
Sofia Thunberg, forskare i kognitionsvetenskap, har i en ny avhandling undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av demenssjuka och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Publicerad 14 augusti 2024
Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Sofia Thunberg, forskare i kognitionsvetenskap, har i en ny avhandling undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av personer med demenssjukdom och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Sverige är ett av få länder i världen som använder sällskapsrobotar i vården. Hela 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i sina verksamheter, enligt en enkätstudie som ingår i Sofia Thunströms doktorsavhandling som hon skrivit vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Sälar funkar inte i Sverige men i Japan
– I Japan utvecklade man för 20–25 år sedan en robotsäl för användning inom vården. Tanken med att välja just en säl var att det är ett icke-familjärt djur där det inte finns några förväntningar på vad den ska kunna. Men det fungerade inte alls i Sverige och i stället kom idén om att utveckla hundar och katter, säger Sofia Thunberg.
I sitt avhandlingsarbete har Sofia Thunberg bland annat gjort en nio månader lång fältstudie vid ett demensboende i Motala som skaffade en robotkatt redan 2019. En slutsats är att livskvaliteten hos de demenssjuka ökar av att ta hand om ett robotdjur. De blir mindre oroliga och stressade och enligt personalen kan man i vissa fall minska på lugnande mediciner. Men även om robotdjuren kan ge en lugnare stämning på avdelningen minskar de inte personalens arbetsbörda – snarare tvärtom.
– Det uppstår nya arbetsuppgifter. Vid en direkt fråga måste personalen vara tydliga med att robotdjuren inte är på riktigt. Men i praktiken måste man ofta simulera det för att inte oroa brukarna. Det kan handla om att köpa in kattsand och matskål eller att på olika sätt stötta de som känner att de inte riktigt klarar av att ta hand om djuren. Det kan också handla om att lösa situationer där det blir konkurrens om att få ha djuren i knät.
Sofia Thunberg har också undersökt hur beslutsfattare i kommunerna resonerar kring robotdjur. Hennes råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att fundera noggrant över varför man vill göra det och hur personalen kan få stöd i arbetet med det nya redskapet.
– Det är definitivt värt att testa tycker jag. Samtidigt är det viktigt att ledningen utvärderar satsningen och tar med både de äldre och personalens tankar kring hur det fungerar.
Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar.
Sofia Thunberg har också följt ett försök med en människoliknande robot inom vården.
– Men det fungerade inte riktigt. Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar. Där är vi betydligt mer skeptiska, säger hon.

Marianne Zetterblom, chefredaktör och ansvarig utgivare
Läs fler artiklar av Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Föräldraledighet bra för företagets innovationskraft
Arbetsmiljöarbete Oroar du dig för hur det ska gå på jobbet när din klippa till kollega går på föräldraledighet? Tänk om. En ny studie visar nämligen att föräldraledighet gynnar innovationen i små eller medelstora företag.
-

Valspecial: Så tycker partierna om arbetsmiljön
Arbetsmiljöarbete Arbetsolyckorna, den psykiska ohälsan och arbetslivskriminalitet är några av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna, enligt Arbetslivs valspecial.
-

Lästips i sommar
Arbetsmiljöarbete Det är inte alltid lätt att hänga med i nyhetsflödet. Kanske har du missat några av våra mest populära artiklar under våren? Lugn – här får du chansen igen!
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Ökad trivsel och tillgängligare chef med hybridarbete
Hybridkontor Hybridarbete har förbättrat den psykosociala arbetsmiljön för tjänstemän i enligt en studie från Umeå universitet.
-

Lantbrukets största risker inte de mest uppenbara
Arbetsolyckor och arbetsskador Inom lantbruket finns många moment där risken för olyckor är stora. Men de största riskerna finns inte inom den fysiska arbetsmiljön.
-

Arbete på distans kräver ett tankeskifte
Distansarbete Övergången till hybridarbete – att varva arbete på distans och fysisk närvaro på arbetsplatsen – kräver mer än ett teknikskifte.