Hoppa till huvudinnehållet

När det händer

När något händer är det viktigt att såväl chefer som medarbetare känner sig trygga i hur de ska agera. Att vara väl förberedd kan minska säkerhetsrisker och stresspåslag. Här får du tips om åtgärder som polisanmälan och anmälan till Arbetsmiljöverket. Du får verktyg för att ta hand om enskilda medarbetare och arbetsgrupper.

Stödtrappan är ett verktyg för att hantera stressreaktioner och bedöma behovet av krisstöd. Insatserna behöver inte alltid vara så stora; ett bra samtal får många att må bättre. I filmen ges ett exempel på en redaktion som varit hårt utsatt för hat och hot från flera håll: högerextremister, lokala kriminella gäng och den ryska underrättelsetjänsten.

Stödtrappan

kris stodtrappan.jpg

Stödtrappan kan även användas för att bedöma vilken krisstödskompetens som behövs, om kompetensen finns internt eller behöver anlitas externt.

Här finns mer information om krisstöd och kristrappan  

Händelseträdet

Metoden kan användas i samtal med en drabbd medarbetare.

handelsetradet.jpg

Händelseträdet är ett verktyg för att hjälpa sig själv, en kollega eller för att som chef stötta en medarbetare. Genom att använda sig av händelseträdet kan den som utsatts få perspektiv på hatet eller hotet.

I ett första steg får den som utsatts föreställa sig det värsta tänkbara scenariot: det allra sämsta som kan hända efter händelsen med hat eller hot. Den drabbade får då möjlighet att prata om det som oroar allra mest – det allra värsta scenariot.

Samtidigt är det viktigt att inte stanna kvar i detta utan att gå vidare och även få föreställa sig det bästa tänkbara utfallet. Nästa steg blir alltså att låta den som utsatts få tid att tänka på och prata om det allra bästa scenariot.

Därefter är det dags att föreställa sig det mest troliga scenariot, som ofta ligger någonstans mitt emellan bästa och sämsta läge.

Polisanmälan och anmälan till Arbetsmiljöverket

Polisanmälan

Hat och hot på en redaktion bör alltid anmälas till polisen. Detta gäller även om den som utsatts är osäker på om ett brott har begåtts eller inte. Det är viktigt att anmäla händelsen så fort som möjligt så att polisen kan utreda vad som har hänt.

Polisanmälan görs på telefon 114 14 eller på en polisstation. Är en situation akut – ring 112. En polisanmälan är en allmän handling så lämna inte information som kan vara känslig. Be istället att få lämna mer information vid ett förhör.

Det är polisen som bedömer om det som drabbat redaktionen eller en reporter är brottsligt eller inte. Det kan vara svårt att avgöra på egen hand.

Tänk därför på att:

  • Spara bevis – skriv inte bara ut på papper utan spara även hotfulla meddelanden digitalt.
  • Ta skärmdumpar för att spara bilder, kommentarer eller inlägg även om de raderas. Att även be någon annan att titta på originaltexter och skärmdumpar stärker bevisläget och personen kan vittna om att skärmdumpen inte är manipulerad, om ärendet går till rättegång.
  • Det går att vända sig till nättjänsten som använts för att få bort kränkande material från nätet – eller att be den som har skrivit att själv ta bort det.
  • Ta kontaktuppgifter till eventuella vittnen om du blir hotad ute på ett uppdrag och lämna kontaktuppgifterna till polisen.

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Händelser som gjort att medarbetare skadats eller blivit sjuka av jobbet ska utredas av arbetsgivaren. Det gäller även tillbud, alltså händelser som kunde ha lett till ohälsa eller skador. Att utreda är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och bidrar till att förebygga att samma sak händer igen.  

Om flera medarbetare skadats eller blivit sjuka samtidigt, eller om ett tillbud inneburit allvarlig fara för liv och hälsa, ska detta anmälas till Arbetsmiljöverket. Anmälan blir en offentlig handling och det kan därför vara bra att prata med myndigheten om vilka uppgifter som anmälan behöver innehålla.

Arbetsgivaren är skyldig att anmäla de olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet, det görs enklast via formuläret på www.anmalarbetsskada.se. Anmälan går till Försäkringskassan med kopia till Arbetsmiljöverket.

Hatbrott och ofredande

Reglerna om hatbrott är tänkta att skydda personer som tillhör vissa minoriteter och aktualiseras när någon trakasseras på grund av sin hudfärg, nationella eller etniska ursprung, ras, trosbekännelse, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. När en journalist utsätts för kränkningar till exempel på grund av sin etniska bakgrund kan det röra sig om ett hatbrott. När ett brott mot en journalist polisanmäls är det därför viktigt att ange om det även kan finnas hatbrottsmotiv. Om en person döms för till exempel hets mot folkgrupp kan det ge ett strängare straff, eftersom detta utgör en så kallad straffskärpningsgrund.

Grova trakasserier i form av sexistiska kommentarer till exempelvis kvinnor kan utgöra ofredande och bör polisanmälas precis som andra former av brott mot journalister.

Riskbedömning av hat och hot

Alla hot ska tas på allvar och bör polisanmälas. Det är viktigt att även polisen gör riskbedömning av hoten eftersom det kan vara svårt att som utsatt själv bedöma risken på ett objektivt sätt.

Men genom att skapa en struktur för att bedöma ett hot i inledningsskedet går det ändå att minska oro och osäkerhet kopplade till hotet. Vissa hot kanske trots allt kan avfärdas som orealistiska, och behöver därefter inte ta mer resurser i anspråk.

För att riskbedöma ett hot kan det vara bra att få svar på frågor som när, var, hur, varför och från vem hotet kommer.

Var, hur, varför, vem?

Det är skillnad på ett hot som kommer från en person som är i affekt och på ett hot som kommer från en person som inte är det. När hotet kommer från en person som inte är i affekt kan det finnas anledning att ta det på större allvar.

Var?

Kommer hotet digitalt eller ute på fältet under ett pågående uppdrag? Eller tar sig en person till redaktionen eller till en medarbetares hem?

När en riskbedömning görs är frågan om var hotet levereras en viktig aspekt. Ett hot i ett privat sammanhang, kanske hemma tillsammans med familjen, blir ofta också mer skrämmande. Det är också svårare att ha kontroll på farliga föremål, som till exempel köksknivar, om en hotad person överraskas hemma.

Att bli hotad i redaktionsmiljö – eller under ett pågående uppdrag – gör det också lättare att lämna situationen, än om den som hotas är i sitt eget hem.

En hotfull person med dålig impulskontroll är ett konkret fysiskt hot. Om hot istället kommer via olika sociala forum, behöver riskbedömningar göras löpande och ta hänsyn till såväl avsikt, förmåga som tillfälle.

Hur?

Hur hotet formuleras ger en tydlig indikation om hur allvarligt det är. Är hotet allmänt hållet, eller riktar det sig till en person?

Ett personligt hot kan vara allvarligare än ett mer allmänt hållet hot, eftersom ett personligt hot kan tyda på att gärningspersonen har studerat den som hotas.

Varför?

Hotets syfte säger mycket om hotets allvar. Är det främst ett sätt att uttrycka ilska och besvikelse? Eller är syftet att få makt över journalisten? Eller något annat?

Analyser av orsaker kan ge vägledning om lämpliga avvärjningsstrategier.

Tänkbara orsaker kan vara att:

  • skrämma för att nå ett syfte, till exempel att få en redaktion eller journalist
  • att sluta skriva om ett visst ämne
  • skrämma för att skrämmas
  • skrämma för att hämnas
  • skapa osäkerhet
  • bli av med egen frustration.

Vem?

Den hotfulla personens kapacitet har stor betydelse för riskbedömningen. Har personen tidigare visat sig hotfull och våldsam? Är det en lugn person eller någon som agerar i affekt, som kanske tar tillbaka hotet när känslorna lagt sig?

När polisen bedömer en gärningsperson tar de bland annat hänsyn till om det är en person som vågar, vill och kan fullfölja ett hot eller inte.

Det kan vara någon som är arg, besviken eller innerst inne rädd. Det kan vara en person som är van att få makt genom att hota, någon som är psykiskt instabil eller med dålig impulskontroll. I ett pressat läge kan även personer som i vanliga fall inte är hotfulla ta till hot.

Den som hotar kan agera på egen hand eller i en organiserad grupp, till exempel för ett politiskt eller kriminellt syfte.

Metoden våga, vilja, kunna

När polisen bedömer allvarlighetsgraden i ett hot utgår de ofta från tre begrepp: våga, vilja och kunna.                    

  • Vågar aktören genomföra hotet?
  • Vill aktören genomföra hotet?
  • Kan aktören genomföra hotet?

Samtliga frågor måste besvaras med ja för att hotet ska bedömas som ett allvarligt fysiskt hot. Men tänk på att faktorerna kan förändras över tid, eftersom en gärningspersons omständigheter kan förändras. Finns det tveksamheter kring hur bedömningar av en aktör gjorts är det därför klokt att låta polisen eller ett säkerhetsbolag göra nya bedömningar.

Hitta på sidan