Foto: Högskolan i Skövde
Så ska arbetsmiljön bli mer hjärnvänlig
Publicerad 22 februari 2024
Nu ska en grupp forskare ta reda på vilka åtgärder som faktiskt funkar för att arbetsmiljön ska passa för våra hjärnor. Uppdraget, som kommer från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, ska resultera i en kunskapssammanställning med konkreta råd.
Kognitiv ergonomi handlar om att göra arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Det handlar om att skapa miljöer där vi lättare kan fokusera, lära oss och fatta beslut. En hjärnvänlig arbetsmiljö minskar samtidigt risken för stressrelaterad ohälsa.
Konkreta råd till arbetsgivarna behövs
Det finns mycket kunskap om vad som är kognitivt belastande men det saknas konkreta råd kring hur man kan göra arbetsmiljön mer hjärnvänlig, enligt Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde och expert på kognitiv ergonomi i tillverkningsindustrin.
– Vi behöver ta hänsyn till vad man som arbetsgivare kan ha kontroll över. Saker som arbetsplatsutformning, ljusförhållanden och skiftgångar kan man ju absolut påverka men det är svårare för en arbetsgivare att påverka en individs sömnvanor eller intag av mat och dryck till exempel, vilket vi vet kan ha stor påverkan, säger Peter Thorvald.
Tillsammans med forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH ska Peter Thorvald gå igenom forskning som tidigare gjorts på området och sammanställa åtgärder som är testade med gott resultat. Han påpekar att en hjärnvänlig arbetsmiljö både är bra för medarbetaren och för arbetsgivaren.
De kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp.
– För individen är det naturligtvis bra att ha ett kognitivt stimulerande arbete utan att vara överbelastad. Det växer vi av som människor och de kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp. För arbetsgivaren leder en frisk, glad och positiv personal till bättre resultat, ökad konkurrenskraft och bättre produkter.
Resultatet presenteras i en kunskapssammanställning vid årsskiftet 2024/2025.
Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Han möter barnen som misstänks för de grövsta brotten
Kompetens Wahab Akman förhör unga misstänkta för grova våldsbrott. För att klara den psykiska belastningen krävs specialkompetens och stöd från kollegor.
-
"Positiva p-böter" stärker säkerheten
Säkerhet I järnvägsdepån i Hagalund i Solna rör sig varje dag hundratals personer från olika företag. Mitt i den intensiva trafiken på bangården har ett gemensamt säkerhetsarbete tagit form som gett tydliga resultat. På kort tid har de säkra beteendena mer än fördubblats.
-
Nya riktlinjer ska underlätta för anställda med NPF
Mångfald Stress, utmattning och sjukskrivningar är vanligt bland personer med adhd och autism. Nu lanserar Arbetsmiljöverket nya riktlinjer som ska hjälpa arbetsgivare att skapa ett mer hållbart och inkluderande arbetsliv för personer med NPF-diagnoser.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Arbete på distans kräver ett tankeskifte
Distansarbete Övergången till hybridarbete – att varva arbete på distans och fysisk närvaro på arbetsplatsen – kräver mer än ett teknikskifte.
-
Gör AI oss dummare?
AI AI kan göra oss effektivare på jobbet, men också sämre på att tänka själva. Fenomenet deskilling handlar om hur problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet riskerar att försvagas när vi överlåter allt fler arbetsuppgifter åt tekniken.
-
Digitalt stöd sänker trösklarna för att ta hjälp med alkoholproblem
Alkohol och droger Företagshälsan möter ofta personer med långt gångna alkoholproblem. Ett nytt digitalt verktyg har nu testats för att tidigare fånga upp medarbetare med riskbruk.
