
– Jag tänker oftare på svenska nu, säger projektingengören Alisar Bakir.
Så utvecklas min svenska på jobbet
Publicerad 11 februari 2026
Att hänga med i snacket på fikarasten, förstå olika dialekter och våga ta plats på mötet kan vara en utmaning när man är nybörjare på svenska. Här delar en ingenjör, en IT-chef och en läkare sina erfarenheter av att ha ett annat modersmål än sina kollegor.
”Jag var bättre på att förstå än att prata”
Alisar Bakir, Projektingenjör på Schakt & Transport, Skanska
Hur var det när du var ny på jobbet?
– Jag var bättre på att förstå, än att prata svenska. Även om jag kunde ett ord var det svårt att förstå det i en annan kontext. Jag började använda en metod som heter Closed-loop communication där jag upprepade det någon sa, som i sin tur bekräftade det till mig. Och när jag skrev använde jag stödsystem som AI och CoPilot. Det gick betydligt lättare att skriva svenska i början än att prata.
Vad har kollegorna betytt för din språkutveckling?
– Jag har haft turen att jobba i en liten arbetsgrupp på 14 personer, vi är som en familj. Mina kollegor har alltid varit hjälpsamma och nära, vi har en väldigt bra stämning och arbetsmiljö. Om det var något jag inte förstod i början så frågade jag. Min svenska har utvecklats massor tack vare jobbet.
Är det en fördel i ditt jobb att vara flerspråkig?
– Kanske inte just i det språkliga. Men eftersom jag har arbetat i både Syrien, Turkiet och Libanon, innan jag kom till Sverige, har jag nog en fördel i att förstå och tolka människor från olika kulturer. Jag tänker oftare på svenska nu och när jag sitter på möten antecknar jag alltid på svenska. Det hjälper mig att inte automatiskt översätta allt till arabiska i huvudet.
”Vi pratar och skrattar åt andra saker på svenska”
Reza Sarvi, Global head of Cloud & Cybersecurity på IT-konsultföretaget Vivicta
Hur ofta använder du engelska i jobbet?
– Jag skulle säga 70 procent av tiden och svenska resten. Engelskan använder jag när det gäller att koppla ihop affärer och i kontakten med globala verksamheter. Inom IT-industrin är det engelska begrepp och termer som gäller. Svenskan använder jag i fikarummet och socialt. Men sitter vi i fikarummet och pratar svenska och det kommer in en utländsk kollega byter alla till engelska.
Är det svårt för dig att byta mellan språken?
– Nej, jag har varit i Sverige sedan 1999 och jobbat på både amerikanska och nordiska bolag, så det sitter i ryggmärgen. I början pratade jag engelska med mina kollegor. När jag sen pratade svenska med samma personer upplevde jag dem som mer coola. Det var som om engelskan gjorde dem lite raka i ryggen, när de pratade svenska kom det mer från hjärtat.
På vilket sätt är det en styrka i ditt jobb att vara flerspråkig?
– Jag tror att det inger förtroende hos kunderna på den nordiska marknaden att jag kan läsa svenska lagtexter, regelverk och vet hur en myndighet fungerar. Jag blir en brobyggare. När vi åker till Norge för att träffa kunder och pratar affärer på engelska är det en fördel att jag kan byta till svenska på kafferasten. Då kan vi prata och skratta åt andra saker.
”I början var det svårt att förstå vissa patienter”
Katarzyna Zambrzycka, Röntgenläkare på Universitetssjukhuset Örebro
Vad var svårast med språket när du började arbeta i Sverige?
– Mitt första jobb var på en medicinsk klinik i Oskarshamn. Trots att jag pluggat svenska i Polen två år innan jag kom hit var det svårt i början att förstå vissa äldre patienter som hade utpräglad småländska. Men sjuksköterskorna hjälpte mig, också om patienterna inte förstod mitt uttal. Jag var väldigt trött det första halvåret, det var mycket nytt med språket.
Vilka situationer på jobbet är mest utmanande rent språkligt?
– Fikarasterna. Då pratar folk snabbare än vanligt och använder slang och förkortningar. Sen kan det vara svårt när jag skriver ett vanligt mejl, att få det i rätt formell ton. Jag är perfektionist och vill att min svenska ska vara grammatiskt rätt och att uttalet ska vara bra. När jag dikterar har jag fantastiska sekreterare som rättar om det blir fel. Jag har aldrig upplevt att kollegor blir irriterade när jag frågar om språket.
Vad får du för språkstöd på din nuvarande arbetsplats?
– Här i Region Örebro, där jag varit i 1,5 år, får vårdpersonal träna svenska på arbetstid. Jag deltar i konversationsgrupp en gång i månaden. Och vi har en Whats App-grupp där jag kan kolla en mening med de andra om jag känner mig osäker. Jag pratar polska, engelska, tyska och svenska. Numer tänker jag både på polska och svenska.
”Språkutveckling minskar risken för missförstånd och fel”
Christoffer Sjöwall, Språkombudsutbildare (främst inom äldreomsorgen) på Lära (Ambea)
Vilken roll har språkombud på en arbetsplats?
– Att tillsammans med chefen uppmuntra och stötta språkutvecklingen. När många kollegor har annat förstaspråk än svenska kan det handla om alltifrån att förstå instruktioner till att våga uttrycka sig på ett arbetsmöte eller hänga med i snacket på fikarasten. Ett språkombud sköter uppdraget på ungefär tio procent av sin arbetstid och ser till att alla förstår vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta.
Hur blir det när språket inte räcker till?
– Inom vården kan det bli missförstånd kring den medicinska delen kollegor emellan eller i kontakten med både patienter och anhöriga. Det kan också bli svårigheter vid dokumentation eller med information till nyanställda eller vikarier. På en språkutvecklande arbetsplats minskar risken för missförstånd och fel i arbetet.
Vad kännetecknar en språkutvecklande arbetsplats?
– Att det finns mål kring språk och kommunikation och en handlingsplan för att nå dit. Målet kan vara att fler vågar ta plats i både tal och skrift. Att ha en stående punkt om språk på APT är ett sätt, en lista på veckans ord ett annat, likaså lathundar för hur man skriver dokumentation eller vad man säger när man ska boka en färdtjänstresa. Att alla kollegor kommer till tals, syns och hörs är också ett sätt att förbättra arbetsmiljön.

Gerd Eriksson
Läs fler artiklar av Gerd Eriksson
Mer om Så gjorde vi
-

Uppsagd – så tog jag mig vidare
Så gjorde vi Att bli uppsagd från jobbet kan vända tillvaron upp och ner. Men det kan också bli början på något nytt. En ekonom, en säljare och en busschaufför berättar om vägen tillbaka och en expert från Trygghetsrådet ger råd om vad arbetsgivaren ska tänka på.
-

Så reagerar andra på mitt yrke
Så gjorde vi För vissa är yrket en identitet medan andra helst undviker jobbprat i sociala sammanhang. Arbetsliv har pratat med en polis, en politiker, en präst och en illustratör om vilka reaktioner deras yrkesval väcker.
-

Så väcktes mitt intresse för arbetsmiljö
Så gjorde vi Engagemanget för arbetsmiljö kan väckas på många olika sätt. Här berättar en produktionschef, en arbetsmiljöingenjör och två skyddsombud om vad som fick dem att intressera sig för arbetsmiljöfrågor.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-

Tala tryggt – så övervinner du din scenskräck
Kompetens För någon som lider av talängslan kan det vara en ren ångestupplevelse att hålla en presentation. Retorikkonsulten Jasmin Mohammed på Snacka Snyggt ger sina bästa tips på hur du övervinner din scenskräck.
-

Ge AI tillgång till företagets data – så gör ni det säkert
AI Vad bör man tänka på innan man ger AI tillgång till sin data och låter medarbetarna använda AI-agenter? Arbetsliv bad två experter på cybersäkerhet att svara på det.
-

Nya riktlinjer för hjärt-lungräddning
Arbetsmiljöarbete Arbetsplatsen har en viktig roll i beredskapen vid hjärtstopp. Nya riktlinjer för hjärt-lungräddning lyfter vikten av hela kedjan som räddar liv.