Nya riktlinjer för hjärt-lungräddning

Ett hjärtstopp kan drabba vem som helst, även på jobbet. När det händer är tiden avgörande. För varje minut utan livräddande insatser minskar kraftigt möjligheten att överleva.

De nya svenska riktlinjerna för HLR och första hjälpen, som presenterades i maj, innebär inga stora förändringar i själva utförandet av HLR. Däremot betonas vikten av att larma direkt när en person är medvetslös och tidigt få kontakt med 112-operatören. Riktlinjerna lyfter också betydelsen av hela kedjan som räddar liv – och där kan arbetsplatsen vara en viktig länk.

– Det handlar om att bygga system som fungerar. På en arbetsplats behöver det finnas personer som kan agera snabbt, tydliga rutiner och utrustning som är tillgänglig och funktionsduglig när den behövs, säger Maria Sundqvist, IVA sjuksköterska och arbetsmiljöingenjör samt ordförande för Branschrådet för Hjärtstartare i Sverige.

HLR är en färskvara

År 2024 räddades 626 personer till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus, det är omkring 13 procent av dem som drabbas. HLR-rådets mål är att antalet ska öka till 1 000 överlevare varje år.

– Det motsvarar ytterligare åtta fulla bussar med överlevare. Här spelar arbetsplatsens beredskap en stor roll, säger Maria Sundqvist.

För att öka chanserna krävs snabba insatser. HLR håller i gång blodcirkulationen och hjälper till att skydda hjärnan, medan hjärtstartaren kan hjälpa till att få i gång hjärtat och återställa hjärtrytmen. Men kunskaperna behöver hållas aktuella.

– HLR är en färskvara. Vi vet att de praktiska färdigheterna försämras redan efter några månader. Därför rekommenderar HLR-rådet utbildning en gång om året, kompletterat med kortare återkommande träning, säger Maria Sundqvist.

De kortare träningstillfällena kan handla om några minuters träning i HLR och om att regelbundet gå igenom rutinerna och kontrollera hjärtstartaren. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver också att det finns tillräckligt många personer på arbetsplatsen som kan ge första hjälpen och att deras kunskaper hålls aktuella. Hur många som behövs beror bland annat på arbetsplatsens storlek, risker, skiftarbete och avstånd till sjukvård.

Inte bara en HLR-kurs

Det räcker alltså inte att skicka medarbetarna på en kurs och sedan bocka av uppgiften. Maria Sundqvist lyfter vikten av att arbetsgivare får in HLR och första hjälpen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det kan göras genom att ta med området i arbetsmiljöarbetets årshjul och kompetensplan, använda checklistor för första hjälpen och krisstöd och regelbundet gå igenom rutinerna.

Gör det lätt att ingripa

En annan viktig del är att minska osäkerheten hos den som ska ingripa. De nya riktlinjerna lyfter bland annat behovet av att öka kunskapen om HLR på kvinnor, eftersom det finns en risk att oro för att blotta en kvinna fördröjer insatsen.

– Målet är att alla ska våga ingripa.

Ett sätt att samla arbetet är konceptet Hjärtsäker zon, som HLR-rådet nu ansvarar för. Det innebär att det finns beredskap och rutiner för att agera vid hjärtstopp, med målet att HLR ska kunna startas inom en minut och att en hjärtstartare ska kunna användas inom fem minuter.

För arbetsgivaren blir uppgiften därmed större än att fråga hur många som gått en HLR-kurs. Det handlar, enligt Maria Sundqvist, om att skapa ett sammanhållet system med kunskap, rutiner och fungerande utrustning – så att medarbetarna kan agera snabbt när det behövs.