Bild: Niklas Hamann/Unsplash
Så påverkas vi av ofrivillig isolering
Publicerat 30 mars 2020
Den kris vi befinner oss i skapar oro hos oss alla. Vi kan inte gå till jobbet som vi brukar, kanske inte heller träffa våra vänner eller delta i aktiviteter. Det är en osäker tid, men psykologen Gerhard Andersson tycker ändå att vi ska försöka se lite hoppfullt på situationen.
Det finns få studier gjorda på vad som händer med oss när vi hamnar i karantän på grund av virus. Vilka de psykologiska reaktionerna blir. Men en grupp engelska forskare har sen coronavirusets utbrott gjort en litteratursammanställning över hur människor som varit i karantän mår.
– Det speciella när man hamnar i karantän är att ingen kan säga när den ska ta slut. Och den engelska sammanställningen visade att det kunde ge upphov till både ångest och nedstämdhet. Men även ilska och rastlöshet, vilket det inte pratas lika mycket om, säger Gerhard Andersson, professor i psykologi.
Det är också skillnad på hur vi känner inför en karantän som är tvingande, när man alltså inte får vara på jobbet, jämfört med den självpåtagna isolering av hänsyn som många visar genom att jobba hemifrån. Ett eget val för att visa hänsyn är betydligt lättare att stå ut med än en tvingande karantän där man kan uppleva den sociala isoleringen som svårare. Men Gerhard Andersson menar att det finns goda förutsättningar att hålla kontakt med både kollegor och nära och kära.
– I dag har varenda människa en mobil och vi har helt andra elektroniska nätverk än vi hade för 20 år sedan. Det gör det lättare att ha kontakt med andra människor. Samtidigt vet vi också att isoleringen är kortsiktig, det här är inget tillstånd som varar för evigt.
Vissa kanske oroar sig mest för sjukdom och död andra för det ekonomiska, på det personliga planet och i samhället i stort. Graden av oro handlar också om hur mycket vi har att förlora. Även om pensionärerna är riskgrupp i dag oroar de sig kanske mindre än en 40-åring mitt i karriären. Det beror på att vi människor är benägna att fokusera på det vi förlorar. Krasst är det så, menar Gerhard Andersson, att vi bryr oss mer om att vi förlorar 100 kronor än vi gläds åt att vinna 200 kronor. Vilket också avspeglar sig i kriser.
– Pensionärerna har ekonomin tryggad, de har sina vänner och kan uppleva ett lugn i det jämfört med en högpresterande 40-åring med ett rikt socialt liv som gillar att träna. När den personen inte längre kan gå på några möten, kanske blir av med jobbet och gymmet stänger blir det väldigt mycket förlust på samma gång.
Det finns också en risk i att vi människor inte förhåller oss objektiva vid hotbilder och att vi undervärderar hotbilden om myndigheter eller staten sätter in åtgärder för tidigt. Att vi helt enkelt blir corona-trötta och struntar i rekommendationerna.
Samtidigt säger Gerhard Andersson att det är skillnad på att vara den enda på hela gatan som drabbas av något jämfört med om alla gör det. En gemensam oro kan vara lättare att bära.
– Mitt i allt tycker jag att man ska se lite hoppfullt på situationen och balansera det hela. Vi människor tar lättare till oss negativ information. Trots att de flesta inte drabbas så pass hårt, så fokuserar vi mer på information om nya dödsfall. Det är osäkra tider nu, och vi får försöka stå ut lite med att det är så ett tag, säger Gerhard Andersson, som själv sitter hemma och jobbar av hänsyn till sina medmänniskor.
Så hanterar du oro
- Respektera och lyssna på myndigheternas råd och rekommendationer.
- Håll fast vid dina rutiner. Sätt klockan som vanligt, ät frukost och klä på dig. Många känner sig mer strukturerade av att ha vanliga kläder och undvika myskläder.
- Träna, men gärna utomhus.
- Det är lätt hänt att arbete och fritid flyter ihop när man distansarbetar. Se till att avgränsa arbetsdagen tidsmässigt. Plocka undan datorn efter jobbets slut.
- Ransonera information från TV, radio, dator och telefon – nöj dig med att stämma av ett par gånger per dag.
- Prata om din oro med vänner och anhöriga.
Gerd Eriksson
Mer om Coronaviruset
-
Personalens innovationskraft tydlig under pandemin
Coronaviruset • Under pandemins första fas var det många yrkesgrupper i offentlig sektor som tvingades uppfinna nya sätt att jobba.
-
Smittskyddsexperten: så kan företagen hantera att covid-19 ökar
Coronaviruset • Smittspridningen av coronaviruset ökar i hela Sverige – och på flera sjukhus beskrivs läget som pressat.
-
Pandemin skapade filterbubblor på jobbet
Distansarbete • De som jobbade på distans under pandemin fördjupade sina relationer med en liten grupp kollegor, medan andra valdes bort.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Så tar vi hjälp av AI på jobbet
Så gjorde vi • Arbetsliv har träffat fyra personer i helt olika branscher som berättar hur AI hjälper dem i deras verksamheter.
-
Så hjälper du en kollega med ätstörning
Psykisk hälsa • Hur märker du skillnaden mellan ett sunt intresse för kost och en ätstörning? Och hur stöttar du bäst en kollega som drabbats?
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.