Vad händer när chefen ersätts av en app

Foto: KI

Vi befinner oss i en tid på året när e-handelsföretagen går på högvarv och arbetsbelastningen är stenhård på lager runtom i landet. I dag jobbar de flesta lagerarbetare med någon form av tekniskt stöd och styrning. Inte sällan har chefen helt eller delvis bytts ut mot en app och medarbetarna får sina arbetsuppgifter fördelade och övervakade av en algoritm.

Det är effektivt och tidsbesparande, men hur påverkar den nya tekniken arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa? Det är något som Carin Håkansta, forskare vid KI, och hennes kollegor undersöker just nu i ett treårigt forskningsprojekt.

– Att jobba med en app som uppdragsgivare, i stället för en mänsklig chef, har i flera år varit vardag för personer som arbetar plattformsbaserat som matbud, städare, översättare och taxichaufförer. Nu blir det allt vanligare med algoritmiskt styrt arbete även inom till exempel lager och logistik. Men det finns inte så mycket forskning kring hur det påverkar arbetsmiljön.

Risken finns att arbetet intensifieras och blir hårt styrt, vilket i sin tur kan äventyra arbetarnas hälsa, påpekar Carin Håkansta.

– Tidigare forskning har visat att det inte är bra för hälsan med ett inramat och hårt styrt arbete. Men vi vet ännu inte så mycket om hur algoritmisk styrning inverkar på hälsa, särskilt inte i arbeten utanför plattformsjobben. Där behövs mer forskning.

Finns på alla lager

Carin Håkansta bekräftar att algoritmisk styrning har blivit vanligt inom lager och transport på senare år. Så pass att forskarna faktiskt blev tvungna att ändra upplägget på sin studie något.

– Vi tänkte först att vi skulle jämföra arbetstagare som inte jobbar med sådana här system med de som gör det. Men det visade sig att mer eller mindre alla företag har någon form av algoritmiskt system, så det blev svårt att få fram en kontrollgrupp som jobbar helt utan algoritmisk styrning. I stället kommer vi att dela upp personerna i en grupp som är mer styrd av algoritmer och en grupp som är mindre styrd av algoritmer.

I projektet, som nu har kommit halvvägs, har forskarna bland annat intervjuat chefer, chaufförer och lagermedarbetare vid två företag, varav ett verkar inom e-handel och ett annat är ett mer klassiskt företag.

Arbetsbördan ökar

– Tekniken leder till en standardisering av arbetsuppgifterna, vilket gör att de blir enklare. Det kan leda till att arbetet bli mer monotont och samtidigt mer intensivt, vilket ökar arbetsbördan. Intensifieringen av arbetet är något man får se upp med när man inför de här systemen så att det inte blir en arbetsmiljörisk, säger Carin Håkansta.

Vid datainsamlingen har forskarna även observerat att det är stora skillnader i hur olika företag integrerar implementeringen av den nya tekniken i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Företag som redan har ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete och riskmedvetande har ett försprång jämfört med de som inte har det.

– Äldre och mer etablerade företag med rutiner kring arbetsmiljöarbetet tycks vara bättre på att införa de här tekniska systemen. Det verkar svårare för yngre företag, till exempel inom e-handel, som inte ha arbetsmiljöarbetet i väggarna på samma sätt.

Projektet tar slut i december 2024. Carin Håkansta hoppas då på att forskarna i dialog med fack och arbetsgivare ska kunna utforma rekommendationer kring hur man inför algoritmbaserat ledarskap i logistik- och transportbranschen på ett sätt som främjar god social och organisatorisk arbetsmiljö.