Tron på ledningens kompetens viktig för trivsel

De senaste åren har det skett stora förändringar inom Svenska kyrkan. I takt med att antalet medlemmar sjunkit snabbt, och ekonomin försämrats, har Svenska kyrkan slagit ihop församlingar i hopp om att få till en så smidig omorganisation som möjligt. Samtidigt har det i många år pågått diskussioner om bland annat kvinnliga präster och om samkönade äktenskap.

– Det finns stöd för besluten, men frågan poppar upp när förändringar sker. Tryck utifrån väcker frågor kring vad Svenska kyrkan ska stå för. Vi funderade på vilken betydelse det faktiskt har för hur människor mår, säger Anders Edvik, universitetslektor vid Malmö universitet.

Tillsammans med kollegorna Martin Geisler, Tuija Muhonen, Hope Witmer och Josefin Björk ligger han bakom en studie där drygt 2 000 präster, diakoner och kyrkoherdar i Svenska kyrkan svarat på en enkät om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. I studien visade det sig att tilltro har betydelse för arbetstillfredsställelse och engagemang i arbetet.

– Det kan förklaras genom de identiteter som hänger samman med "kall". Som anställd i en religiös organisation motiveras många anställda av sin tro som ger mening åt inte enbart de uppgifter som utgörs, utan också åt livet i stort. Kallet skapar en gemenskap med andra som delar samma kall, vilket i sin tur utgör grund för en identitet, säger Anders Edvik.

Samtidigt, betonar han, har anställda också arbetsuppgifter att utföra; en annan form av kall som hänger samman med yrkesrollen och som också är förenat med upplevelsen av mening och yrkesidentitet.

– Om anställda inte har tilltro till att den egna organisationen hanterar förändring på ett sätt som överensstämmer med ens kall, så påverkas arbetstillfredsställelsen och arbetsengagemanget negativt.

Även om studien handlar om Svenska Kyrkan tror Anders Edvik att liknande resultat skulle gå att finna inom andra människovårdande yrken, bland annat inom sjukvård, skola, socialtjänst samt vård och omsorg.

– Inom dessa yrkesområden drivs många anställda av att vilja göra skillnad för patienter, elever och brukare. Det som gör arbetet meningsfullt för sådana yrken är att se hur elever utvecklas, att patienter tillfrisknar eller att svaga grupper i samhället får det drägligare. Det är en form av kall som påminner om den inom religiösa organisationer.

Vilken betydelse tilltro har för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom andra yrkesområden får vidare studier utvisa, konstaterar Anders Edvik.

– Våra resultat visar på att det finns samband mellan hur anställda inom Svenska kyrkan uppfattar den egna organisationens förmåga att hantera förändringar på och upplevd arbetstillfredsställelse och engagemang i arbetet.