Valspecial: Så tycker partierna om arbetsmiljön

1. Vilken är den viktigaste arbetsmiljöfrågan just nu?

V: Arbetsmiljöarbetet måste utvecklas och stärkas och ett större grepp måste tas runt arbetsskador och arbetsplatsolyckor.

MP: Vi ser den stressrelaterade ohälsan, särskilt i kvinnodominerade välfärdsyrken, som en av de mest akuta utmaningarna i arbetsmiljön.

S: Att vända trenden med allt fler dödsolyckor i arbetslivet, se till att de som medvetet bryter mot arbetsmiljölagarna kan straffas samt att Arbetsmiljöverket ges tillräckliga resurser och mer muskler.

C: Kvinnors sjukskrivningar, särskilt kopplade till psykisk ohälsa och stress i vård och skola.

KD: Orimliga arbetsvillkor inom branscher som vård och omsorg samt transport. Det kan handla om bland annat arbetstider, brist på återhämtning och jobbrelaterad stress.

L: Psykisk ohälsa och stress i arbetslivet. Det slår hårt både mot individen och hela ekonomin.

M: Att det finns ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men även ett fortsatt arbete med myndighetssamverkan och arbetet mot arbetslivskriminalitet.

SD: Kampen mot arbetslivskriminalitet. Sedan tycker vi egentligen att alla arbetsmiljöfrågor är viktiga.

2. Hur vill ni säkerställa att AI och automation används på ett sätt som stärker och inte försämrar arbetsmiljön?

V: Vi måste se till att vi har tydliga arbetsmiljölagar och en stark arbetsrätt för att möta upp de problem som kan uppkomma.

MP: På arbetsplatserna måste ny teknik riskbedömas, vara transparent och införas med arbetstagares och skyddsombuds inflytande.

S: Det kommer krävas att det offentliga och arbetsmarknadens parter möjliggör att de anställda ges möjlighet att tillägna sig de färdigheter som krävs och samtidigt känna trygghet.

C: Genom att bli bäst i världen på att använda AI kan vi aktivt styra utvecklingen så att den stärker arbetsmiljön.

KD: Dialog, öppenhet och transparens är centralt när ny teknik introduceras.

L: Ny teknik ska implementeras så att det främjar kompetensutveckling och minskar antalet monotona arbetsuppgifter.

M: AI och automation ska behandlas som andra större förändringar i arbetets organisering med krav på analys av stress, kontroll, belastning, övervakning och kompetenskrav innan tekniken införs.

SD: Alla berörda parter, inklusive politiker, behöver försöka förstå utvecklingen och överblicka även negativa konsekvenser.

3. Den psykiska ohälsan och de stressrelaterade sjukskrivningarna är fortsatt på höga nivåer. Vad vill ni göra för att bryta den utvecklingen?

V: Det handlar framför allt om ett mer hållbart arbetsliv med rimlig bemanning, bättre scheman, mer återhämtning och större inflytande över arbetet.

MP: Vi vill sätta ett tydligt mål om att ingen ska bli sjuk av sitt arbete och skärpa kraven på säkra arbetsmiljöer. Det kräver både bättre bemanning, större inflytande över arbetet och mer återhämtning.

S: Trygga anställningar, tydliga regler och effektiv myndighetskontroll är avgörande för att motverka psykisk ohälsa.

C: Vi vill satsa på en kombination av förebyggande arbete och tidiga insatser.

KD: Man måste arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

L: Vi vill stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ge Arbetsmiljöverket verktyg att följa upp arbetsplatser med hög sjukfrånvaro.

M: Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden.

SD: Det ligger ett stort ansvar på kommuner och regioner att få till det systematiska arbetsmiljöarbetet och jobba förebyggande.

4. Vad ser ni som Arbetsmiljöverkets uppdrag och prioriteringar under kommande mandatperiod?

V: Vi vill tillsätta en statlig kriskommission kring dödsolyckor i arbetslivet, skärpa straffen för arbetsmiljöbrott och ge Arbetsmiljöverket mer resurser för fler arbetsmiljöinspektörer. Arbetet mot arbetslivskriminalitet ska intensifieras.

MP: Arbetsmiljöarbetet behöver möta de problem som gör människor sjuka i dag: stress och organisatorisk och social ohälsa, brister i kvinnodominerade yrken, arbetslivskriminalitet och nya risker i ett digitaliserat arbetsliv, inklusive AI, algoritmisk styrning och plattformsarbete.

S: Arbetsmiljöverket behöver mer resurser, fler inspektörer och skarpare verktyg för sanktioner vid överträdelser. Tre områden är särskilt viktiga; krafttag mot dödsolyckor, hårdare tag mot arbetsmiljöbrott. Arbetsgivare kan strunta i regler för att skaffa konkurrensfördelar och den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsplatser med pressade scheman och för slimmade organisationer är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa i arbetslivet. 

C: Arbetsmiljöverket ska utvecklas från kontrollant till ett stöd som coachar och hjälper arbetsgivare, särskilt småföretag, att göra rätt. Myndigheten behöver ge bättre riktlinjer, fokusera på riskbranscher och genomföra fler myndighetsgemensamma kontroller vid misstänkt arbetslivskriminalitet. Målet är att hitta lösningar och inspirera till förbättringar, inte bara rapportera brister.

L: Vi vill utveckla Arbetsmiljöverkets inspektioner för att stärka arbetsmiljön och förhindra arbetslivskriminalitet. Myndigheten bör bland annat prioritera kontroller av hur arbetsplatser förebygger och motverkar psykisk ohälsa och stress.

M: Framför allt fortsätta med utökade inspektioner och myndighetssamverkan. Arbetsmiljöverket ska prioritera att förebygga ohälsa och olyckor genom regler, tillsyn och kunskap.

KD: Som framgår av regleringsbrev för budgetår 2026 ska Arbetsmiljöverket bland annat fortsätta att bedriva tillsynsverksamhet, förebygga arbetslivskriminalitet, dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor, arbeta med att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet samt arbeta mot människohandel och människoexploatering, samt redovisa detta.

SD: Vi vill fortsatt se fokus på arbetslivskriminalitet och fler oanmälda inspektioner, särskilt i riskbranscher. Vi vill också se fler fysiska inspektioner i stället för digitala.