”Vi lever här tillsammans”

Text och foto: Magnus Laupa

Det första som möter mig på Källunda Gård är inte lantbrukaren Magnus Nyman, utan kalkonen Kalle Kluck. Med uppfälld stjärt kommer han lunkande över gårdsplanen för att visa upp sig för den oväntade besökaren. Bakom honom sprätter höns. Två ankor tar skydd i skuggan av ett gammalt badkar och en flock med kor lyfter nyfiket blicken bortifrån hagen. 

Alla har sin plats. 

En vecka tidigare, när jag ringde för att boka besöket, öste regnet ner.

– Det känns som att stora stenar lossnar från axlarna när det regnar, sa Magnus.

För många förstör regnet en sommardag. För en bonde kan det vara skillnaden mellan oro och framtidstro.

Efter 43 år som lantbrukare är Magnus lika fascinerad av när grödorna växer. 

– Jag var 15 år när jag sådde min första havre, jag var så nervös och är fortfarande lika nervös, kommer den upp eller inte? 

På Källunda odlas gamla kulturspannmål och kretsloppet är grunden i allt.Djuren betar, bökar och gödslar, jorden ger foder och skörd, och inget får gå till spillo. De mobila grishusen flyttas mellan fälten så att grisarna naturligt förbättrar jordens bördighet.

– Vi lever tillsammans här. Man måste se en helhet, hur kan alla på gården använda jorden och det som odlas på bästa sätt. Annars kan man inte bedriva ekologiskt lantbruk.

Han stannar upp och ser ut över korna i beteshagen.

– Jag har många följare på Instagram, men djuren är mina ärliga följare.  
Närheten till djuren påminner om att människan inte står över naturen, utan mitt i den.

– Vi är bara en liten kugge. Det här har funnits i tusentals år före oss och kommer att finnas i tusentals år efter oss. 

Kalkonen Kalle Kluck visar upp sig utanför gårdsbutiken på Källunda Gård. På gårdens 30 hektar odlas korn, havre, råg, vete och baljväxter. 

Allt skördas, torkas, lagras och mals till mjöl eller djurfoder. Inget går till spillo.

Klockan 8 är det frukost med kaffe och nybakat bröd. Här planeras allt, både dagen och året, ”där kan vi inte så havre, där är det vildsvin.” Terese Nilsson hjälper till på gården några dagar i veckan. I dag väntar vedklyvning och målning. 

Nu ska grisarna få frukost. Ibland bökar grisarna upp jord på elstängslet och rymmer. En gång dök en gris upp på Häglinge kyrkogård.  
– Det blev en snackis på byn. 

Magnus har själv utvecklat mobila grishus på hjul. De flyttas mellan fälten så att grisarna naturligt förbättrar jordens bördighet. Metoden används i dag av ett 20-tal bönder.   

– Jag var traditionell lantbrukare i tre år. Sedan fick det räcka. Vi klarade oss utan bekämpningsmedel i tusentals år – det borde vi kunna göra i dag också. Konstgödsel är bara en parentes i historien.

Vit och svart emmer från 1800-talet i Magnus samling med 600 sädessorter. 

Magnus hamlar träden och korna kommer för att äta färska löv från de fallna grenarna.
– Jag har många följare på Instagram, men djuren är mina ärliga följare. Vinner man en kos hjärta har man en vän för livet. 

På Källunda är kretsloppet grunden i allt. Djur, jord och odling måste fungera tillsammans – annars går det inte att bedriva ekologiskt lantbruk. Magnus hoppas att en ekologisk bonde tar över gården efter hans tid på gården.
– Jag har fått förvalta den en kort stund. Det vore fint om den fick fortsätta brukas utan gifter och konstgödsel. 

– Jag ska spralla på på Källunda Gård så länge jag orkar. Jag är 64 år nu och tycker fortfarande att det är fruktansvärt roligt. Det har varit tufft ekonomiskt ibland, men jag har överlevt och fortsätter så länge det är roligt.

Fem minuter på soffan efter lunch. En lantbrukare arbetar året runt, sju dagar i veckan.  
– Jag får ofta frågan om jag aldrig kan lämna gården. Jo, men det bästa jag har finns här – djuren och närheten till dem. 
– Vill jag ha semester går jag ut till grisarna med en kopp kaffe. Det laddar batterierna bättre än någon resa. 

Fakta kulturspannmål
Gamla kulturspannmål är äldre spannmålssorter som ofta passar bra i ekologisk ordling. De kan klara sig med mindre gödsel, är tåligare mot ogräs och fungerar även på mindre bördiga jordar. Dessutom kan de bidra till större biologisk mångdfald och ge mjölsorter med unika egenskaper som efterfrågas av många hantverksbagerier. 
Källa: Jordbruksverket