Klassmentorer minskar lärarnas stress
Publicerat 9 november 2018
På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer eleverna hela dagarna och ansvarar för att skapa trygghet, trivsel och studiero. Det har lett till att lärarnas sjukfrånvaro halverats och att arbetsbelastningen och stressen minskat, visar en rapport från Umeå universitet.
När sjukfrånvaron och personalomsättningen ökade samtidigt som det inte gick att rekrytera nya lärare blev situationen ohållbar på Norrängsskolan i Lycksele. Därför bestämde rektorn i samråd med de anställda att införa en ny personalkategori, klassmentorer, till höstterminen 2017 och inom ramen för den ordinarie budgeten.
– Deras uppgift är att ta hand om det psykosociala i klasserna, som värdegrundsarbete, konflikthantering, skapa trygghet, samhörighet och ge stöd, säger Maria Nordin, docent vid institutionen för psykologi på Umeå universitet.
Klassmentorerna följer eleverna i låg- och mellanstadiet hela dagarna, även på raster och fritids. Till skillnad mot lärar- och elevassistenter är de klassernas egna assistenter.
– De ska bistå hela klassen och inte bara de som har problem och behöver extra uppmärksamhet. Det är lite av ett helhetsperspektiv i de här mentorerna.
Genom att avlasta lärarna med hjälp av klassmentorer har sjukfrånvaron halverats och arbetsbelastningen minskat på skolan.
– De får vara pedagoger och arbeta med att lära ut, vilket de är utbildade till. De har lägre krav, upplever mindre stress, har mera stöd från kollegor och har lättare att få arbete och fritid att gå ihop, säger Maria Nordin.
Hon driver tillsammans med en kollega på Umeå universitet ett treårigt forskningsprojekt där de följer omorganisationen på Norrängsskolan.
En av de frågor som de ska titta närmare på är hur rollerna på skolan förändrats sedan klassmentorerna infördes. Många av lärarna, framför allt på lågstadiet, är vana vid att ta hand om eleverna, krama och trösta dem och skapa trygghet.
– Nu är det klassmentorerna som tar hand om relationerna och man blir mycket mer lärare. Det kan nog vara lite jobbigt för vissa.
Det finns också en risk att den nya personalkategorin kan leda till rollkonflikter på skolan och skapa en osäkerhet hos elever och personal. Samtidigt kan det vara en fördel att klassmentorerna inte är utbildade lärare, tror Maria Nordin.
– Jag funderar på om det inte är bra att det är just en annan personalkategori så att det inte blir konkurrens om det pedagogiska utrymmet. Läraren får faktiskt vara lärare och sedan är det en annan personalkategori som tar hand om det andra.

Krister Zeidler
Mer om Stress
-
Forskare undersöker appen som chef
AI • Att appar styr arbetet har länge varit vardag för matbud och taxichaufförer. Men nu har det även blivit vanligt inom lager och transport. Forskaren Carin Håkansta och hennes kollegor på Karolinska Institutet ska ta reda på hur det påverkar arbetsmiljön.
-
Vad händer när chefen är en algoritm?
AI • För många lagerarbetare har jobbet förändrats i grunden när det numera styrs via algoritmer och robotar. Hur påverkar det arbetsmiljön?
-
Företagen brister i rutiner kring teknikstress
Digitalisering • En granskning avslöjar att många företag inte arbetar med att motverka teknikstress och andra risker med digitala arbetssätt. Av 1 500 kontrollerade arbetsplatser saknar en fjärdedel nödvändiga rutiner.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Personalens innovationskraft tydlig under pandemin
Coronaviruset • Under pandemins första fas var det många yrkesgrupper i offentlig sektor som tvingades uppfinna nya sätt att jobba.
-
AI som kan tolka känslor testas i arbetslivet
AI • Emotion AI som kan tolka människors kroppsspråk är det senaste inom den tillämpade AI-forskningen.
-
Forskare kartlägger hotellstäd genom att testa själva
Arbetsmiljöarbete • Att städa på hotell är fysiskt krävande och samtidigt finns en förväntan att de som gör jobbet ska synas och märkas så lite som möjligt. Nu kartlägger forskare i Dalarna hotellstädarnas arbete genom att själva utföra det.