansvar för att regelbundet undersöka arbetsplatsen och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska alltid vara skriftlig. Den bör leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska det skrivas upp i en handlingsplan. De åtgärder som har genomförts ska kontrolleras så att de blev bra.

Riskbedömning kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen: undersöka – riskbedöma – åtgärda och kontrollera. Det ska göras regelbundet av arbetsgivare och anställda eller fackliga representanter tillsammans. Då får man ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

  1. Undersöka: Samla in information och hitta risker.
  2. Riskbedöma: Värdera risken utifrån hur allvarlig den är.
  3. Åtgärda: Föreslå åtgärder, värdera effekten av dem, skapa en handlingsplan och genomföra åtgärderna.
  4. Kontrollera: Kontrollera att åtgärderna har blivit gjorda och utvärdera om de har fått den effekt man ville.

Både fysiska och organisatoriska och sociala förhållanden ska undersökas. Buller, belysning, belastning och kemiska hälsorisker är exempel som påverkar den fysiska arbetsmiljön. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkas exempelvis av stress, relationer, arbetsorganisation och arbetsinnehåll.

Den fysiska arbetsmiljön undersöks genom skyddsronder. Ta gärna hjälp av Prevents checklistor med färdigformulerade frågor.

Den organisatoriska och sociala miljön kan undersökas vid medarbetarsamtal eller på arbetsplatsträffar. Man kan också göra en enkätundersökning för alla anställda.

Riskbedömning vid förändring

När en ändring i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringen medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Exempel på ändringar som inte utgör en del av den löpande verksamheten är personalförändringar, nya arbetstider, nya arbetsmetoder, nya maskiner och om- och nybyggnationer.

Arbetet med att bedöma eventuella risker på grund av den planerade ändringen ska i stort sett gå till på samma sätt som vid riskbedömning i den löpande verksamheten. Den stora skillnaden är att det inte finns en faktisk arbetsplats eller situation att bedöma. Vid en större förändring bör en särskild arbetsgrupp tillsättas som har kunskap om det som ändringen berör.

Människan, tekniken och organisationen

När man gör en riskbedömning, oavsett om den sker i den löpande verksaheten eller vid en förändring, är det viktigt att ta hänsyn till samspelet mellan människan, tekniken och organisationen. När en olycka inträffar eller när någon blir sjuk ser man ofta individen och den mänskliga faktorn som orsak. I själva verket är de grundläggande orsakerna oftast en kombination av mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer. Därför är det viktigt att förstå hur teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar oss fysiskt, organisatoriskt och socialt.

Människan

  • är social
  • behandlar information
  • behöver röra på sig och behöver återhämta sig
  • har ett behov av att få återkoppling på det den gör
  • är anpassningsbar.

Tekniken ska

  • vara "egensäker" i så stor utsträckning som möjligt
  • vara konstruerad för den aktuella uppgiften
  • vara anpassad till användaren (ergonomi, skydd)
  • vara konsekvent och förutsägbar
  • ge återkoppling
  • vara tolerant mot fel och ge möjlighet till korrigering vid fel beslut.

Organisationen styrs av

  • externa krav − lagar och regler
  • interna krav − rutiner, instruktioner, checklistor, riktlinjer.