Nya riktlinjer ska underlätta för anställda med NPF

Över hälften av alla med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, har varit sjukskrivna till följd av sin diagnos. Det visar en enkätundersökning från intresseorganisationen Attention som genomfördes förra året. Nu presenterar Arbetsmiljöverket nya riktlinjer för att skapa ett mer hållbart och inkluderande arbetsliv för den här gruppen. ”Riktlinjer vid autism eller adhd på arbetsplatsen – hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar” är framtagna som ett evidensbaserat stöd för företagshälsor i deras arbete med att stötta arbetsgivare, chefer och anställda.

Foto: AV

– Riktlinjerna betonar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det behöver vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om organisationer och företag jobbar förebyggande med trygga, säkra arbetsmiljöer är inte individuell arbetsanpassning det första som krävs för att en person ska fungera på sin arbetsplats, säger Maria Henriksson, processledande analytiker på Arbetsmiljöverket.

Bred forskningsgrund

Riktlinjerna bygger på aktuell forskning och evidensbaserade metoder. De har tagits fram av en expertgrupp med stöd från bland annat en arbetsmedicinsk referensgrupp, Sveriges företagshälsor, funktionsrättsorganisationer, myndigheter, arbetsmarknadens parter samt HR- och arbetsmiljöspecialister. De omfattar flera delar av arbetsmiljön – fysisk, teknisk, organisatorisk och social – och innehåller konkreta rekommendationer, som hur man kan minska mängden intryck i arbetsmiljön (sensorisk belastning), skapa tydligare strukturer i arbetet och möjliggöra flexibla lösningar kring arbetstid och arbetsplats.

– Sensorisk belastning kan vara särskilt utmanande. Att arbeta i öppna kontorslandskap kan till exempel bli överväldigande. Ibland behöver man kunna dra sig undan och minska intrycken, säger Maria Henriksson.

Även den kognitiva belastningen lyfts. Otydlig information, till exempel kring roller, ansvar eller arbetsprocesser, kan vara ansträngande. Tydlighet och struktur i organisationen är därför extra viktigt för den här gruppen. När det gäller den sociala arbetsmiljön kan ett inkluderande ledarskap, förebyggande arbete mot kränkningar samt stödstrukturer som mentorskap öka känslan av trygghet och inkludering.

Gynnar alla medarbetare

Rekommendationerna utgår från forskning, lagstiftning och även artikel två i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Grundtanken är att arbetsmiljöer som är väl utformade för personer med funktionsnedsättning också gynnar alla medarbetare.

Målet är att riktlinjerna ska bli ett konkret verktyg för företagshälsovården och bidra till bättre hälsa och ökad inkludering på arbetsplatser, säger Maria Henriksson.