På spaning efter framtidens arbetsmiljö

1 Nya anställningsformer
Arbetsmarknaden kommer att bestå av små organisationer på runt tio till trettio personer som samarbetar i olika nätverk. Det är fler enmansföretag, tillfälligt inhyrda och betydligt färre som är tillsvidareanställda.

Arbetslivet kommer att handla mer om medarbetarskap, med få chefer och inte samma hierarki som i dag. Chefens nya roll kommer att handla om vad medarbetaren vill uppnå inte vad chefen vill att hen ska göra.

Åtta-till-fem-jobben är sällsynta, det är fria arbetstider som gäller. Och jobbet kommer i mångt och mycket utföras där man befinner sig rent fysiskt, hemma, i skogen eller på tåget.

Ledord blir: relationer, nätverk, koordinering och samverkan.

Företagen har en livslängd på 12 till 15 år i jämförelse med tidigare när det var 60 till 70 år. Summa summarum mynnar detta ut i ett samhälle som i framtiden kommer att bestå av cirka 30 procent anställda, 50 procent egenföretagare/uthyrda och 20 procent som står utanför arbetsmarknaden.

2 Projektifiering
Projekt blir det nya svarta. Rörliga projekt med medarbetare som är självbestämmande och som har ansvar för att leverera. Kan också liknas vid ekosystem, om man så vill, där gruppens medarbetare är beroende av varandras kunskap. En stor utmaning blir att kunna samverka och att lära sig grunderna i hur man driver projekt. Det krävs flexibilitet, samarbetsförmåga och att kunna hantera osäkerhet, vilket kan vara en prövning för den som är van att vara en kugge i ett maskineri.

3 Robotisering
Robotarna har tagit över de monotona arbetsuppgifterna. Rutinarbeten och tunga lyft försvinner, likaså belastningsskadorna. Det blir mer fokus på psykisk än fysisk hälsa när robotarna gör slitgörat.

Robotarna kommer också att ge sig in i andra branscher och kunna utföra mer kvalificerade jobb. Försäkringskassan har redan testat hjälpavatarer som kan svara på enkla frågor från allmänheten som ringer till myndigheten.

Vi kommer att få se fler människoliknande robotar och robotar som beter sig som människor. Det finns redan ett hotell i Japan där 186 robotar sköter hela ruljangsen och ett världsomspännande revisionsbolag har valt in en robot i sin styrelse som ska bidra med fakta. Det går också att operera in chip som förstärker den del av dig själv som är svag. Eller så kan man byta ut sin mänskliga utslitna arm mot en robotarm. Bli en så kallad cyborg. Hur leder man en grupp som är en blandning av riktiga människor, robotar och cyborgs? Vad gör vi om en robot skadar en människa? Robotiseringen skapar definitivt nya juridiska dilemman och robot-relationsterapeuten kan få mycket att göra.

4 Globalisering
Våra ekonomier sitter ihop och i med digitaliseringen konkurrerar vi med människor och kompetenser från hela världen. Snabba puckar och korta ledtider.

När fler har råd med 3D-skrivare slipper vi skeppa komponenter runt jorden utan kan printa dem där vi befinner oss. Det går att skriva ut bildelar, skor, byggnader, kroppsdelar och mat, bland annat.

När vi vill lansera en innovation går vi inte till en bank eller riskkapitalist utan använder oss av crowdfunding – gräsrotsfinansiering på svenska, genom att söka pengar från intresserade/konsumenter via internet.

5 Digitalisering 2.0
”Internet of things” är uppkopplade prylar med mer eller mindre intelligens som kommunicerar med oss och är en hjälp i arbetet. Det kan vara en tröja som mäter stress, en hjälm som larmar om risker på en byggarbetsplats eller ett chip i din lins som säger till när du är trött. Eller som på universitetssjukhuset i Lund där instrument och utrustning är sökbara för att personalen ska slippa springa och leta efter dem. Dessutom kan man då få statistik på hur ofta de anställda använder dem.

På arbetsplatsen kan skrivbordet, belysningen och stolen redan vara inställda efter dina behov när du kommer. Och hissarna vet vilken våning du brukar åka till, du behöver inte trycka på knapparna.

Vi slipper tänka på det praktiska och kan ägna oss åt värdeskapande saker på arbetet.

De fysiska affärerna försvinner och detaljhandeln övergår till e-handel.

Det går att ställa om sin försäljning snabbare för att slippa sitta med stora lager i onödan.

6 Medarbetarfiering
Medarbetarna väljer själva var och hur de vill jobba och med vem. Det handlar inte bara om att göra det jobb man har betalt för, man ska också vara kreativ och göra det maskinerna inte kan – tänka utanför boxen. En medarbetare ska också kunna skriva kontrakt, fakturera, sköta ekonomi, marknadsföra sig själv, ansvara för sin hälsa liksom ta självständiga beslut och förstå komplexa organisationer. En framtida medarbetare ska också kunna jobba i många olika projekt och nätverk och ha en bred kompetens, vilket innebär ett livslångt lärande och vidareutbildning. Chefens nya roll är att fråga vad medarbetaren vill uppnå. Medarbetarna blir som aktörer i en filmproduktion där det är arbetsprover som avgör om de får uppdraget. CV och fina diplom hör till det förgångna.

7 Psykisk ohälsa
En ökad medvetenhet om den psykosociala hälsan och vad som gör oss sjuka gör att sjuktalen för psykisk ohälsa kan gå ned. Det finns hopp. Vi har aldrig haft så bra hälsa som i dag och aldrig levt så länge. Av alla sjukskrivningsfall har hälften avslutats inom en vecka. Och bara två procent av alla sjukskrivningsfall blir längre än 90 dagar. Tidigare var muskel- och ledbesvär den största diagnosgruppen och dessförinnan magbesvär. Vi behöver ha en mer realistisk förväntan på livet – veta att det går upp och ner.

8 Oroligare värld
Världen är orolig, vilket påverkar oss på arbetet där vi är en stor del av vår vakna tid. Terrorattacken i Stockholm har fört med sig att vi vet att det kan hända även här, det gör oss motiverade att träna och att öva för att om möjligt förbereda oss för liknande situationer. Genom att fortsätta att prata om det som kan inträffa på våra arbetsplatser hålls kristänkandet levande. Vi övar för olika händelser och för olika reaktioner på en händelse. Kollegerna eller ett bekant ansikte är alltid bästa hjälpen i ett första skede i en psykologisk kris. Förhoppningsvis har alla framtida arbetsplatser en fungerande krisplan. På varje arbetsplats bör det dessutom finnas första-hjälpen-utrustning, vattenreserv, filtar, mat och spritkök.

9 A- och B-lag
Alla yrken blir berörda av den digitala revolutionen. Precis som man en gång behövde lära sig att läsa och skriva i samband med industrialiseringen behöver alla medarbetare få en bred digital kompetensutveckling. Annars hamnar vi lätt i ett A- och ett B-lag, där A-laget är de som har hög utbildning, som är vana att inhämta kunskap och som redan använder nätet till annat än nöjen.
De som hamnar i B-lagen kan vara de i serviceyrken eller vårdyrken där digital kompetens inte är lika självklart. På samma sätt som nya svenskar snabbt behöver lära sig språket för att bli en del av samhället krävs en digital grundutbildning för att inte halka efter. Dessutom behövs ständig kompetensutveckling eftersom den digitala utvecklingen går i ett rasande tempo.

Källa: Kjell Lindström, VD på Noden och trendspanare. Robin Teigland, professor på Handelshögskolan. Leslie Öqvist, ordförande POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande). Brit Stakston, mediestrateg. Kristina Alexanderson, professor på KI.