Digitala möten gör hjärnan tröttare

Under pandemin myntades begreppet ”Zoom fatigue” för att beskriva en särskild slags kognitiv trötthet som upplevs vid digitala möten. Sedan arbetslivet återgick till mer normala former är det få som pratar om det längre. Men Britta Nordin Forsberg, som är lektor inom organisation och ledarskap och har forskat på hur digitala mötesformer påverkar oss, tycker att vi bör vara fortsatt medvetna om problemet.

– Vår värld är tredimensionell och vi behöver kompensera för att göra den tvådimensionella digitala världen tredimensionell. Det tar mycket på vår kognitiva kapacitet, säger hon.

Foto: David Lagerlöf

När vi träffas fysiskt läser vi av kroppsspråket hos de personer vi träffar. Det sker med automatik och hjälper oss att tolka den kommunikation som sker. Framför skärmen ser du ofta bara de andras ansikten och kan inte läsa av kroppsspråket. Då får hjärnan jobba hårdare för att fylla i luckorna. Du måste också anstränga dig mer och vara tydligare i din egen kommunikation för att det ska gå fram vad du menar.

– Om vi är på samma plats så har vi fler chanser att läsa av varandra, i pauser och när vi går till kaffemaskinen.

Som att stå på scen

I ett digitalt möte sitter alla deltagare vända mot varandra hela tiden. Det blir som att du som deltagare sitter framför en publik där alla ansikten är vända mot dig och dessutom väldigt nära.  Det tolkar hjärnan som en väldigt intensiv social interaktion och det är också tröttande.

Det har också visat sig att möten där vi inte träffas fysiskt försämrar kreativitet och prestation.

– När vi människor inte upplever gemenskap och tillhörighet mår vi sämre och presterar sämre. Kreativitet är ett tillstånd där vi gärna behöver vara i samklang med varandra och känna oss trygga för att interagera på ett djupare plan och kunna ge och ta. Det är svårt att skapa i möten online.

En annan nackdel är att vi blir mer stillasittande jämfört med fysiska möten. Det handlar dels om att inte försvinna ur bild, dels att man inte behöver förflytta sig fysiskt mellan olika möten. När du ser dig själv på skärmen blir du också mer självmedveten och anstränger dig att vara stilla på ett sätt som inte är helt naturligt.

Men det finns även fördelar med digitala möten.

– En verksamhet som är utspridd över landet eller världen kan enkelt träffas. I dag har digitala möten blivit så naturliga för oss att vi har inga trösklar. Det är också enklare att dela dokument och jobba i samma dokument i ett digitalt möte.

Går att göra digitala möten bättre

De nackdelar som finns går också till viss del att förebygga med ganska enkla metoder.

– Med små medel kan vi medvetandegöra problemen och agera på dem för att inte dra ned vårt mående. Det kan till exempel vara att sätta upp regler för hur vi ska ha möten. Inte lägga hela timmar på ett möte och ha möten som avlöser varandra utan se till att ha pauser.

Britta Nordin Forsberg arbetar med innovationer och forskning i användning av virtual reality - och det som kommer i förlängningen av den teknologin - på arbetsplatser. Hon ser en utveckling där de digitala mötena utvecklas mot virtuella tredimensionella möten. Men för att utvecklingen ska bli lyckad inom arbetslivet är det viktigt att arbetsgivarna är proaktiva och är med och driver utvecklingen.

– Vi kan inte, och vi ska inte, stoppa utvecklingen mot ökad en digitalisering av arbetslivet. Däremot behöver vi en ökad kunskap och förståelse för vad digitaliseringen innebär för vår kognitiva förmåga och för våra hjärnor. Men vi ska heller inte glömma att vi alltid behöver interagera och mötas i verkligheten.