"Positiva p-böter" stärker säkerheten

Statliga Jernhusens järnvägsdepå i Hagalund är en av norra Europas största och ligger ett stenkast från Strawberry arena i Solna. Här hanteras och servas närmare hundra tåg dygnet runt i ett avancerat logistiksystem.  Operatörer som SJ, Mälardalstrafik och Snälltåget delar på spår, vagnhallar och verkstäder – och på riskerna. 

De drygt 500 medarbetarna som jobbar i depån rör sig dagligen runt på den vidsträckta bangården och i de olika hallarna. För att förhindra olyckor finns en uppsjö med regler. Men regler i sig räcker inte alltid.

Jernhusen har samordningsansvar och för att stärka säkerheten tog de tillsammans med Trafikverket, tågoperatörer och underhållsföretag initiativ till ett gemensamt säkerhetsarbete. En ledargrupp bildades och ett projekt startades med stöd av en konsult, baserat på metoden beteendebaserad säkerhet (BBS).

– Det finns mycket regler, men det är viktigt att ha ett beteende som stärker dem. Vi kände att det här är någonting som vi borde och ska göra tillsammans när vi är på samma arbetsplats. Ett säkert beteende smittar av sig i hela organisationen, säger Pär Eklund, Jernhusens platschef för depån.

Man vill ju uppmärksamma och förstärka beteenden i positiv bemärkelse där du börjar med det lilla för att sedan ta större steg.

För att inte gå för hårt fram valde en arbetsgrupp ut fyra ganska enkla, men viktiga säkerhetsrelaterade beteenden som man ville förstärka. Det handlade om att bära rätt sorts varselväst och se till att den är stängd, att stanna vid stoppmarkeringar, att inte prata i telefon när man kör och att parkera fordon innanför säkerhetslinjerna.

– Man vill ju uppmärksamma och förstärka beteenden i positiv bemärkelse där du börjar med det lilla för att sedan ta större steg. Det var en framgång att vi valde så tydliga regler som vi också kunde uppmärksamma ute i produktionen på ett enkelt sätt, säger Jasna Kapetanovic, platschef för SJ i Hagalund. 

Innan projektet sjösattes fick hon och 60 ledare utbildning i hur man kan bidra till ett säkrare beteende. Det handlade bland annat om att vara synlig i verksamheten och ge feedback till medarbetarna direkt på plats. Syftet var att föra ut och förankra säkerhetstänkandet i dialog med medarbetarna.

– Det fanns en vinst i att våra operativa ledare var högst delaktiga. Det var ett vinnande koncept och det tänker vi fortsätta med och förstärka, säger Jasna Kapetanovic. 

Gav snabbt resultat 

När projektet drog i gång i höstas spreds information via flera kanaler, allt från veckobrev till arbetsplatsträffar. Det ordnades också gemensamma frukostar där budskapet till och med syntes på mackorna. För att uppmuntra rätt beteenden delades "positiva p-böter" ut till dem som parkerade korrekt.

Att arbetet med säkerhetskulturen och beteendena gav resultat kunde man ganska snart se i mätningar. De visade att sedan projektet drog i gång har de säkra beteendena mer än fördubblats. Även avvikelserapporteringen har gått upp.

– Det är för att folk är mer uppmärksamma. Det är jättebra att det blir fler observationer för då får man upp det på bordet. Det gör att man undrar hur mycket det var innan som inte rapporterades som avvikelse, säger Pär Eklund.

Utöver de företag som hyr in sig i depån finns underentreprenörer på plats som servar med tjänster som exempelvis tvätthantering, rengöring och latrintömning av tågen. De är införstådda med vilka regler som gäller på området och kan också bidra till säkerheten. 

– Vi har en ganska etablerad entreprenör här som är med i det här säkerhetsarbetet och har varit delaktig. De ser ju mycket av vad som händer, säger Pär Eklund.

Gemensamma skyddsronder 

Ute på bangården i Hagalund är det en ständig ström av fordon som rör sig längs med och över spåren. Det är lastbilar, bilar och golfbilar med personal på väg in och ut i depån och mellan de olika byggnaderna.

Vid kritiska järnvägsövergångar är stopplinjer markerade där man ska stanna för att se att inte något tåg ska passera. Här märks tydligt att attityd- och beteendeförändringarna fått genomslag, enligt Kerstin Hanson, lokförare och skyddsombud på SJ Trafik.

– De här golfbilarna som kör lite våghalsigt och sneddar framför tågen har nästan försvunnit. Det är en jättepositiv grej. Det tyckte förarna var läskigt. Den biten har blivit mycket bättre, säger hon. 

Eftersom bangården är allas gemensamma arbetsmiljö görs skyddsronder på området tillsammans med Jernhusen och Trafikverket. Förutom trafiken finns det en rad andra risker som också behöver uppmärksammas och förebyggas.

– Det är mycket snubbelrisker. Nu byggs det mycket också så det kan vara byggskräp eller vad som helst som folk har lämnat. Och på vintern har det varit halkrisker, säger Kerstin Hanson. 

Pär Eklund på Jernhusen tycker att det gemensamma säkerhetsarbetet i depån tagits emot så pass väl att det nu genomsyrar hela verksamheten, från ledningshåll och chefer och ner till de anställda i de olika bolagen och verksamheterna.

– Säkerheten är jätteviktig för oss, men även för alla andra företag som är här. När det gäller gemensamma risker har det blivit ett mycket bättre samarbete. Man har fått lära känna mer folk i Hagalund som man normalt inte har kontakt med, säger han.

Psykologisk trygghet avgörande faktor

En förutsättning för att skapa en säkerhetskultur liknande den i järnvägsdepån är att det är förankrat i ledningsgrupp och bland chefer, menar Christina Björklund, senior forskare vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.

Foto: Andreas Andersson

– Det är viktigt att ledarskapet präglas av det här med säkerhetsbeteenden. Sedan handlar det om hur det tas emot av dem som ska anamma det här, säger hon.

För att förebygga olyckor och incidenter behövs ett arbetsklimat där medarbetarna vågar ställa frågor, komma med idéer och be om hjälp. En avgörande faktor för att skapa en sådan miljö är psykologisk trygghet, enligt Christina Björklund.

– Vi har kunnat se att om man har den här tryggheten så blir det ett sätt att våga säga till och ge feedback. Det handlar om kommunikationen i gruppen. Men någonstans måste det finnas något att utgå ifrån och att det finns tydliga regler för vad som gäller. Där har ledarna och organisationen en viktig roll.

Man ska inte reagera negativt för då vågar ingen säga till igen.

Många drar sig annars för att påpeka fel eller brister av rädsla för att bli betraktade som jobbiga. Därför är det viktigt att medarbetarna känner sig trygga och tillåts framföra åsikter eller göra misstag utan att det får negativa konsekvenser.

– Det kanske viktigaste när man pratar om psykologisk trygghet är att man ska reagera om någon gör fel, men man ska se det som ett lärande. Man ska inte reagera negativt för då vågar ingen säga till igen, säger Christina Björklund.

Ingen ”quick fix” 

Att skapa en säkerhetskultur är ingen quick fix, menar hon. Därför är det rätt att göra som Jernhusen har gjort och börja med några få beteenden som man vill förstärka. 

– Det är svårt att förändra beteenden. Ska man ändra och förbättra måste man börja med få saker som man också kan mäta. Sedan kan man utöka över tid. Beteenden ska implementeras ner i hela organisationen och det brukar ta sin tid.

För att ett säkerhetsarbete ska bli framgångsrikt måste det också finnas organisatoriska förutsättningar. Är det en arbetsplats med hög arbetsbelastning, mycket stress och övertidsarbete kan det vara svårt för medarbetarna att ändra beteenden och jobba säkrare. Forskning visar också att arbetsplatser som sätter säkerheten före produktionen har ett starkare säkerhetsklimat.

– Individen är förstås viktig. Men mycket handlar om att bygga upp strukturer med ledarskap och förutsättningar kring tidspress och krav så att det är hållbart. Det ska vara rimligt för att kunna behålla den här säkerheten.

En säkerhetskultur bygger även på gruppdynamik och att medarbetarna stöttar varandra. Är det hög personalomsättning med människor som kommer och går blir det svårare att få sammanhållning och engagemang i arbetsgruppen.

Men om man lyckas finns det många fördelar med en arbetsplats som präglas av psykologisk trygghet, menar Christina Björklund. 

– Det skapar en känsla av lärande. Man är motiverad och känner tillit till andra. Man känner också att man har en röst och att ledarskapet stödjer och stärker en.

Medarbetare som känner sig trygga och sedda blir dessutom mer engagerade i sitt arbete, vilket gynnar både säkerheten och produktionen

– Engagerade och motiverade medarbetare är det bästa som finns. Men det gäller att det blir mottaget på rätt sätt. Om det är mycket engagemang gäller det som arbetsgivare och chef att ta emot det och se det som en del av förbättringsarbetet.

Ett ständigt pågående arbete 

Det går inte att slå sig till ro när man väl har fått säkerhetskulturen på plats, enligt Christina Björklund. I stället handlar det om en levande och systematisk process som måste upprätthållas och tas omhand. Annars är risken att man faller tillbaka i gamla mönster där det slarvas med säkerheten.

– Det är en kultur som man jämt måste jobba med. Det är inte något som bara finns där.

Att säkerhetsarbetet behöver upprätthållas är också något som Jernhusen och företagen är medvetna om i järnvägsdepån i Hagalund. Samtliga forum och styrgrupper kring säkerhetsarbetet finns kvar och mätningarna fortsätter för att se att de säkra beteendena inte faller tillbaka.

– Förutom att vi ska informera för att vidmakthålla arbetet, ska vi också i slutet av året lyfta ett nytt säkert beteende som man får jobba in. Just för att hålla engagemanget vid liv, säger Pär Eklund.