Foto: Högskolan i Skövde
Så ska arbetsmiljön bli mer hjärnvänlig
Publicerad 22 februari 2024
Nu ska en grupp forskare ta reda på vilka åtgärder som faktiskt funkar för att arbetsmiljön ska passa för våra hjärnor. Uppdraget, som kommer från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, ska resultera i en kunskapssammanställning med konkreta råd.
Kognitiv ergonomi handlar om att göra arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Det handlar om att skapa miljöer där vi lättare kan fokusera, lära oss och fatta beslut. En hjärnvänlig arbetsmiljö minskar samtidigt risken för stressrelaterad ohälsa.
Konkreta råd till arbetsgivarna behövs
Det finns mycket kunskap om vad som är kognitivt belastande men det saknas konkreta råd kring hur man kan göra arbetsmiljön mer hjärnvänlig, enligt Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde och expert på kognitiv ergonomi i tillverkningsindustrin.
– Vi behöver ta hänsyn till vad man som arbetsgivare kan ha kontroll över. Saker som arbetsplatsutformning, ljusförhållanden och skiftgångar kan man ju absolut påverka men det är svårare för en arbetsgivare att påverka en individs sömnvanor eller intag av mat och dryck till exempel, vilket vi vet kan ha stor påverkan, säger Peter Thorvald.
Tillsammans med forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH ska Peter Thorvald gå igenom forskning som tidigare gjorts på området och sammanställa åtgärder som är testade med gott resultat. Han påpekar att en hjärnvänlig arbetsmiljö både är bra för medarbetaren och för arbetsgivaren.
De kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp.
– För individen är det naturligtvis bra att ha ett kognitivt stimulerande arbete utan att vara överbelastad. Det växer vi av som människor och de kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp. För arbetsgivaren leder en frisk, glad och positiv personal till bättre resultat, ökad konkurrenskraft och bättre produkter.
Resultatet presenteras i en kunskapssammanställning vid årsskiftet 2024/2025.
Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Fallolyckan fick honom att bli skyddsombud
Uppdrag Efter en svår fallolycka började betongarbetaren Anton Nijohsson lägga märke till riskerna på byggarbetsplatserna där han jobbade, och kort därpå blev han skyddsombud.
-
OSA-föreskrifterna fyller tio år – så har det gått
Arbetsklimat Med OSA-föreskrifterna blev arbetsgivarens ansvar för att förebygga stressrelaterad ohälsa tydligare. Trots det ökar sjukskrivningarna.
-
Kärlek på jobbet kräver öppenhet
Arbetsmiljöarbete Kärlek på jobbet kräver öppenhet och transparens, enligt Mia Fransson, affärsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
När livet krisar kan chefen vara ett stöd
Kris Den som blir sjukskriven på grund av stress har ofta varit utsatt för hög belastning under lång tid. Arbetsgivaren kan underlätta för en medarbetare genom att anpassa arbetsuppgifter och visa öppenhet för att prata även om sådant som sker utanför arbetet.
-
Ledarskapet avgörande för kompetensutveckling
Kompetens Vad är det som får oss att växa och utvecklas på jobbet? En ny avhandling visar att det inte främst handlar om kurser och utbildningar utan om ledarskapet. Chefers förmåga att lyssna, stötta och ge mening åt arbetet är avgörande.
-
Mobilvanor på jobbet speglar arbetsmiljön
Arbetsklimat Att kollegor fastnar i mobilen i stället för att prata med varandra på rasten kan vara ett tecken på att arbetsklimatet inte är bra, enligt en studie från Göteborgs universitet.
