Så vanligt är tystnadskultur på jobbet

Begreppet tystnadskultur består av tre delar, enligt Erica Nordlander, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare. Den första är tystnad som innebär att anställda ibland väljer att vara tysta om en problematisk situation som de borde ha påtalat. Den andra delen är organisatorisk dövhet, som innebär att ledningen slår dövörat till för kritik, och den tredje delen är censur som innebär att andra försöker avskräcka eller hindra dem som säger vad de tycker.

– När alla tre indikatorer förekommer samtidigt säger vi att det finns en tystnadskultur. Och det vi ser är att det är relativt vanligt i svenskt arbetsliv, sa Erica Nordlander när hon presenterade kartläggningen på ett seminarium arrangerat av Arbetsmiljöverket.

Stor skillnad mellan grupper

Enligt kartläggningen uppger 30 procent att de själva avstått från att påtala problem, 23 procent upplever censur på arbetsplatsen och 41 procent upplever att deras chefer inte lyssnar när de tar upp problem.

– Men resultatet varierar tydligt mellan grupper. Tystnad och tystnadskultur är vanligare bland kvinnor, yngre, utlandsfödda samt personer med lägre utbildningsnivå.

Det skiljer sig också mellan olika sektorer och branscher där offentlig sektor genomgående har högre nivåer av tystnad, censur och organisatorisk dövhet än vad privat sektor har.

När det gäller branscher finns en högre grad av tystnadskultur inom framför allt jordbruk, hotell och restaurang och bemanning.

– Det är vanligare i branscher med hög andel osäkra anställningar, lägre utbildningskrav och begränsade möjligheter att påverka sin arbetsmiljö.

Det räcker inte att bara ha personalmöten. Hur klimatet är spelar större roll.

För att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till tystnadskultur jämför Erica Nordlander med ett isberg. Dels finns ett skikt ovanför ytan som kan handla om samverkansformer som att ha APT och avdelningsmöte.

– Men det räcker inte med att bara ha personalmöten, utan hur klimatet är i stort spelar större roll.

Dolt under ytan finns en del av isberget som handlar om trevlighetskultur.

– Normer som gör att man försöker undvika dålig stämning ger en högre grad av tystnadskultur medan normer om öppenhet och att våga påtala risker ger en lägre grad av tystnadskultur, sa Erica Nordlander.

Oskrivna regler längst ner under ytan

Det som ligger längst ner under ytan och är svårast att få syn på är antaganden och oskrivna regler. Det kan utmynna i känslan av att det lönar sig mer att hålla med än att bidra med ett förbättringsförslag.

I en annan del av rapporten har en jämförelse gjorts med 17 andra europeiska länder. Den visar att tystnadskultur är mindre vanligt på svenska arbetsplatser än i de flesta andra länder. En förklaring antas vara den svenska modellen som bygger på samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Dock visar resultatet att den svenska modellen inte kompenserar för marginaliserade gruppers utsatthet och bristande inflytande mer än andra arbetsmarknadsmodeller.