AI försvårar ungas möjlighet att få jobb

AI håller på att förändra arbetsmarknaden i grunden och utvecklingen går allt snabbare. Det kräver ett nytt sätt att arbeta med omställningen för att inte hamna på efterkälken. Det är bakgrunden till det nybildade Arbetsmarknadens AI råd, ett initiativ från AI Sweden tillsammans med arbetsmarknadens parter.

– Tidigare har det kommit en rad prognoser, ofta internationella och inte sällan amerikanska. Vi ser ett stort behov av att skapa en gemensam bild av hur AI förändrar svensk arbetsmarknad så att vi kan utforma träffsäkra insatser som stärker svensk försörjning och omställningsförmåga, säger Moa Tivell, senior public policy manager på AI Sweden.

Den snabba teknikutvecklingen gör samtidigt framtidsprognoser alltmer osäkra. I stället behöver fokus ligga på nuläget, hur tekniken används i dag och vilka konsekvenser det får här och nu.

– Det som är möjligt i dag var inte möjligt för ett år sedan. Vi behöver lägga örat mot rälsen för att kunna agera i tid.

AI används brett – men ersätter få jobb helt

Sedan starten i november i fjol har rådet publicerat två rapporter baserade på forskning och analyser. Slutsatsen är att AI redan används brett på den svenska arbetsmarknaden, särskilt inom tjänste- och kunskapsintensiva yrken. Men det betyder inte att jobben försvinner. Endast omkring sju procent av de yrken som använder AI bedöms i teorin kunna ersättas helt med dagens AI-teknik. I praktiken handlar det snarare om förändrade roller. Här kan du läsa hela rapporten AI:s strukturella påverkan på svensk arbetsmarknad.

– Tittar vi på högexponerade yrken, som programmerare, så ersätts de inte. I stället förändras arbetet – man får större ansvar för kvalitetssäkring, samordning och mer komplexa uppgifter. Samtidigt ökar produktiviteten. Historiskt har teknologiska skiften lett till ökad innovation, fler jobb och förbättrad arbetsmiljö, säger Moa Tivell.

Unga riskerar att halka efter

Samtidigt finns tecken på att utvecklingen slår olika mot olika grupper. Nya studier pekar på att sysselsättningen bland unga i åldern 22–25 år är på väg ned. En möjlig förklaring är att AI i allt högre grad används för enklare och repetitiva arbetsuppgifter – det som ofta utgör inträdesjobb.

Samtidigt är det inte bara traditionella instegsjobb som påverkas. Även i mer kvalificerade yrken inom programmering och IT, avvaktar en del företag med nyanställningar medan äldre och mer erfarna medarbetare ser ut att kunna stärka sin position. Kombinationen av domänkunskap och förmåga att använda AI blir alltmer värdefull.

Arbetsgivare efterfrågar personer som kan kombinera erfarenhet med ny teknik.

– Arbetsgivare efterfrågar personer som kan kombinera erfarenhet med ny teknik. Den kombinationen är väldigt stark, säger Moa Tivell.

Att AI påverkar yrken och grupper olika skapar en risk för ökad polarisering, där vissa grupper stärks medan andra får en större del av sina arbetsuppgifter automatiserade.

– Därför behöver vi förstå vad som händer i detalj för att kunna rikta rätt stöd till de grupper som påverkas mest.

Kontinuerligt lärande blir avgörande

Sverige har etablerade och välfungerade omställningsstrukturer och ett välfungerande samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Det skapar goda förutsättningar för förändringen men enligt Moa Tivell får det kontinuerliga mikrolärandet på arbetsplatsen en allt viktigare roll.

– Omställningen handlar inte i första hand om att utbilda sig till något helt nytt, utan om att löpande utveckla sin kompetens inom sitt yrke och lära sig använda AI-verktyg. Vi kommer inte ta en lång paus och ställa om för att sen återgå – då är kunskaperna redan utdaterade. Teknikförståelse behöver bli en integrerad del av arbetet, säger hon.