Så ska arbetsmiljön bli mer hjärnvänlig

Kognitiv ergonomi handlar om att göra arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Det handlar om att skapa miljöer där vi lättare kan fokusera, lära oss och fatta beslut. En hjärnvänlig arbetsmiljö minskar samtidigt risken för stressrelaterad ohälsa.

Konkreta råd till arbetsgivarna behövs

Det finns mycket kunskap om vad som är kognitivt belastande men det saknas konkreta råd kring hur man kan göra arbetsmiljön mer hjärnvänlig, enligt Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde och expert på kognitiv ergonomi i tillverkningsindustrin.

– Vi behöver ta hänsyn till vad man som arbetsgivare kan ha kontroll över. Saker som arbetsplatsutformning, ljusförhållanden och skiftgångar kan man ju absolut påverka men det är svårare för en arbetsgivare att påverka en individs sömnvanor eller intag av mat och dryck till exempel, vilket vi vet kan ha stor påverkan, säger Peter Thorvald.

Tillsammans med forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH ska Peter Thorvald gå igenom forskning som tidigare gjorts på området och sammanställa åtgärder som är testade med gott resultat. Han påpekar att en hjärnvänlig arbetsmiljö både är bra för medarbetaren och för arbetsgivaren.

De kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp.

– För individen är det naturligtvis bra att ha ett kognitivt stimulerande arbete utan att vara överbelastad. Det växer vi av som människor och de kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp. För arbetsgivaren leder en frisk, glad och positiv personal till bättre resultat, ökad konkurrenskraft och bättre produkter.

Resultatet presenteras i en kunskapssammanställning vid årsskiftet 2024/2025.