Lär dig hantera motgångar

Som ledare står man i ett konstant korstryck mellan olika behov – medarbetares, kunders, ledningens och sin egen chefs. Att kunna navigera stadigt i denna uppsjö av intressen och förväntningar är en grundförutsättning för att både göra ett bra jobb och må bra i sin yrkesroll. Det menar läkaren och ledarskapscoachen Kristina Bärh, som har skrivit två böcker om hur man som ledare kan bygga resiliens – förmågan att återhämta sig och behålla sin riktning i motgångar och pressade situationer.

– Som ledare möter man motgångar i princip varje dag, små som stora. Om man inte har en grundstadighet i sin resiliens är det svårt att bli en tydlig ledare. Då blir man lätt en vindflöjel som anpassar sig beroende på situation eller vem man pratar med, säger Kristina Bärh.

Resiliens innebär att kunna stanna upp, hantera sina känslomässiga reaktioner och fatta medvetna beslut. För att bygga resiliens är det hjälpsamt att förstå hur våra hjärnor fungerar. Hjärnan består av flera olika system som på olika sätt samverkar med varandra och kan dra oss i olika riktningar. Resiliens handlar om att få bättre kontakt med de delar av hjärnan som hjälper oss att värdera information på ett klokt sätt, i stället för att dras med av känslo- och hotsystemet. För att nå dit behöver vi kunna skapa distans till våra känslor och aktivt lugna dem när det behövs, så att de inte tar över och styr våra beslut. Utan den medvetenheten riskerar vi att styras av snabba reaktioner, vilket kan leda till onödiga konflikter och förhastade beslut.

Resiliensträningen handlar egentligen om att meka lite med sin hjärna.

– Hjärnan är ett överlevnadssystem, den är inte till för att vi ska fatta kloka beslut. Fokuset på överlevnad kommer att dominera om vi inte lär oss att förstå och hantera våra känsloreaktioner. Resiliensträningen handlar egentligen om att meka lite med sin hjärna, som annars bara skulle vara fokuserad på vår överlevnad, säger Kristina Bärh.

Viljan att bli omtyckt, passa in och undvika misstag är djupt rotad i oss. Därför kan svåra samtal och beslut trigga vårt hotsystem. När det aktiveras prioriterar hjärnan snabb reaktion framför eftertanke medan system för planering och reflektion får stå tillbaka.

Resiliens hjälper dig att behålla lugnet i obekväma situationer

Om en ledare exempelvis känner stark oro inför ett samtal med en medarbetare som inte har skött sig, finns risken att fastna i sina egna känslor och föreställningar. I stället för att vara rak och tydlig kan man börja linda in budskapet eller undvika kärnfrågan. Resiliens hjälper ledaren att stå kvar i sin roll, även när det känns obekvämt – att kunna vara tydlig och samtidigt respektfull: ”Jag upplever att det här inte fungerar – vad handlar det om?”

Samma mekanismer aktiveras vid strategiska beslut. Osäkerhet, brist på information och rädsla för att göra fel kan trigga oro: Tänk om beslutet blir fel? Tänk om jag blir ifrågasatt? Här blir förmågan att reglera sina reaktioner avgörande för att kunna agera klokt, menar Kristina Bähr.

En central del i att bygga resiliens är självmedvetenhet – att kunna se sig själv utifrån och skapa distans till sina tankar, känslor och beteenden. Det går att träna i vardagen genom att regelbundet stanna upp och reflektera: Vad gör jag just nu? Vad känner jag? Vad är min intention? På så sätt utvecklar man förmågan att betrakta sig själv som en ”fluga på väggen”.

Att skriva dagbok kan också vara ett effektivt verktyg. Genom att avsätta tid varje vecka för att reflektera över vad som fungerat bra, vad som varit utmanande och vad som behöver justeras, skapas både distans och tydlighet.

– Du blir både berättare, observatör och läsare av din egen upplevelse. På så sätt kan du förstå hur du hamnar i vissa situationer och hur du fattar beslut i din vardag och undvika att känna dig som ett offer för dina omständigheter, säger Kristina Bärh.

Ett bollplank kan också vara värdefullt, särskilt i början. Någon som hjälper dig att hålla fokus på reflektion snarare än att fastna i känslomässiga reaktioner.

När det kommer till känslor är det viktigt att förstå att emotionell reglering inte handlar om att bli av med känslor, utan om att förstå och hantera dem. En vanlig missuppfattning är att känslor är ett tecken på svaghet, i själva verket bär de ofta på viktig information.

– Känslor kommer för att hjälpa oss att navigera i vår vardag. Om jag känner oro betyder det att något skaver – att jag känner mig otrygg med min egen kunskap, eller med något i omgivningen, säger Kristina Bähr.

Därför ska du våga utmana känslorna

Ibland behöver vi utmana känslan, i andra fall signalerar den något viktigt som behöver tas på allvar – att säga ifrån, ställa frågor eller justera riktningen.

– Det är inte känslorna i sig, utan vad vi gör med känslorna, som avgör om det leder oss i rätt riktning eller inte, säger Kristina Bähr.

Genom att träna på att tolka sina känslor kan man bygga så kallad realtidsresiliens – förmågan att agera direkt i stunden. Ett sätt är att använda en mental ”stoppknapp”: notera vad som triggar känslan, stanna upp och analysera situationen i efterhand. Med tiden blir mönstren tydligare och reaktionerna mer medvetna.

– Ju mer du tränar, desto mer lär du dig att agera direkt när något händer, i stället för att bära med dig irritation eller osäkerhet, säger Kristina Bärh.

Att utveckla sin egen resiliens påverkar inte bara individen utan hela organisationen. En ledare som är tydlig, reflekterande och emotionellt stabil skapar även trygghet för andra.

– Genom att vara transparent och konsekvent blir du en förebild. Resilienta ledare bidrar till mer resilienta medarbetare.

Det är också viktigt att ibland stanna upp och påminna sig om att ledare också är människor med mänskliga behov. Det innebär att man ibland gör fel, har brister och kämpar med saker.

– Många ledare har orimliga prestationskrav på sig själva. Att acceptera att man är människa, med allt vad det innebär, är första steget till att kunna se sig själv utifrån och möta sig själv med lite mer vänlighet, säger Kristina Bärh.