Chefer saknar beredskap för psykisk ohälsa

Chefer tycker att psykisk ohälsa är svårare att bemöta än fysiska hälsoproblem och de har ofta svårt att förstå hur arbetsförmågan påverkas.

– Man saknar också kunskap, stöd och resurser för att stödja medarbetare som drabbas genom anpassning av arbetsuppgifterna, sa Monica Bertilsson, lektor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet, vid ett webbinarium anordnat av AFA Försäkring. 

I ett forskningsprojekt har hon undersökt chefers kunskap, strategier och behov när det gäller psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Drygt 3 300 chefer från 15 olika branscher deltog i en enkätundersökning och ett minde urval i en fokusgruppstudie. Resultaten visar att cheferna ofta är dåligt rustade för att hantera medarbetare som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.

Blir ofta learning-by-doing

– Chefer lär sig av det allra första medarbetarfallet. Det blir en slags learning-by-doing och medarbetaren blir en slags försökskanin.

Tidigare studier har visat att det inte är ovanligt med negativa attityder och fördomar gentemot psykisk ohälsa i arbetslivet. Det gör det också svårare för cheferna att förebygga sjukskrivningar eller underlätta för en snabb återgång i arbete. Bara hälften av cheferna i enkätundersökningen hade under de senaste två åren sett över sina medarbetares arbetsuppgifter och arbetssituation.

– Vi frågade cheferna vilken typ av anpassning de använde sig av och det vanligaste var att chefen själv gick in med ett ökat stöd. Andra åtgärder var ändrade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider eller att man gjorde det möjligt för medarbetaren att kunna arbeta långsammare, sa Monica Bertilsson.

Sociala aktiviteter upplevs som jobbiga

Många som drabbas av psykisk ohälsa upplever att det ofta är de sociala bitarna i arbetet som är problematiska, till exempel planerings- och utbildningsdagar, after work eller julmiddagar. Men det var få chefer i undersökningen som hade anpassat sociala evenemang eller ordnat en lugnare miljö i personalutrymmena.

Undersökningen visar också att de chefer som hade erfarenhet, utbildning eller arbetsmiljöansvar var bättre på att arbeta anpassa arbetet. Även könstillhörighet spelade in.

Kvinnliga chefer bättre på att förebygga

– Kvinnliga chefer har högre sannolikhet att bedriva preventiva åtgärder än manliga chefer.

Monica Bertilsson menar att ju fler anpassningsåtgärder som en chef använder sig av desto större verktygslåda finns det i arbetet mot psykisk ohälsa. Studien visar att kvinnliga chefer använder upp till fem olika åtgärdstyper och chefer i offentlig sektor upp till tre åtgärdstyper.

I ett kommande AFA-projekt ska Monica Bertilsson titta närmare på chefers förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete och hur pandemisituationen påverkat möjligheterna att jobba med medarbetarnas psykiska ohälsa.