Bild: Istock
Lyckan sitter i händerna
Publicerat 24 april 2024
En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning gjord av den amerikanska beteendeneurologen Kelly Lambert.
Vad har de som virkar, målar, skulpterar, täljer trägubbar eller gör någon annan typ av hantverk gemensamt? Jo, de arbetar kreativt med händerna. Och, så är de ofta lite lyckligare och mer tillfreds med tillvaron än andra, visar en rad studier. Minskad ångest, depression och stress är bara några av de positiva effekter av hantverk som brukar lyftas fram.
Så hur hänger det här ihop? Kan vi verkligen rent konkret påverka vårt mående genom att arbeta mer med händerna och syssla med hantverk? Ja, menar Kelly Lambert, som är professor vid University of Richmond i USA.
– När vi använder våra händer för att producera något som känns meningsfullt för oss frisätts en rad positiva kemikalier i vår hjärna och kropp som gör att vi mår bra. Både på grund av händerna i sig, deras rörelser och känsel engagerar en stor del av hjärnan, och för att vi märker att ansträngning och kompetens ger resultat, att vi kan skapa något av värde på egen hand.
När vi skapar något med våra händer frisätts en naturlig neurococktail av ämnen.
Det är ingen slump att vi människor får en kick av att skapa saker med våra händer, utan en ren överlevnadsmekanism. Evolutionärt sett är det bättre att vi tillverkar saker än ligger och slappar men för att det ska ske vill vi ha en belöning.
– Vi kan kalla det för ett slags förhistorisk Prozac. När vi skapar något med våra händer frisätts en naturlig neurococktail av ämnen som aktiverar vårt belöningssystem. Som serotonin, som är målet för antidepressiv medicin, men som också frisätts när vi utför repetitiva handrörelser, som vid stickning, säger Kelly Lambert.
Andra ämnen som frisätts är dopamin, som hjälper oss med motivation och mening. Lerklumpen eller nystanet i korgen kan faktiskt bli något! Och trygghetshormonet oxytocin, som sänker halterna av stresshormoner och frisätts när vi sitter och småpratar med andra medan vi pysslar.
Svensk studie om handarbete och hälsa
Vid Lunds universitet pågår ett forskningsprojekt som undersöker kopplingen mellan handarbete och psykisk hälsa i Sverige. Är de som handarbetar mindre stressade, sover de bättre, har de bättre självkänsla? Det är några av de frågor som undersöks.
Magnus Nilsson
Mer om Må bra
-
Självmedkänsla hjälper dig att hantera din stress
Stress • Genom att träna upp vår självmedkänsla kan vi lära oss att hantera stress på jobbet och både må och prestera bättre.
-
Var femte känner sig ensam på jobbet
Arbetsklimat • Nästan 20 procent av alla anställda känner sig ensamma på jobbet. Problematiskt eftersom arbetsplatsen är avgörande för att främja sociala kontakter.
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Självmedkänsla hjälper dig att hantera din stress
Stress • Genom att träna upp vår självmedkänsla kan vi lära oss att hantera stress på jobbet och både må och prestera bättre.
-
Var femte känner sig ensam på jobbet
Arbetsklimat • Nästan 20 procent av alla anställda känner sig ensamma på jobbet. Problematiskt eftersom arbetsplatsen är avgörande för att främja sociala kontakter.
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.