Hoppa till huvudinnehållet
Sexuella trakasserier

Ingen quick-fix att motverka sexuella trakasserier

Både arbetsgivare och fack inom scenkonsten har reagerat starkt på uppropet där 581 kvinnliga skådespelare vittnat om sexuella trakasserier. Teaterförbundet ska göra enkätstudie bland sina medlemmar och Almega anordnar en seminarieserie på temat. Men att förändra kulturen är ingen quick fix, betonar Mikael Brännwall, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst.

Inte förvånad – men förtvivlad. Så beskriver Anna Carlson, ordförande i Teaterförbundet, sin reaktion på rapporterna om sexuella trakasserier inom branschen. Samtidigt välkomnar hon att problemen blir synliga genom konkreta exempel, som i uppropet från 581 kvinnliga skådespelare.

– Jag blir förtvivlad över att det är ett så stort mörkertal, och så grov maktutövning som försiggår, säger Anna Carlson, förbundsordförande, om de vittnesmål om sexuella trakasserier som kommit fram i samband med #metoo-rörelsen. Foto: Teaterförbundet

Hon anser att medvetenheten om jämställdhet har ökat när det gäller arbetet på scenen.

– Men det som sker i kulisserna, på väg upp till omklädningsrummet eller till duschen är osynligt. Det händer mycket som är förfärligt, och så ska vi inte ha det i arbetsmiljön.

Det har stort värde att övergreppen nu kommer upp i ljuset, anser hon. Som det har gjort genom det kollektiva uppropet i Svenska Dagbladet från 581 kvinnor inom den svenska film- och teaterbranschen.

I Australien använder teaterfacket så kallade fallstudier i arbetet mot sexuella trakasserier, beskriver Anna Carlson. Man samlar in konkreta berättelser från medlemmarna och anonymiserar dem.

– Man har haft en stor insamling av fall, som sedan lämnas över till arbetsgivarna. Tanken är att de ska få en inblick i vardagen för medlemmarna, så att de kan göra något i frågan.

Teaterförbundet ska nu göra en medlemsenkät om sexuella trakasserier. Syftet är att få en gedigen bild av omfattningen av problemet, att arbeta utifrån. I en medlemsundersökning 2010 svarade varannan kvinna att hon hade blivit utsatt. Men undersökningen fick mycket kritik för att svaren var för få och resultaten osäkra. Det tog fokus från kärnfrågan.

– Nu ska vi ställa de rätta frågorna, så att vi får det underlag vi behöver för att kunna agera och för att samverka med arbetsgivarna. Det här måste upp till ytan och förändras nu. Vi kan inte sitta här om fem eller sju år och säga att inget hände 2017 heller.

Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivarna, konstaterar hon.

– Det är de som tar emot frilansarna ute på arbetsplatserna, och de är de som talar om för gästande artister och andra vad som gäller. Gör man det, så tror jag det känns lättare att anmäla om man blir utsatt, eller ser eller hör att någon annan blir det.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst tar frågan på största allvar, betonar Mikael Brännvall, VD. Foto: Elisabeth Ohlsson Wallin

– Man blir förstås chockad när man tar del av uppropet i Svenska Dagbladet, men också arg och bedrövad. Det är fruktansvärda berättelser. Vi inser också att det finns ett stort mörkertal, säger han.

En hel del arbete med frågorna pågår sedan tidigare. Teaterförbundet, Akademikerförbunden och Svensk Scenkonst har ett gemensamt råd som ska motverka diskriminering och främja mångfald i arbetslivet. En del i uppdraget är att öka kompetensen och medvetenheten ute på arbetsplatserna.

– Det behövs kunskap och rutiner, säger Mikael Brännvall. Det har vi jobbat mycket med, både själva och tillsammans med våra fackliga motparter. Det vi kan konstatera nu, är att det inte har varit tillräckligt.

Kulturen på arbetsplatserna måste också förändras, för att de ska bli trygga och säkra, fortsätter han. De centrala parterna behöver skapa en gemensam plattform för det, men sedan måste arbetet fortsätta ute på varje arbetsplats och involvera chefer, medarbetare och det lokala facket.

– Det är ingen quick fix. Det viktigaste är att jobba långsiktigt. Man måste också vara väldigt bestämd med vad man vill uppnå. För det krävs ledarskap och samverkan, säger Mikael Brännvall.

Arbetsgivarna vill ha mer kunskap, i kölvattnet av #metoo, säger Mia Fransson, jurist på Almega.

– Vi märker en stor efterfrågan på det material som vi har sedan tidigare, säger hon. Hur ska man som arbetsgivare förebygga och förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatsen, och vilket utredningsansvar har man? Det har blivit väldigt aktuella frågor.

Hon påpekar att den allmänna rättsuppfattning som nu kommer fram i debatten om sexuella trakasserier, inte alltid stämmer överens med hur den arbetsrättsliga lagstiftningen ser ut.

– Det är viktigt för arbetsgivarna att veta vad som gäller i sådana här situationer, säger Mia Fransson.
Almega drar nu igång en seminarieserie för medlemsföretagen på temat sexuella trakasserier. Den ska genomföras på olika håll i Sverige, med start i Stockholm den 22 november.

bild på Margareta Edling

Margareta Edling

Mer om Sexuella trakasserier

Senaste om Mer om arbetsmiljö