
Foto: Jonas Roslund
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Publicerad 14 augusti 2024
Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Sofia Thunberg, forskare i kognitionsvetenskap, har i en ny avhandling undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av personer med demenssjukdom och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Sverige är ett av få länder i världen som använder sällskapsrobotar i vården. Hela 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i sina verksamheter, enligt en enkätstudie som ingår i Sofia Thunströms doktorsavhandling som hon skrivit vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Sälar funkar inte i Sverige men i Japan
– I Japan utvecklade man för 20–25 år sedan en robotsäl för användning inom vården. Tanken med att välja just en säl var att det är ett icke-familjärt djur där det inte finns några förväntningar på vad den ska kunna. Men det fungerade inte alls i Sverige och i stället kom idén om att utveckla hundar och katter, säger Sofia Thunberg.
I sitt avhandlingsarbete har Sofia Thunberg bland annat gjort en nio månader lång fältstudie vid ett demensboende i Motala som skaffade en robotkatt redan 2019. En slutsats är att livskvaliteten hos de demenssjuka ökar av att ta hand om ett robotdjur. De blir mindre oroliga och stressade och enligt personalen kan man i vissa fall minska på lugnande mediciner. Men även om robotdjuren kan ge en lugnare stämning på avdelningen minskar de inte personalens arbetsbörda – snarare tvärtom.
– Det uppstår nya arbetsuppgifter. Vid en direkt fråga måste personalen vara tydliga med att robotdjuren inte är på riktigt. Men i praktiken måste man ofta simulera det för att inte oroa brukarna. Det kan handla om att köpa in kattsand och matskål eller att på olika sätt stötta de som känner att de inte riktigt klarar av att ta hand om djuren. Det kan också handla om att lösa situationer där det blir konkurrens om att få ha djuren i knät.
Sofia Thunberg har också undersökt hur beslutsfattare i kommunerna resonerar kring robotdjur. Hennes råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att fundera noggrant över varför man vill göra det och hur personalen kan få stöd i arbetet med det nya redskapet.
– Det är definitivt värt att testa tycker jag. Samtidigt är det viktigt att ledningen utvärderar satsningen och tar med både de äldre och personalens tankar kring hur det fungerar.
Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar.
Sofia Thunberg har också följt ett försök med en människoliknande robot inom vården.
– Men det fungerade inte riktigt. Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar. Där är vi betydligt mer skeptiska, säger hon.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-

Han möter barnen som misstänks för de grövsta brotten
Kompetens Wahab Akman förhör unga misstänkta för grova våldsbrott. För att klara den psykiska belastningen krävs specialkompetens och stöd från kollegor.
-

"Positiva p-böter" stärker säkerheten
Säkerhet I järnvägsdepån i Hagalund i Solna rör sig varje dag hundratals personer från olika företag. Mitt i den intensiva trafiken på bangården har ett gemensamt säkerhetsarbete tagit form som gett tydliga resultat. På kort tid har de säkra beteendena mer än fördubblats.
-
Nya riktlinjer ska underlätta för anställda med NPF
Mångfald Stress, utmattning och sjukskrivningar är vanligt bland personer med adhd och autism. Nu lanserar Arbetsmiljöverket nya riktlinjer som ska hjälpa arbetsgivare att skapa ett mer hållbart och inkluderande arbetsliv för personer med NPF-diagnoser.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Arbete på distans kräver ett tankeskifte
Distansarbete Övergången till hybridarbete – att varva arbete på distans och fysisk närvaro på arbetsplatsen – kräver mer än ett teknikskifte.
-
Gör AI oss dummare?
AI AI kan göra oss effektivare på jobbet, men också sämre på att tänka själva. Fenomenet deskilling handlar om hur problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet riskerar att försvagas när vi överlåter allt fler arbetsuppgifter åt tekniken.
-
Digitalt stöd sänker trösklarna för att ta hjälp med alkoholproblem
Alkohol och droger Företagshälsan möter ofta personer med långt gångna alkoholproblem. Ett nytt digitalt verktyg har nu testats för att tidigare fånga upp medarbetare med riskbruk.