Så gör vi riskbedömningar

"Alla risker markeras med rött på en karta"

Viktoria Schedin, klubbchef på Mjölby Golfklubb, 12 anställda under högsäsong.

Hur identifierar ni risker?
– Vi ser över förhållanden på varje hål, om det är dolda områden där banarbetaren inte syns och kan bli träffad av en boll eller om det finns branta slänter där det är större risk att köra med tunga maskiner. Alla risker på ett hål markeras med rött på en bildkarta vilket gör det tydligt att se var de finns.

Vad har ni för dokumentation?
– Vi har årliga skyddsronder och dokumenterar information om alltifrån bekämpningsmedel, till vem som får fälla träd och vad som gäller för olika arbetsmaskiner. Det finns även bra checklistor från Svenska Golfförbundet. Inför varje säsong får alla anställda läsa igenom dokumentation om hur olika arbetsmoment ska genomföras på ett säkert sätt och sen skriva under att de har läst den.

Har ni haft några incidenter bland banarbetarna?
– Mindre incidenter förekommer, men vi har varit förskonade från allvarliga. Däremot har det förekommit på andra klubbar vilket gjort oss bättre på att gå igenom med arbetsgruppen hur vi ska agera vid en allvarlig olycka – vem som ringer 112, vem som ringer Arbetsmiljöverket och vem som samlar ihop gruppen.

"Det finns inga hörselskydd för magar"

Christoffer Mattsson, KMA-ansvarig på byggföretaget Credentia, 160 anställda.

Hur bedömde ni riskerna när en av era snickare blev gravid?
– Det var första gången hos oss och jag vände mig till fackförbundet Byggnads för att se om det fanns någon mall för bedömning av risker, men det fanns det inte. Jag fick själv läsa olika arbetsmiljöföreskrifter och rådgöra med en arbetsmiljörådgivare på Byggföretagen.

Vad gjorde ni mer?
– Den gravida snickaren, skyddsombudet, platschefen och jag gick igenom riskerna tillsammans och gjorde en handlingsplan. Vi tittade på vibration, buller, tunga lyft, kemiska ämnen och fall. Snickaren stämde också av med mödravårdscentralen om eventuella risker för fostret. Det visade sig att hörseln utvecklas från och med vecka 26 och att buller över 80 decibel kan ge hörselskador. Och det finns inga hörselskydd för magar.

Hur löste ni det från vecka 26?
– Vi hade inga lämpliga arbetsuppgifter på våra byggen då som vi kunde omplacera henne till. I samråd med oss ansökte hon om graviditetspenning hos Försäkringskassan med hänvisning till vibration, buller och tunga lyft, vilket hon beviljades. Nu har vi en mall att utgå ifrån och är redo nästa gång en snickare blir gravid.

"Är vi det minsta osäkra ringer vi en kollega"

Kenneth Viklund, fastighetsskötare och huvudskyddsombud på Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, 80 anställda.

Vilka är de största riskerna hos er?
– För oss är det vintertid när uteliggare och andra tar sig in i portar, källare och vindsförråd. Det är inte alltid man vet vad de fått i sig för preparat. Vi gör vad vi kan för att hålla dörrarna låsta så att ingen obehörig ska komma in. Känner vi oss det minsta osäkra ringer vi en kollega så att vi är två när vi går in för att göra vårt jobb.

Hur jobbar ni med riskbedömning hos er?
– Vi har skyddsmöten en gång i kvartalet, då är HR-avdelningen och skyddsombuden med. Men skulle någon ny risk uppstå tar vi det på direkten. Vår riskanalys finns i en pärm på kontoret tillgänglig för alla.

Har ni gjort några ändringar i verksamheten för att minska riskerna?
– En av våra fastigheter ligger vägg i vägg med ett boende för människor som haft det lite tufft i samhället. Där byggde vi om porten så att den inte skulle fungera som regnskydd. På de flesta av våra fastigheter är det numer kodlås liksom inbyggda rörelsedetektorer i armaturerna så att ljuset tänds om någon rör sig.

"För att slippa bära tungt finns porslin på varje våning"

Lotta Karlsson, VD på Svecia Travel AB (resebyrå med ett hotell), fyra fast anställda, 17 under säsong.

Ni har en bred verksamhet, var finns de största riskerna?
– Det är i huvudsak i köket på vårt hotell. Vi har lagt om logistiken så att serveringspersonalen inte behöver springa i själva köksdelen när de ska hämta förrätter, desserter eller kalla drycker. De finns i stället bredvid köket och det minskar risken för krockar med bränn- och skärskador i köket som följd.

Kan du berätta om en åtgärd ni gjort efter en riskbedömning?
– Hotellet är från 1908 och ganska opraktiskt med tre våningar utan hiss. För att slippa bära tungt i trapporna har vi lagt upp depåer på varje våning med silverbrickor, porslin, glas, extra kuddar, handdukar och filtar. Då slipper vi hämta det längst nerifrån varje gång en gäst behöver något.

Hur gör ni för att minska stressen under högsäsong?
– Tvärtemot många andra företag under pandemin har vi expanderat, flyttat till större lokaler och anställt. Det gör att vi kan fördela arbetsbördan och minska stressen. I turistbranschen är det också mycket kartor, broschyrer och vykort som ska kånkas runt. För att spara på våra ryggar har vi dragit ner på antalet trycksaker så mycket det går genom att arbeta mer digitalt.