Läkare riskerar empatitrötthet

– Att ha en person framför sig vars framtid står på spel är en situation som både stressar och utmanar läkarens kommunikativa förmåga, säger Mattias Tranberg som är psykolog och forskar vid Palliativt utvecklingscentrum i Lund.

Han har gjort djupintervjuer med 22 läkare. De liknade situationen med att lämna svårt besked vid ett scenframträdande. De behövde vara koncentrerade, lyhörda och närvarande utan att visa rädsla eller nervositet. Det var viktigt för dem att samtalet blev så bra som möjligt.

– Flera läkare vittnade om att de koncentrerade sig för mycket på det kliniska budskapet och tappade bort mottagarens känslor och reaktioner. Uppgiftens tyngd gjorde dem nervösa, då var det tryggt att hålla sig till medicinska fakta som man känner till. Men läkarna behöver vara mänskligt närvarande, inte bara professionellt, för att få en tillfredsställelse i medkänslan. Det är en slags belöning att bli insläppt i det mest sårbara och dela på det. En stark känsla av meningsfullhet.

Svåra samtal måste få ta tid

I slimmade vårdorganisationer ges ofta inte mer tid att lämna ett negativt besked än ett positivt. En del läkare i studien sa att de höll sig känslomässigt distanserade för att skydda sig själva. Då går de miste om den professionella tillfredsställelsen i att ha klarat sitt uppdrag på ett bra sätt, menar Mattias Tranberg.

– Att stänga av är inget skydd. Blir man känslomässigt distanserad och inte avlastar sig själv när man tar del av andras lidande finns risken att drabbas av sekundärt stressyndrom, det vi kallar empatitrötthet.

Han menar att de svåra samtalen måste få ta tid. Både innan, under och efteråt. Man kan inte som läkare hoppa över den känslomässiga biten för att vara rationell. Hur man avlastar sig själv efteråt kan se olika ut, vissa vill prata med kollegor, någon vara ifred, en tredje stanna och titta ut över havet på väg hem eller sjunka ner i en bok.

– Flera av läkarna hade velat ha en sjuksköterska närvarande när de lämnar svåra besked, för att ge patienten mer omsorg. En sjuksköterska som stannar kvar och fångar upp fler frågor när läkarna ska vidare till nästa patient.

Samtalsträning i grundutbildningen

Träning i kommunikation kring svåra beslut har inte ingått i läkarutbildningen tidigare. Och det man inte får träning i blir man heller inte bra på, enligt Mattias Tranberg. Läkarna har fått lära sig vartefter och göra så gott de kan. Men för de som läser till läkare i dag och ska uppnå specialistnivå är ett av utbildningsmålen att kunna lämna svåra besked på ett empatiskt sätt.

– De har samtalsträning redan på grundutbildningen, vilket ger goda förutsättningar. På många platser ges även medicinsk humaniora utrymme under utbildningen, med hjälp av skönlitteratur, poesi, musik och film vidgar man perspektivet för att föra in det mänskliga och artistiska. Jag tycker mig se en större öppenhet för relation och mänsklig kontakt i den nya generationen läkare, säger Mattias Tranberg.