Beställare av solceller

Ett platsbesök är viktigt för att projektören ska kunna se förutsättningarna på platsen. Det kan handla om hur fasaden och taket ser ut, om takets kvalitet och hållfasthet är tillräckligt god och om det finns godkända fästpunkter för personlig fallskyddsutrustning om det behöver användas vid monteringen.

Det kan även finns annat som kan påverka arbetet såsom andra pågående arbeten, arbetsmaskiner eller trafik i närheten. Om inget platsbesök görs vid projekteringen kan det i sin tur medföra att montörerna stöter på oväntade hinder i samband med installationen.

Se mer om vikten av platsbesök

Ett byggnads- och anläggningsarbete är alla typer av arbeten som behövs för att uppföra, underhålla, ändra eller riva en byggnad eller en annan anläggning. Ett mer konkret exempel på detta är installation av utrustning såsom solceller. Så fort man börjar montera solceller räknas det som en installation. Montering av solceller på tak räknas därför som ett byggnads- och anläggningsarbete enligt Arbetsmiljöverkets regler.

Vad räknas som bygg- och anläggningsarbete (Arbetsmiljöverket)

Entreprenören ska vara registrerad hos Elsäkerhetsverket för att få göra jobbet. Detta kan man kontrollera genom e-tjänsten kolla elföretaget. Den som ska utföra arbetet måste ha auktorisation för elproduktionsanläggningar. Som beställare kan du efterfråga egenkontrollprogram - så vet du vem som kommer och jobbar och att den personen har rätt kompetens. I egenkontrollprogrammet står det hur de ska göra och vilka kontroller som ska göras.

Kolla elföretaget (Elsäkerhetsverket)

Elsäkerhet (Arbetsmiljöverket)

Besiktning av tredjepart är inget lagkrav, men det kan vara väldigt bra att göra för att få ett oberoende utlåtande om anläggningen. Besiktningen görs för att säkerställa att anläggningen är korrekt utförd och att det inte finns några brister. Det är viktigt att installationen är utförd på rätt sätt för att produktgarantierna ska gälla. En felaktig installation kan till exempel leda till bränder. Det är anläggningsansvarig (privatperson eller företag) som har ansvar att säkerställa detta. Det är även viktigt att all anläggningsdokumentation finns.

Underhåll och kontroll av solceller

När privatpersoner beställer ett bygg- eller anläggningsarbete enligt konsumenttjänstlagen, gäller särskilda regler om de anlitar en enda entreprenör som självständigt styr arbetet. Då övergår byggherrens arbetsmiljöansvar automatiskt till entreprenören, om inget annat har avtalats. Det krävs inget skriftligt avtal, bara att entreprenören anses vara självständig.

Företag eller bostadsrättsföreningar är själva byggherrar, men de kan lägga ut arbetet på totalentreprenad. Då blir entreprenören byggherrens ställföreträdare enligt avtal.

Byggherren (Arbetsmiljöverket)

Byggherrens ställföreträdare (Arbetsmiljöverket)

När en privatperson beställer ett byggnads- eller anläggningsarbete (Arbetsmiljöverket)

Priset styr ofta. Att jobba säkert ska ingå. Innehavaren av en solcellsanläggning dessutom ska se till att det arbete som utförs på anläggningen "görs på ett sådant sätt och utförs av personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada". Som beställare kan du:

• Be leverantören specificera hur de arbetar med taksäkerhet. I första hand ska gemensamt fallskydd användas.
• Be att få ta del av arbetsmiljöplan och riskbedömningar som upprättas inför arbetet.
• Efterfråga egenkontrollprogram från installatören för att veta vem som kommer och jobbar och att den personen har rätt kompetens. I egenkontrollprogrammet står det hur de ska göra och vilka kontroller som ska göras.

Byggherren (Arbetsmiljöverket)

Säkerhetsrisker med solcellsanläggningar (Elsäkerhetsverket)

Den vanligaste orsaken till olyckor är att man faller från höjd eller att man faller i samma nivå. Det handlar dels om fall i samband med själva monteringen, men även att man faller i samband med platsbesök vid projekteringen. Exempel på när fallolyckorna sker är vid användning av stegar eller att man halkar eller ramlar på taket. Andra orsaker till olyckor är att man snubblar, halkar eller trampar snett samt att man tappar kontrollen över handhållna verktyg.

Checklista: Stegar och arbetsbockar

Checklista: Takarbete

Arbete med fallrisk (Arbetsmiljöverket)

Personlig fallskyddsutrustning är utrustning som skyddar en person från att falla. Utrustningen består av olika delar, till exempel en sele och ett fallskyddsblock, som sätts ihop till en utrustning.  Arbetsgivaren ska informera om hur utrustningen fungerar och hur den ska användas. Utrustningen behöver regelbundet kontrolleras och det är viktigt att den ar anpassad till de arbetsuppgifter som ska utföras och att exempelvis selen är i rätt storlek. 

Gemensamt eller kollektivt fallskydd är olika ord för samma sak, nämligen skyddsanordningar som skyddar flera personer från att falla. Vid montering av solceller på tak bör man i första hand använda gemensamma fallskyddsanordningar. Dessa skydd ska finnas både på gavlar och långsidor. På husets långsida består fallskyddet oftast av en ställning som är klassificerad för fall från en angränsande yta och räcket ska klara de påfrestningar som kan uppstå. Dimensioneringen av fallskyddet beror på takets djup och lutning. Gavelskyddet ska bestå av överledare, mellanledare och fotlist. För branta tak kan både gemensamt fallskydd och personlig skyddsutrustning krävas. Om det inte är möjligt att använda gemensamt fallskydd, ska personlig fallskyddsutrustning användas.

Personligt fallskydd (Arbetsmiljöverket)

Byggnads- och anläggningsarbete med risk för fall till lägre nivå (Arbetsmiljöverket)

Den ställning som används ska vara klassificerad för fall från en angränsande yta. Ställningen ska vara av rätt dimensioner, ordentligt underpallad och förankrad. Det är endast personer med utbildning (exempelvis Allmän ställningsutbildning för ställningar som är mellan 2-9 meter höga) som får montera eller göra ändringar på en befintlig ställning.

Arbetsmiljöverket: Arbeta säkert med ställningar

Checklista: Byggnadsställningar

Arbetsmiljöplanen ska beskriva de regler som gäller för bygg- och anläggningsarbete samt hur skyddsarbetet är organiserat. Den ska också innehålla en beskrivning av de arbetsmiljörisker som finns och hur dessa ska förebyggas. Planen ska vara skriftlig och den ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen. Byggherren ansvarar för att det finns en arbetsmiljöplan, BAS-P ansvarar för att upprätta arbetsmiljöplanen och BAS-U ska se till att hålla arbetsmiljöplanen uppdaterad. 

Den som låter utföra ett byggnads- och anläggningsarbete (byggherren) ska utse en byggarbetsamordnare för både projekterings- och utförandefasen (BAS-P respektive BAS-U). Om någon av de tretton särskilda riskerna finns i arbetet, till exempel fallrisk från mer än 2 meters höjd, så ska även en dokumenterad arbetsmiljöplan för arbetet upprättas. Syftet med arbetsmiljöplanen är att tydliggöra vilka åtgärder man ska vidta för att förhindra olyckor samt sätta regler för arbetet. När det gäller montering av solceller är det med andra ord nästan alltid krav på att en arbetsmiljöplan upprättas.

Arbetsmiljöplan (Arbetsmiljöverket)

Arbeten med särskilda risker som kräver en arbetsmiljöplan (Arbetsmiljöverket)

Mall för arbetsmiljöplan (Byggföretagen)

Regn, blåst, frost, nederbörd eller stark värme påverkar förutsättningarna för monteringen. Att montera solceller i snålblåst och duggregn en mörk novembereftermiddag innebär en betydligt större utmaning än att göra samma arbete i dagsljus en mild och vindstilla dag i maj.

BAS är en förkortning av byggarbetsmiljösamordnare. BAS-P samordnar arbetsmiljöfrågorna i planeringen och projekteringen av ett byggprojekt. BAS-U samordnar arbetsmiljöfrågorna i utförandefasen, det vill säga i byggskedet.

Vem är ansvarig för vad i ett byggprojekt`? (Arbetsmiljöverket)