Nytt verktyg ger argument för arbetsmiljösatsningar

Det nya arbetshälsoekonomiska analysverktyget är tänkt att ge exempelvis chefer, HR-personal och företagshälsan stöd i planeringen av insatser – och dessutom ekonomiska argument, om det behövs för att vinna gehör.

– Man behöver kunna räkna på vad den psykiska ohälsan kostar, och visa att insatserna för att minska den är så kostnadseffektiva att det i slutändan åtminstone blir plus minus noll, säger Malin Lohela Karlsson.

Hon är forskare vid Karolinska institutet och har lett den grupp som arbetat fram verktyget (se faktaruta). Det kompletterar de riktlinjer för insatser mot psykisk ohälsa på arbetsplatsen som Företagshälsans riktlinjegrupp publicerade förra året. Där beskrev man vilka åtgärder för att förebygga och komma till rätta med psykisk ohälsa som, enligt forskningen, håller hög kvalitet och är effektiva.

Det nya analysverktyget bygger på forskning om arbetsmiljö och ekonomi, och riktar sig till arbetsmiljöns praktiker.

– Man ska inte behöva ha någon ekonomisk grundexamen för att använda det, säger Malin Lohela Karlsson.

Upplägget innebär att användarna följer ett formulär, som steg för steg leder fram till ett beslutsunderlag. Först gäller det att få en bild av hur det ser ut i den egna verksamheten, utifrån exempelvis medarbetarundersökningar. Den systematiska kartläggningen ringar in vilka arbetsmiljöproblem och risker som finns. Arbetar till exempel en hög andel med hög stressnivå?

I nästa steg uppskattar man vad bristerna i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kostar. Det gäller att sätta en ungefärlig prislapp på två stora poster – sjukfrånvaro och produktionsbortfall som kan kopplas till psykisk ohälsa. För det finns referensvärden, som bygger på vetenskapliga studier. Kostnaden för en dags korttidsfrånvaro motsvarar cirka 10 procent av den anställdas månadslön. När medarbetare jobbar med en hög stressnivå ligger produktionsbortfallet på minst 9 procent.

– Vi har satt referensvärdena extremt lågt, för att inte riskera att överskatta kostnaden för produktionsbortfall, säger Malin Lohela Karlsson.

Utifrån analysbilden beskriver man de mål som verksamheten vill uppnå i en handlingsplan, så konkret som möjligt. Kanske att minska andelen medarbetare med hög stressnivå? Eller sänka långtidssjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa? Förslag på lämpliga insatser finns bland annat i riktlinjerna. Det är viktigt att ha en strategi för vad man vill åstadkomma, och välja rätt typ av insats, betonar Malin Lohela Karlsson. Åtgärderna måste vara kopplade till arbetsplatsens behov och vara effektiva.

Genom att följa stegen i verktyget får man ett ekonomiskt beslutsunderlag. Det går att se vad som krävs för att arbetsgivarens åtgärder ska löna sig. Ofta blir det tydligt att insatserna inte är en kostnad, utan en investering. Om en insats visar sig inte vara ekonomiskt lönsam finns det oftast andra alternativ.

– Man kan ju också bestämma sig för att en åtgärd är så bra, att det är okej att den inte är ekonomiskt lönsam. Den kan vara en investering i hälsa eller personal, som ger fördelar på längre sikt.
Analysverktyget kommer snart att kunna laddas ner utan kostnad på webbplatsen för Kompetenscentret för företagshälsa