Publicerad 30 maj 2018

De lär sig svenska på jobbet

Flerspråkiga arbetsplatser

Måste man kunna svenska för att jobba eller kan man lära sig via jobbet? Arbetsliv har besökt Hemfrid i Malmö där de anställda får gå en svenskkurs och lära sig allt från grammatik till lämpliga samtalsämnen på fikarasten.

Joyce Olsson arbetade som turistinformatör på en resebyrå i Kenya när hon träffade sin svenske man som hade ett företag där. 2013 flyttade hon med sin man till Malmö. Hennes modersmål är swahili men hon talar också stamspråket kikuyu och engelska.

– Att tala svenska går bra nu, men det var svårare att lära sig skriva, säger hon.

Joyce Olsson arbetar på städkoncernen Hemfrid där 67 nationaliteter finns representerade. Via Hemfrid har hon gått en praktiskt inriktad svenskkurs på tio veckor som ges i direkt anslutning till arbetsdagen. I kursen ingick såväl övningar på oregelbundna verb som att reflektera över kulturskillnader. Det handlar mycket om att jobba med språket så snart tillfälle ges.

– I början läste jag korta kortare artiklar, sagor och tittade på barnprogram. Man måste vilja kämpa för att lära sig språket, säger Joyce Olsson.

När Joyce Olsson kom till Sverige gick hon på SFI, men först efter Hemfrids kurs kom hon igång att skriva på svenska, bland annat med hjälp av det undervisningsmaterial som kursdeltagarna får.

– Ibland tar jag med det till jobbet, säger Joyce Olsson och skrattar.

Med hjälp av undervisningsmaterialet blir det lättare för henne att skriva ett så kallat "välkommen hem-kort" till kunderna. Sådana skrivs när ett städjobb är avslutat och där ska det bland annat stå om något behöver köpas hem inför nästa städning. Det är viktigt att meddelandet är skrivet på korrekt svenska.

För Katarzyna Partyka, som har polska som modersmål, är det tvärtom. Hon tycker att det är lättare att skriva än att tala svenska. Men under Hemfrids utbildning kom hon igång med att prata svenska.

– Vi var bara fem-sex stycken på svenskkursen här och kunde prata enskilt med läraren. På SFI är man minst femton och då vågar många inte prata, säger hon.

Men lika viktigt som att kunna tala och skriva bra är att kunna kallprata på det nya språket. Hemfrids undervisningshäfte innehåller därför också en slags guide till fikasnacket. Där hävdas att svenskar ofta pratar om vädret, semester, Zlatan och om hur man får ihop livspusslet.

– I Kenya pratar folk mycket mer om politik och religion. Det gör inte ni, säger Joyce och lägger till att familj och fotboll är vanliga samtalsämnen både där och här.

Sunlight Hotel i Nyköping är ett annat exempel på en arbetsgivare som erbjuder svenskundervisning för de anställda. Fast de har valt att gå ett steg längre än Hemfrid och lägger undervisningen på arbetstid, en och en halv timme varje tisdag. Ett knappt tiotal medarbetare från nästan lika många länder deltar.

Så vad säger forskningen, lär man sig svenska bäst i klassrummet eller på arbetsplatsen?

– Både och, är det korta svaret. Man behöver öva både på jobbet och vid sidan av. Man behöver "bada" i ett språk och använda det, säger Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik i Lund. Foto: Kennet Ruona

Det räcker inte bara att hålla på med ett språk i klassrummet. Hon jämför ungas inlärning av engelska, tyska och franska. Kunskaperna i engelska blir bättre inte enbart för att engelskan ges större utrymme i skolan. Inlärningen av engelska får draghjälp av att vi ständigt hör språket talas i omgivningen och i media. Vi "badar" i engelska som Marianne Gullberg uttrycker saken.

Att det skulle vara svårt för vuxna att lära sig ett nytt språk ordentligt har länge varit en oemotsagd sanning. Tidigare trodde man att biologisk ålder spelade roll vid inlärning av ett nytt språk. Det har motbevisats av språkforskningen. Nyckeln är tid.

– Vuxna har mycket annat att göra jämfört med unga människor och underskattar hur mycket tid det tar att lära sig ett språk, säger hon.

Spädbarnet är tyst i 18 månader medan det tar in språket. Vuxna människor har inte lika mycket tid. För vuxna gäller det därför att skapa så många sammanhang som möjligt där språket används, framhåller hon. Arbetsgivare bör se till att det finns tid och tillfälle för de anställda att lära och öva. Men inlärningen går lättare om de anställda känner att de är delaktiga i verksamheten, framhåller Marianne Gullberg.

Men att behärska språket handlar inte bara om att hänga med i fikasnacket. Missförstånd orsakade av språkförbistring ökar risken för arbetsplatsolyckor, vilket går att utläsa av Arbetsmiljöverkets statistik. Mellan 2011 och 2014 omkom 30 personer anställda av utländska företag verksamma i Sverige. På byggen med arbetare som talar olika språk blir det uppenbart. Det räcker inte att någon i varje arbetslag talar lite engelska. Att inte förstå "akta dig", "hjälp" och "avspärrningsband" kan innebära fara för livet.

Qamar Happoush kom till Sverige som nyutbildad civilingenjör från Syrien sommaren 2015. Hon satte genast igång att vrålplugga svenska för att snabbt få jobb i sitt nya hemland. Redan efter ett år fick hon jobb som ingenjör på byggnadsfirman Otto Magnusson i Malmö.

– Först fattade jag nästan ingenting på byggmötena. Där talades även skånska och danska, säger hon.Foto: Lars Dareberg

Qamar Happoush började skriva upp alla ord hon inte förstod. Hon skrev orden som de uttalades. Efter mötena bad hon någon kollega förklara innebörden och skriva orden rättstavade. Det var nödvändigt för att klara jobbet.

– Jag kunde orden på arabiska, men kunde inte hitta dem på svenska någonstans.

Hon samlade orden. Resultatet blev en allt längre lista med byggtermer på svenska, arabiska och engelska och det var så idén till ett nätbaserat bygglexikon föddes.

I dag har Qamar Happoush översatt mer än 3000 byggtermer och uttryck. En del av dem har försetts med ett förklarande foto. Bygglexikonet är nu kvalitetssäkrat och lanserades i början av året. Alla är välkomna att fylla på med fler ord och lexikonet, som ligger på nätet, växer hela tiden.

– Jag tänkte att om jag gör detta så hjälper jag de nyanlända till ett jobb. Det är också ett sätt för mig att ge något tillbaka till Sverige. Jag tjänar inga pengar på det. Några skrev att lexikonet är det bästa som finns. Jag blev så glad när jag läste det

Karin Sandwall är föreståndare för Nationellt centrum för andraspråk. Hon har skrivit en avhandling om vilka möjligheter SFI-studenter har att lära sig prata svenska när de är ute på arbetslivspraktik. I avhandlingen kom hon fram till att praktikanter oftast bara pratar lite med sina kollegor på arbetsplatsen. Arbetskamraterna visste inte hur de skulle göra för att hjälpa praktikanterna att förbättra sina svenskkunskaper.

– Jag tror att medvetenheten om vikten av att koppla SFI-undervisning till arbetslivet har ökat. Nyanlända behöver både studera språket och få möjlighet att använda det i olika situationer. Arbetsgivarna behöver också underlätta för nyanlända anställda att delta i SFI-undervisningen, säger hon.

Utbildandet av språkombud på arbetsplatsen är ett sätt att komplettera svenskundervisningen. Syftet är att få fram nyckelpersoner som vet hur man kan stödja personer med andra modersmål när de inte behärskar det nya språket. Språkombuden lär sig också att arbeta språkutvecklande tillsammans med chefer och kollegor. Tanken är att alla ska ta ansvar för kommunikationen.

– Många svensktalande vet inte hur man ska göra för att stötta någon som lär sig svenska, förklarar Kerstin Sjösvärd, projektledare som arbetar med kompetensutvecklings- och utbildningsprojekt i Stockholm.

Språkombud finns sedan länge inom vården och omsorgen, men utbildningen kan anpassas till andra branscher.

– Stämningen på en arbetsplats blir oerhört mycket bättre om alla är med, säger Kerstin Sjösvärd.

4 tips till flerspråkiga arbetsplatser

1. Kom ihåg att språk är både makt och kompetens. Utgå inte från att alla kan och förstår.

2. Se till att ha en genomtänkt språkpolicy.
3. Ge språkstöd till den som behöver.
4. Kommunicera genom så många kanaler som möjligt.

Taggar: Kompetens