
Bild: Istock
Hjälp, jag är en bluff på jobbet!
Publicerat 28 oktober 2022
Det är lätt hänt att känna sig som en bluff på jobbet. Men du är inte ensam. En av tio lider ständigt av bluffsyndrom och åtta av tio personer känner sig som en bluff då och då.
– Att tänka att alla på jobbet är smarta och att jag bara är en helt vanlig person är vanligt. I högpresterande organisationer går många medarbetare omkring och känner sig som en bluff, säger psykologen och författaren Siri Helle.

En av anledningarna till att många känner sig som en bluff är att vi ställer höga krav på oss själva.
– Känslan att misslyckas är jobbig för många. Det gör att vi vill göra allt perfekt, säger Ellen Risto, chefspsykolog på vårdföretaget Ahum.
Sänk kraven
För att må bra behöver vi sänka kraven.
– Det handlar om att testa sig fram till en good enough-nivå som kan hjälpa på sikt. Prova med att stå ut med att göra något lite mindre perfekt än du brukar även om det känns jobbigt, säger Ellen Risto.
Fundera sedan på hur det gick och hur de runt omkring dig reagerade.
Tycker du att det är svårt att sänka kraven så tipsar Siri Helle om att fundera på vad du gör för att dölja att du är bluff. Jobbar du över i smyg? När du tagit reda på vilka strategier du använder för att dölja att du är en bluff så försök att sluta med det. Ett sätt kan vara att fundera vad som är rimligt. Borde det ta två timmar att skriva klart en text, så låt det ta två timmar inte mer.
– Vi skyltar sällan med att vi känner oss otillräckliga och inkompetenta, även om de flesta känner så ibland. Det ligger i saken natur att om vi känner oss som en bluff är vi rädda att bli påkomna. Vi anstränger oss för att hålla upp fasaden genom att överprestera, säger Siri Helle.
– Men känslan av att vara en bluff är inte farlig och till slut kan man bli bekväm att göra saker good enough, säger Ellen Risto.
Om du korrekturläser dina mejl i femton minuter innan du vågar skicka dem, skriv dit ett medvetet stavfel. På så vis kan du upptäcka att ingen katastrof inträffar.
Sluta oroa dig
Att gå runt och känna oro över att vara en bluff är inte bra för hälsan. Det är vanligt att känna ångest, nedstämdhet och ha sömnsvårigheter när buffsyndromet fortgår en längre tid. Det är lätt hänt att det här blir en ond cirkel.
Inte ens framgång kan få en person som har bluffsyndrom att förstå att de är lika kompetenta som kollegorna. När de når framgång tror de att resultatet till exempel beror på tur och inte att det hänger ihop med den egna prestationen. Positiv feedback slås lätt bort och tyvärr kan bortrationaliseringarna leda till att bluffsyndromet förstärks.
– Vi förklarar ofta framgången med något som ligger utanför oss själva när vi känner oss som en bluff, säger Ellen Risto.
Bättre med åldern
Men med tiden så kan känslan av bluff avta eller helt upphöra.
– Generellt blir vi mer trygga med ökande ålder. Men sedan finns det de som springer på hela arbetslivet och aldrig sänker garden, säger Siri Helle.
På många arbetsplatser var pandemin en period då mer tid än vanligt ägnades åt att diskutera företagskultur.
– Jag upplever att det är ett skifte nu, att vi pratar mer om dessa frågor. Många organisationer ser värdet i psykologisk trygghet. Vi behöver inte vara perfekta robotar på jobbet. När vi är trygga med våra kollegor kan vi visa sårbarhet. I forskningen ser vi att i grupper där man vågar erkänna fel presterar man bättre, säger Siri Helle.
Upplever du bluffsyndrom?
- Du är inte den enda bluffen
Att prata om bluffsyndromet eller imposter syndrome på arbetsplatsen är viktigt. Du är inte ensam. De flesta känner någon gång i arbetslivet att de är en bluff. Om du är chef eller mentor så kan du dela med dig av dina erfarenheter och visa dig sårbar. Du kan säga att du kan vara osäker på om du räcker till och då är det många som kommer att dra en suck av lättnad för att de känner likadant. - Sänk kraven på dig själv
Hur vi pratar med oss själva påverkar oss. Fundera på om du skulle prata om en vän eller kollega på samma sätt som du tänker om dig själv? Skulle du säga: ”Min kollega lyckades med uppgiften bara för att hon hade så mycket tur”? Du dömer troligtvis inte dina vänner och kollegor efter samma hårda måttstock som dig själv. Vi har högre krav på oss själva än andra av rädsla för att misslyckas. Det är dags att tänka om. - Skriv ner allt bra du gör
Skriv ner positiv feedback du får. Ta fram dina anteckningar och påminn dig om vad du gör bra de dagar då du tvivlar på din förmåga.

Anahita Arai
Mer om Må bra
-
Gerillaergonomi – våga sitta lite fult
Ergonomi • Mindre stress, färre pekpinnar och framför allt – mer variation. Ergonomen Tommy Wilén tipsar om hur vi ska arbeta för att slippa skador och smärta till följd av dåliga arbetsställningar.
-
Sämre kondition i fysiskt krävande yrken
Livsstil • Trots att byggnadsarbetare rör sig hela dagen har de ofta sämre kondition än de som sitter på ett kontor. Det beror på den så kallade aktivitetsparadoxen. En ny studie har tittat på orsakerna.
-
Träning innan jobbet ger bäst effekt
Må bra • Att ställa klockan lite tidigare och gå till gymmet eller varför inte ta en löptur till jobbet lönar sig. Enligt en ny studie har fysisk aktivitet bäst effekt på förmiddagen.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Trivseln ökar trots oroliga tider
Arbetsklimat • Trots vikande konjunktur och ökning av varsel trivs svenskarna bättre på jobbet än tidigare enligt en ny undersökning.
-
Så hanterar du känslor på jobbet
Arbetsklimat • När känslorna tar överhand utan att vi förstår varför kan de bli ett hinder. Speciellt på en arbetsplats där vi helst inte vill blotta oss med stora känsloutbrott. Lär dig förstå känslor bättre.
-
Bolagsverkets AI-satsning gav bättre arbetsmiljö
AI • Färre monotona arbetsuppgifter och effektivare handläggning. Det blev effekten när Bolagsverket lät artificiell intelligens ta hand om en del av deras ärendehantering.