Här är kontoret byggt för hjärnan

Grönskande väggar, böljande organiska former och naturmaterial i nästan varje blickfång. Färgskalan går i dova nyanser av blekgrönt, och redan i entrén möts besökare av en receptionsdisk täckt av frodiga gullrankor. I det ljusa lunchrummet kan medarbetarna slå sig ned vid runda träbord eller sätta sig i en soffa vid den öppna spisen för att njuta av en stunds småprat till skenet av de levande lågorna. 

Fastighetsbolaget Castellums huvudkontor i centrala Stockholm skulle platsa i vilket glossigt inredningsmagasin som helst med sin smakfulla inredning. Men miljön är inte bara estetiskt tilltalande. Den är också utformad för att vara bra för hjärnan. 

Kontoret har skapats med stöd i den allra senaste forskningen inom neurodesign, en tvärvetenskaplig disciplin som studerar hur våra hjärnor reagerar på byggda miljöer. 

– Inom neurodesign tittar vi på hur arkitektur, miljöer och design påverkar oss psykologiskt och fysiologiskt, till exempel genom att öka eller sänka våra stressnivåer, säger hjärnforskaren Isabelle Sjövall, som är knuten till det statliga forskningsinstitutet RISE och har varit med och utformat Castellums nya huvudkontor. 

– Vi pratar ju ofta om hur kost, motion och andra faktorer påverkar vårt välbefinnande, men har länge glömt en av de största sakerna vi exponeras för, nämligen miljön runt omkring oss. 

Handlar om hela samhället

Neurodesign är ett relativt nytt forskningsområde, med mindre än 30 år på nacken, men intresset har ökat snabbt det senaste decenniet. Forskarna studerar hur olika delar av den byggda miljön påverkar hjärnan och kroppen – till exempel ljus, ljud, färger, material, former, växtlighet och planlösning. Det handlar inte bara om arbetsmiljöer utan om samhället i stort, från urbana utomhusmiljöer till sjukhus, skolor och andra gemensamma platser. 

Inom neurodesign tittar vi på hur arkitektur, miljöer och design påverkar oss psykologiskt och fysiologiskt.

På en arbetsplats kan det till exempel handla om att skapa miljöer som ger utrymme för fokus, kreativitet, samarbete och återhämtning, men också om att minska risken för stress och onödig kognitiv belastning. 

– Arkitekter och inredare har arbetat med detta länge. Men tidigare har mycket byggt på intuition och beprövad erfarenhet, snarare än på evidensbaserad forskning. I dag kan vi mäta hur människor faktiskt reagerar i olika miljöer med metoder som hjärnavbildning, EEG, biomarkörer och mätningar av nervsystemets respons, säger Isabelle Sjövall. 

Tidigare har forskarna framför allt varit hänvisade till frågeformulär. Men sådana svar kan bli svårtolkade, eftersom de flesta av oss inte är tränade i att uppfatta vår egen stressrespons. I takt med att hjärnforskningen utvecklas kan forskarna mäta, utvärdera och jämföra på helt andra sätt. 

– Det gör att neurodesign i dag inte bara bygger på upplevelser och intuition, utan i allt högre grad på mätbara data, säger Isabelle Sjövall. 

Hälsokontroll av den fysiska miljön

För att göra forskningen ännu mer användbar i praktiken har Isabelle Sjövall tillsammans med kollegor från University College London, UCL och RISE tagit fram ett index som kallas NDIX. Syftet är att göra det möjligt att mäta och kvantifiera hur olika miljökvaliteter påverkar hjärnan. Det fungerar lite som en hälsokontroll av den fysiska miljön. Med hjälp av indexet kan forskarna bedöma miljön ur flera aspekter, bland annat säkerhet, tillgänglighet, sinnesintryck, kognitiv belastning, sociala faktorer och koppling till naturen. Då kan man se vad det är i miljön som bidrar till god hälsa, prestation och välbefinnande och vad som riskerar att skapa stress eller göra det svårt att fokusera. 

– Indexet är alldeles nytt och testas nu i olika miljöer. Målet är att det ska fungera som en standard för hur man bedömer den byggda miljöns påverkan på människors hälsa och välbefinnande. Det gör också att sådant som tidigare kunde avfärdas som mjuka värden, som ljus, ljud, grönska, material och möjlighet till återhämtning, blir lättare att argumentera för i en byggprocess, säger Isabelle Sjövall. 

Ville bygga en arbetsmiljö där alla mår bra

Victoria Ströby är marknadsansvarig på Castellum i Stockholm och var med och initierade företagets arbete med neurodesign redan 2020 när deras förra huvudkontor skulle etableras i Värtahamnen.  

– Jag läste om neurodesign i en artikel och blev jättenyfiken. Det kändes så rätt i dag, när vi är mer och mer stressade och många mår allt sämre. Om man kan bygga en arbetsmiljö där medarbetarna mår bra, trivs och stressar mindre så är det ju helt rätt, säger Victoria Ströby.

Castellum anlitade Isabelle Sjövall i samband med etableringen och tog fram en kontorsmanual där neurodesign var en av utgångspunkterna. Manualen har sedan legat till grund för riktlinjerna även i det nuvarande huvudkontoret där de flyttade in i december 2025. Isabelle Sjövall har tittat på konceptet, utformningen och lokalen ur ett neurodesignperspektiv. 

På Castellums huvudkontor går neurodesignen som en röd tråd genom alla 1 474 kvadratmeter. Det är inte bara receptionen och lunchrummet som är genomtänkta för att vara bra för hjärnan. Här finns många små tysta rum med mjuka mosstavlor på väggarna och sköna fåtöljer, men också flera kreativa rum med mysiga loungehörnor. De runda, organiska formerna återkommer överallt. Golven är genomgående i ljust trä eller täckta av en mjuk heltäckningsmatta. Överallt kommer naturen in i form av växter, tavlor med naturmotiv och material som trä och läder. Till och med den blågröna mattan i entrén har en mjukt rundad kant, som får golvet att likna en strandlinje där vatten möter land. Att ta in naturen är centralt inom neurodesign och kallas biofili.  

– Det är ett av de tydligaste spåren inom hjärnforskningen och handlar om människans medfödda dragning till naturen. Vi blir lugnare, mer koncentrerade och mår bättre när vi omger oss av miljöer som refererar till naturen. Forskningen har visat att den här typen av biofila inslag hjälper till att reglera våra nervsystem positivt, säger Isabelle Sjövall.  

Ljuset har stor betydelse för hälsan

Men man måste inte skaffa mängder av gröna växter till kontoret. En liknande effekt kan uppnås av ett fönster med utsikt mot en naturmiljö eller till och med av en tavla med naturmotiv, gärna en slingrande stig eftersom det väcker vår nyfikenhet.  

Även ljuset spelar stor roll, påminner Isabelle Sjövall. Det påverkar bland annat vår dygnsrytm, vårt stressystem och våra kognitiva funktioner, och har stor betydelse för hur vi mår och fungerar. 

– Man brukar prata om human centric lighting, eller människocentrerad belysning. Det handlar om att kunna reglera ljuset över dygnet så att det följer det naturliga dagsljuset bättre. På morgonen vill vi ha ett mer blått och aktiverande ljus och senare på dagen ett varmare, mjukare ljus.  

Hos Castellum har detta åtgärdats med speciella strömbrytare med sensorer som kan ställas in efter tid på dygnet och vilken typ av ljus som önskas.  

Fokus har också varit att skapa en funktionell och flexibel arbetsplats med stor variation, där man kan byta miljö under dagen.  

– Man har ju inte samma behov en hel arbetsdag. Ibland behöver man samarbeta, ibland sitta enskilt med fullt fokus och ibland vara mer kreativ. Därför finns det många öppna ytor, enskilda rum och snabba touchdown-platser. För de som vill rensa huvudet med en pingismatch eller lite musicerande har vi även ett pingisbord och en lånegitarr och ett elpiano i ett av de större, ljusa umgängesrummen, säger Victoria Ströby. 

Fågelsång på toaletten

Till och med toaletterna är genomtänkta ur ett neurodesignperspektiv. På varje toalett hörs fågelsång i högtalarna.

– Just fågelsången är ett roligt inslag. Forskning har visat att artrikedom kan ha en stressreducerande effekt på våra hjärnor, eftersom det signalerar att vi befinner oss i en näringsrik, stabil miljö. Därför har vi lagt in sång av många olika sorters fåglar på toaletterna, inte bara en art, berättar Isabelle Sjövall.

Irene Öman, som är projektuthyrare på Castellum, använder kontoret på olika sätt beroende på arbetsuppgiften för stunden. Hon söker sig gärna till de öppna ytorna, där det finns kollegor, samtal och puls. Men när hon behöver arbeta ostört är smårummen viktiga.

– Jag uppskattar verkligen variationen, men tillgången till små rum är avgörande för att jag ska kunna arbeta fokuserat när det behövs.

Samtidigt gillar hon de öppna loungerna, grönskan och trädetaljerna.

– Loungerna skapar en hemmakänsla som jag tycker mycket om. Vi samlas ofta runt projektborden och samarbetar där. Sen är det härligt med all grönska, alla trädetaljer och sköna, harmoniska färger. Man blir nästan lite stolt över att jobba på ett så härligt kontor.

Har betydelse för inlärningen i skolor

Neurodesign är inte bara något man hittar i kontorsmiljöer, det sträcker sig långt utanför kontoret. Samma kunskap kan användas i urbana miljöer, skolor, sjukhus och industrimiljöer.

– Vi har flera pågående forskningsprojekt tillsammans med UCL, allt från urbana miljöer, till utbildningsmiljöer och sjukhus, säger Isabelle Sjövall.

På liknande sätt kan man i skolmiljöer titta på kopplingen till exempelvis inlärning och betyg.

– Men varje miljö måste kopplas till sitt syfte – det är först då man kan se vilka faktorer som faktiskt spelar roll.

Det går ännu inte att säga exakt hur stora besparingar en hjärnvänlig arbetsmiljö kan ge. Men enligt Isabelle Sjövall börjar allt fler företag se den fysiska miljön som en strategisk och ekonomisk fråga, inte bara en trivselfråga. 

– Företagen har börjat inse att det kan kosta stora pengar om medarbetarna inte kan koncentrera sig, blir sjuka eller förlorar sin potential på grund av att arbetsmiljön runtomkring dem inte är hjärnvänlig. 

Om Isabelle Sjövall fick förändra hur vi planerar våra arbetsmiljöer skulle hon vilja att fler började tänka mer långsiktigt och inse att den fysiska miljön faktiskt påverkar människor varje dag, år efter år. 

– Jag skulle gärna se att man planerar in mer växtelement, men framför allt att man förstår att de beslut vi tar i dag påverkar hur fokuserade medarbetarna är på jobbet, hur ofta de är sjuka och hur stressade de är. Då handlar det inte längre bara om nice to have, utan om faktiska kronor och ören.