När barnets skolfrånvaro påverkar jobbet

De brukar kallas hemmasittare. Barn som under långa perioder inte klarar av att gå till skolan. Men Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention, är kritisk till ordet.

– De som drabbas av ofrivillig skolfrånvaro vill ofta gå i skolan, men de klarar inte av det.

Själva kallar många av barnen sig i stället för ”hemmakämpare”, säger han. Ett ord som bättre beskriver en tillvaro där barnet ofta kämpar både med skolan och sitt mående.

Problemen börjar tidigt

Omkring 75 procent av barnen med problematisk skolfrånvaro uppskattas ha en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Problemen har ofta börjat långt innan barnet till slut inte klarar av att gå till skolan.

– Skolfrånvaron är högst runt åttonde klass, men ofta har problemen funnits sedan förskoleåldern, med svåra lämningar och ångest inför att gå till förskolan.

Barnets mående påverkar hela familjen och föräldrar behöver ofta lägga mycket tid på att stötta barnet när problemen växer.

– Föräldern blir till slut en projektledare för barnets hela tillvaro. Skolan, BUP, socialtjänsten – man försöker förstå vem som ansvarar för vad och följer upp vad som har bestämts. Man måste ofta driva på för att någonting alls ska hända, säger Eric Donell.

Går ner i arbetstid

Att samtidigt sköta ett arbete kan vara svårt. Enligt en enkätundersökning från Attention ansåg 41 procent att det är svårt att kombinera arbetslivet med att ha ett barn med NPF. Många föräldrar går ner i arbetstid, andra blir sjukskrivna när pressen påverkar deras egen hälsa.

Föräldrar kan inte heller räkna med vab för att vara hemma enbart för att barnet inte kommer i väg till skolan. Problematisk skolfrånvaro ger i sig inte rätt till ersättning. Vab kan däremot vara möjligt om frånvaron hänger samman med sjukdom eller funktionsnedsättning och villkoren för ersättning är uppfyllda. Sedan 2026 kan föräldrar även i vissa fall få vab för möten med skolan som rör barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. 
Många av föräldrarna har dessutom själva en NPF-diagnos, enligt Eric Donell. 

– Samma förmåga som gör att de kan nå nyckelpositioner på ett företag – att de kan gå så starkt in i ett engagemang – gör också att de kan lägga stor kraft på att försöka hjälpa sina barn att fungera.

För arbetsgivaren handlar det om att behålla kompetens. Att en medarbetare behöver flexibilitet under en svår period betyder inte att personen har mindre att bidra med. Men för en del föräldrar får barnets skolsituation så stora konsekvenser att de lämnar arbetslivet helt. I en undersökning uppgav sju procent att de hade slutat arbeta, enligt Eric Donell.

– Det är dåligt för föräldern, dåligt för barnet och dåligt för arbetsmarknaden i stort.

Arbetsgivaren kan göra skillnad

Arbetsgivarens agerande kan få stor betydelse för om en förälder klarar av att vara kvar i arbetslivet. Men det finns ingen lösning som fungerar för alla, betonar Eric Donell.

– De här barnen har olika typer av utmaningar, så varje familjs situation är unik. Fråga din medarbetare: Vad skulle kunna hjälpa dig?

Det kan handla om att få börja arbetsdagen senare, arbeta på distans eller med kort varsel kunna lämna arbetet när skolan kallar till möte eller något akut händer med barnet.

Viktigt är också att inte tolka behovet av flexibilitet som ett bristande engagemang i arbetet, menar Eric Donell. För vissa kan jobbet tvärtom bli en fristad från den svåra situationen hemma.

Arbetsgivaren kan också erbjuda stöd genom företagshälsovården. Förälderns fokus ligger ofta på att barnet ska få rätt hjälp, medan det egna måendet hamnar i bakgrunden.

– Många fokuserar på att barnet ska få stöd men pratar inte själva med någon. Det skulle många ha nytta av, tror jag. Det är en väldigt tuff uppgift.

Samtidigt ser Eric Donell att kunskapen om NPF och familjernas situation har ökat i arbetslivet.

– När jag började föreläsa om NPF-frågor 2008 mötte jag nästan aldrig representanter från näringslivet. I dag ser vi ett helt annat intresse från arbetsgivare och näringsliv.