Gör AI oss dummare?

Den medicinska tidskriften ”The Lancet” publicerade förra året en forskningsstudie som visade att AI kan hjälpa läkare att upptäcka cancer tidigt. Men när klinikerna slutade använda AI hade läkarnas egna färdigheter försämrats jämfört med innan, trots att alla deltagare i studien var erfarna läkare. I en annan uppmärksammad studie har forskare vid MIT jämfört studenter som fått använda Chat Gpt med studenter som inte fått göra det vid uppsatsskrivning. Resultatet visade att de studenter som fått använda Chat Gpt hade svagare kopplingar i hjärnans nätverk och sämre minne.  

Risk för kompetenstapp när AI tar över arbetsuppgifter

Enligt Christina Nilsson som forskar om hur AI omformar klinisk expertis och hur organisationer kan balansera risken för kompetenstapp, finns risk för deskilling inom en rad branscher så som flyg, sjöfart och sjukvård. 

– Man har sett deskilling inom en rad områden. Processen ser olika ut i olika kontexter. Den kan vara lite lurig för den sker gradvis och till en början är den ofta osynlig för den som drabbas. Det betyder att man inte själv är medveten om att ens egen kompetens urholkas, säger hon.

Men forskningen visar också att samtidigt som vissa av våra förmågor försämras så höjer vi också andra. Dessutom är inte alla förmågor vi tappar kritiska.

– Det finns många saker vi kan släppa utan att det gör ont för mänskligheten. Vissa förmågor som vi tappar är också lätta att träna upp igen. Vad som räknas som viktig kompetens förändras också över tid och är beroende av den kontext vi är i, säger Christina Nilsson.

Enligt Erik Lund, forskarassistent vid Luleå tekniska universitet med inriktning mot samspelet mellan människor och teknik i arbetslivet, finns också stora arbetsmiljövinster med att införa ny teknik.  

– I stället för deskilling kan man med tekniken åstadkomma reskilling, en förflyttning av förmågor och omformning av kompetenser. Man går från att utföra till att övervaka och bedöma, säger han.

Gruvindustrin är ett exempel där ny teknik lett till reskilling. När självkörande maskiner införts i gruvan har förarna gått från att själva köra till att ta hand om maskinerna och hjälpa till om det dyker upp hinder. De som ett arbetar i kontrollrummet har fått en roll där man övervakar ett område, liknande rollerna i flygledartorn.

– Det har gjort arbetsmiljön säkrare och inneburit färre risker förförslitningsskador. Förarna har också fått nya kompetenser. Det har skett en reskilling.

Oro för att tappa förmågor och kunskap när ny teknik införs är inget nytt.

– Rädslan för deskilling har funnits vid alla stora omställningar. Det följer med teknikomställning – oron för att maskinerna tar över. Det finns det förstås risker med ny teknik. Men det handlar mer om hur man implementerar och använder den i organisationen.

Ny teknik skapar nya roller

Det är ändå viktigt att kunna förhålla sig kritisk till ny teknik och förstå att det finns fel och brister. Och att det finns användningsområden som bättre och sämre, och därför fundera kring vad som kan vara en lösning för att effektivisera och underlätta arbetet hos oss, menar Erik Lund.

– Man måste tänka på hur tekniken ska användas och hur det påverkar kompetensen hos medarbetarna. Den stora förändringen är att arbetsuppgifter omformas och att de som ska utföra uppgifterna får den kompetens som krävs.

Ett vanligt misstag när införandet av ny teknik inte ger de resultat som förväntas är att medarbetarna inte involverats tillräckligt.

– Om de som ska använda tekniken inte förstår varför den ska användas då är risken stor att det inte kommer att fungera. Tillämpningen är avgörande och att tekniken används på ett sätt som är smart.