Lantbrukets största risker inte de mest uppenbara

Många risker är lantbrukarna själva medvetna om men genomför ändå arbetsmoment som är farliga. 

– Det har skett en normalisering av risktagande beteende. Det ses som normalt att branschen är farlig och man ignorerar riskerna av olika anledningar, säger Pia Ulvenblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad.

Forskarna har skuggat lantbrukarna

För att kartlägga arbetsmiljön har forskarna bland annat använt metoden ”skuggning” där tolv lantbrukare följts under två hela arbetsdagar.

– När man är i sin egen verksamhet så uppfattar man inte alltid att ett beteende är riskfyllt. Genom skuggning får vi nya ögon på verksamheten, som uppfattar andra saker. Skuggningarna har genomförts av rådgivare som forskarna har utbildat i skuggningsteknik. De har uppmärksammat situationer som de bedömt som arbetsmiljörisker men som lantbrukarna ser som helt normala.

– Även när de vet att det kan vara farligt så gör de uppgifterna och har en slags förhandling med sig själva: Jag gör det bara den här gången. Samtidigt har vi sett att det finns en omtanke med anställda och att de inte ska utsättas för risker, utan lantbrukaren gör det själv, säger Christa Amnell, forskarstuderande vid Högskolan i Halmstad som intervjuat lantbrukarna.

Långa arbetsdagar

Vanliga risker är att skada sig vid arbete med djur, men det är också vanligt med fall eller att klämma och skära sig. Tunga lyft, höga ljud och hantering av fordon och kemikalier är andra vanliga risker. Men enligt studien är det i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som de största utmaningarna finns.

Ett exempel är långa arbetsdagar. Deltagarna i studien arbetade 8–15 timmar om dagen.

– De lever med naturen och saker som de inte kan påverka. Många har uppgett att den största pressen ibland är att gå och vänta på att kunna göra sitt jobb – som vid vårbruk eller skörd. Blir det dåligt väder och man missar skörden med en dag kan det få stora ekonomiska konsekvenser.

Forskarna konstaterar att det saknas forskning när det gäller arbetsmiljön inom svenskt lantbruk och den som finns är framför allt inriktad mot den fysiska arbetsmiljön.

Viktigt ur beredskapssynpunkt

Det svenska lantbruket är viktigt ur både beredskaps- och hållbarhetssynpunkt. Samtidigt finns behov av generationsskifte och att yngre är intresserade av att arbeta inom branschen.

– Sverige behöver fler unga personer som vill driva gårdar och arbeta inom lantbruk. Men det är få personer som vill jobba i en bransch där du riskerar att bli av med dina fingrar eller få en spark i ryggen så att du blir förlamad. En säker arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt, är grundläggande för att människor ska må bra och vara trygga på sin arbetsplats, och för att Sverige ska kunna kompetensförsörja lantbruk, säger Christa Amnell.

Forskningsprojektet som avslutas nu i sommar kommer bland annat att resultera i en skrift med praktiska råd och rekommendationer när det gäller arbetsmiljön.