Montör av solceller
Vad behöver du som montör av solceller ha koll på när det gäller arbetsmiljön? Här finns fakta och en film som vägleder dig.
Montering och installation av solceller innebär nästan alltid en fallrisk. Det finns också en belastningsergonomisk risk eftersom solcellerna är stora och väger 25–30 kg. Solcellerna måste dessutom transporteras upp på taket, vilket ofta görs manuellt utan lyftanordning. Väder och vind påverkar också arbetsförhållandena.
Se filmen så får du veta mer. Det finns också frågor och svar du kan ha nytta av längre ner på sidan.
Saker att ha koll på
Utrustning
Utrustning som stegar, ställningar och fallskydd ska alltid vara godkända. Personlig skyddsutrustning som hjälmar ska vara CE-märkta.
Utbildning
Gör endast sådant som du har kompetens eller utbildning att göra. Det finns utbildningskrav för exempelvis ställningar och asbest.
Var uppdaterad
Ta del av arbetsmiljöplan och riskbedömningar.
Rapportera
Rapportera alltid olyckor, tillbud och riskobservationer.
Fallskydd
Vid takvistelse ska du vara skyddad mot fall, i första hand med gemensamt fallskydd (även på gavlarna).
BAS-U
Har du som montör uppdraget som byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (BAS-U) behöver du ha utbildning, kompetens och erfarenhet för detta.
Frågor och svar för dig som montör
Byggarbete handlar om att bygga, ändra eller underhålla byggnader. Att sätta upp solceller på taket räknas som byggarbete enligt Arbetsmiljöverkets regler.
Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket och ha auktorisation för lågspänning. Det betyder att de har tillstånd och rätt kompetens för att jobba med elinstallationer. Det ska också finnas ett egenkontrollprogram där det står hur jobbet ska göras.
Platsen behöver kontrolleras redan innan jobbet startar för att se om taket och fasaden håller, om det finns säkra fästpunkter för fallskydd och om något kan störa arbetet, till exempel andra jobb som pågår. Om det inte görs kan du stöta på problem när du ska montera solcellerna.
Den vanligaste orsaken till olyckor är att man faller från höjd eller att man faller i samma nivå. Det handlar dels om fall i samband med själva monteringen, men även att man faller i samband med platsbesök vid projekteringen. Exempel på när fallolyckorna sker är vid användning av stegar eller att man halkar eller ramlar på taket. Andra orsaker till olyckor är att man snubblar, halkar eller trampar snett samt att man tappar kontrollen över handhållna verktyg.
Solceller är stora och väger mellan 25–30 kg. Vid montering och installation finns flera ergonomiska risker. Exempel på detta är lyft av paneler från avlastningsplatsen till husväggen, från marknivå upp på taket och sedan bära dem till rätt plats. Vind kan göra det ännu tyngre. Lastning och lossning av batteripack och växelriktare från bilarna samt förflyttning till monteringsplatsen, som ibland kan vara i en källare eller utomhus högt eller lågt på en vägg, är också riskfyllt. Fötter, vader och anklar påverkas av att gå på vinklade tak.
Se mer om belastningsergonomiska risker
Checklista Arbetsställningar och arbetsrörelser (Prevent)
När du lyfter tunga solpaneler är det viktigt att använda rätt teknik för att skydda din rygg och andra delar av kroppen. Använd lyfthjälpmedel eller samarbeta med en kollega för att dela på bördan. Ha rak rygg, böj på benen och lyft föremålet rakt upp. Ha föremålet nära kroppen och undvik vridningar i bålen.
Personlig fallskyddsutrustning är utrustning som skyddar en person från att falla. Utrustningen består av olika delar, till exempel en sele och ett fallskyddsblock, som sätts ihop till en utrustning. Arbetsgivaren ska informera om hur utrustningen fungerar och hur den ska användas. Utrustningen behöver regelbundet kontrolleras och det är viktigt att den ar anpassad till de arbetsuppgifter som ska utföras och att exempelvis selen är i rätt storlek.
Gemensamt eller kollektivt fallskydd är olika ord för samma sak, nämligen skyddsanordningar som skyddar flera personer från att falla. Vid montering av solceller på tak bör man i första hand använda gemensamma fallskyddsanordningar. Dessa skydd ska finnas både på gavlar och långsidor. På husets långsida består fallskyddet oftast av en ställning som är klassificerad för fall från en angränsande yta och räcket ska klara de påfrestningar som kan uppstå. Dimensioneringen av fallskyddet beror på takets djup och lutning. Gavelskyddet ska bestå av överledare, mellanledare och fotlist. För branta tak kan både gemensamt fallskydd och personlig skyddsutrustning krävas. Om det inte är möjligt att använda gemensamt fallskydd, ska personlig fallskyddsutrustning användas.
Se mer om kollektivt och personligt fallskydd
Personligt fallskydd (Arbetsmiljöverket)
Byggnads- och anläggningsarbete med risk för fall till lägre nivå (Arbetsmiljöverket)
En risk som finns är att ramla från taket. Men även tunga lyft, väderförhållanden, vassa kanter som man kan skära sig på samt höga ljudnivåer från verktyg är risker. Det är viktigt att ha rätt arbets- eller skyddskläder, montagehandskar och personlig skyddsutrustning när det behövs. Exempelvis hörselskydd, personlig fallskyddsutrustning och huvudskydd. I arbetsmiljöplanen beskrivs vilka regler som gäller. Den ska också innehålla en beskrivning av de arbetsmiljörisker som finns, som att jobba på hög höjd, och hur dessa risker ska förebyggas.
Om du skadar dig på jobbet, oavsett om det är en liten eller större skada, ska du omedelbart rapportera det till din arbetsledare och följa företagets rutiner för arbetsolyckor. Det är även viktigt att rapportera tillbud (oönskad händelse som kunde ha lett till en olycka, men som inte gjorde det) och riskobservationer (sådant som skulle kunna orsaka tillbud eller olyckor om man inte gör något åt det).
Den ställning som används ska vara klassificerad för fall från en angränsande yta. Ställningen ska vara av rätt dimensioner, ordentligt underpallad och förankrad. Det är endast personer med utbildning (exempelvis Allmän ställningsutbildning för ställningar som är mellan 2-9 meter höga) som får montera eller göra ändringar på en befintlig ställning.
Om du känner dig osäker på om du kan jobba på ett säkert sätt, prata med din arbetsledare eller ditt skyddsombud direkt. Det är viktigt att alltid vara säker på att rätt skyddsåtgärder finns på plats innan arbetet börjar. Tveka aldrig på att fråga om hjälp. Ha för vana att alltid ta del av arbetsmiljöplan och riskbedömningar.
Blåst, regn, kyla och värme kan göra jobbet farligare. Halkiga tak, dålig sikt och hårda vindar kan leda till olyckor. Planera för säkerhet utifrån vädret.
Arbetsmiljöplanen beskriver de regler som gäller för bygg- och anläggningsarbete samt hur skyddsarbetet är organiserat. Den ska också innehålla en beskrivning av de arbetsmiljörisker som finns och hur dessa ska förebyggas. Arbetsmiljöplanen ska vara skriftlig och den ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen.
BAS är en förkortning av byggarbetsmiljösamordnare. BAS-P samordnar arbetsmiljöfrågorna i planeringen och projekteringen av ett byggprojekt. BAS-U samordnar arbetsmiljöfrågorna i utförandefasen, det vill säga i byggskedet.
Vem är ansvarig för vad i ett byggprojekt`? (Arbetsmiljöverket)
Tips på mer information
Stegar och arbetsblockar, checklista
Externa länkar
Montering av solceller på tak, vad gäller (Arbetsmiljöverket)
Arbete med fallrisk (Arbetsmiljöverket)