”Hela livssituationen påverkar”

Omkring 20 000 personer sjukskrivs varje år för utmattningssyndrom. Det är en diagnos som bara finns i Sverige och som saknar evidensbaserad behandling.

– Att ha en svensk diagnos har försvårat jämförelser mellan länder fast personer lider av samma svårigheter. Det hindrar vår förståelse för vad som orsakar stressrelaterad ohälsa, framtagning av nya behandlingsmetoder och möjligheten att föra register över sjukskrivningsorsaker säger Alexander Rozental, som är professor i psykologi på Luleås tekniska universitet och som forskar på behandlingsmetoder för utmattning.

Många återfaller i sjukskrivning

De som diagnostiseras med utmattningssyndrom behandlas ofta med multimodal rehabilitering där läkare, psykolog och fysioterapeut samverkar. Det är en omfattande och dyr vårdform som dessutom visat sig vara ineffektiv.

– En tredjedel av de som blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa återfaller i nya sjukskrivningar varav många har stressrelaterade orsaker, säger han.

Flera faktorer påverkar sjukskrivning

Att diagnosen ofta resulterar i långa sjukskrivningar har inte heller varit hjälpsamt, enligt Alexander Rozental. Sedan länge är det känt att ju längre en person är borta från arbetet desto svårare är det att komma tillbaka. Dessutom finns en stark koppling till arbetssituationen vilket gör att man kan missa andra bidragande faktorer till ohälsan.

– Det är inte alltid arbetet i sig som är utmattande - utan hela livssituationen. Därför behöver man som chef och arbetsgivare titta på det mer individuellt. Det kan vara flera faktorer som samverkar till utmattningen.

I arbetet kan det till exempel handla om brist på resurser, dåligt ledarskap och organisationsförändringar. Privat kan det vara stress över en sjuk förälder eller ett barn med särskilda behov samt individens egna sårbarheter.

Det är en utmaning för vård, arbetsgivare och Försäkringskassan att bedöma det individuella fallet. Det gäller att kartlägga vad som är svårigheten på arbetsplatsen och i livet i stort, något som kräver god samverkan mellan alla parter.

Riskfaktorer kvarstår

När utmattningssyndrom försvinner tror Alexander Rozental att de som sjukskrivs för det i dag troligen kommer att få diagnoser som depression eller en variant av det som internationellt kallas för ”clinical burnout”.

– Men även om diagnosen försvinner, kvarstår riskfaktorerna. Kontaktyrken som lärare, socialsekreterare och sjuksköterska är yrkesgrupper som oftare än andra drabbas av stress och psykisk ohälsa.

En riskfaktor han tycker att man ska beakta i större utsträckning är könsdimensionen.

– Förutom att de som jobbar inom kontaktyrken löper större risk att drabbas, pekar forskningen tydligt på att det är en riskgrupp att vara kvinna. De är oftare dubbelarbetande med huvudansvar för hem och för att vårda anhöriga.