”Jag jobbade bara för att finansiera spelandet”

I en studie har forskare från Karolinska institutet gått igenom flera nationella register och jämfört en grupp på över 2 800 personer som fått diagnosen spelberoende med en grupp på drygt 28 000 som inte har diagnosen. De upptäckte då att personer med spelberoende har nästan 90 procents högre risk att drabbas av långtidssjukskrivning jämfört med andra. Långtidssjukskrivning innebär fler är 90 sjukdagar.

Bild: Privat

– Detta är särskilt oroande då denna grupp ofta haft besvär tidigare med psykisk ohälsa. Möjligheten att arbeta är viktig för psykisk och finansiell återhämtning, säger Viktor Månsson, forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Christian Lindqvist som är nykter spelberoende och rådgivare hos Spelberoendes Riksförbund, håller helt med forskarna om att arbetet betyder mycket för den som hamnat i beroende.

– De flesta som spelar är väldigt måna om att behålla sitt jobb. Det är där du får pengar till att kunna spela men det är också den lilla värdighet du har kvar, att du har ett jobb. För de som förlorar jobbet går det snabbt utför.

Tyckte inte att det var ett problem

För Christians del började spelandet redan i 15-årsåldern på illegala pokermaskiner. Under gymnasietiden jobbade han extra i en fiskebil men jobbet tog snabbt slut när han stal pengar ur kassan för att kunna spela.

Han erkände direkt men erbjöds ingen hjälp av sin arbetsgivare.

– Även om de hade gjort det så hade jag inte tagit emot någon hjälp. Jag tyckte att det var en rolig hobby och inget problem.

För att byta miljö flyttade Christian från Göteborg till Uppsala för att plugga. Men spelandet fortsatte och Christian fick flytta runt allt eftersom han blev vräkt när han inte betalade sin hyra. De pengar han fick in från studiemedel och två extra jobb gick till spelandet.

Sjukskrev sig när lönen kom

Efter några år återvände han till Göteborg och gick en omvårdnadsutbildning och fick jobb på ett gruppboende. Där berättade han för chefen att han haft spelproblem men att de var över. Han skötte jobbet men för att finansiera sitt spelande lånade han pengar av de som bodde på boendet men lyckades alltid betala tillbaka innan redovisning.

När onlinespelen dök upp drogs Christian in i det och spelandet tog över mer och mer. Christian spelade kvällar och nätter och när lönen kom sjukskrev han sig ofta, stannade hemma och spelade tills pengarna var slut. Ibland smet han ifrån på raster på jobbet och spelade.

– När det gick att spela online blev det på ett helt annat sätt. Man ser aldrig pengarna och på den tiden var det också lätt att finansiera sitt spelande via lån genom spelsajterna.

Hade alltid trovärdiga förklaringar

Till slut hade spelandet tagit över hela hans liv.

– Jag var på jobbet bara för att tjäna pengar så jag kunde spela. Jag var inte riktigt mentalt närvarande på jobbet under den här tiden men samtidigt var jag väldigt mån om att mitt arbete skulle se bra ut. Och mitt försvar var att jag gjorde lite extra. Jag täckte upp och ställde upp och jobbade över om det behövdes.

På arbetsplatsen följde man upp sjukskrivningar och om någon hade fler än fem korttidssjukskrivningar på ett år uppmärksammades det. Christian hade ofta det och fick samtala med chefer och HR. Han hade alltid trovärdiga förklaringar för sin frånvaro och ingen misstänkte något. Men när det försvann narkotikaklassade läkemedel från arbetsplatsen konfronterade chefen honom och misstänkte att Christian tagit medicinerna för att sälja. Det var inte Christian som stulit medicinen och han hade vid den tidpunkten inte spelat på två år. Han hade sökt hjälp och gick på självhjälpsmöten. Christian utbildade sig till behandlingspedagog och i dag är det drygt åtta år sedan han spelade för sista gången. Men vägen till nykter spelberoende har inte varit enkel.

– I efterhand, för drygt ett år sedan, drabbades jag av panikattacker. Något som jag aldrig varit med om tidigare. Jag tror att allt kom upp till ytan efter alla år. För att ta mig ur det behövde jag samtalsstöd.

Behöver upptäcka spelproblem tidigare

Det saknas kunskap om konsekvenserna av spelberoende över tid, hur hälsa och möjlighet att jobba påverkas, anser forskarna på Karolinska institutet.

– Studien visar att vi behöver upptäcka spelproblem i ett tidigare skede inom hälso- och sjukvård och på arbetsplatser, samt öka tillgången till hjälp för drabbade personer så att de tidigare kan bryta negativa utvecklingsbanor. Spelberoende riskerar att passera obemärkt förbi och problemen kan hinna bli omfattande innan de uppmärksammas och diagnostiseras, säger Viktor Månsson.

Nästa steg behöver därför bli att fortsätta utveckla metoder för tidigare upptäckt av spelberoende och att utbilda personal inom hälso- och sjukvården om problemet.