Svårt att driva rättsprocesser i OSA-frågor

Publicerat 28 februari 2022

Att bevisa att någon blivit sjuk av stress är svårare än att bevisa vad som lett fram till en olycka på jobbet. Det beror på att det saknas tydliga krav i OSA-föreskrifterna som anger vad arbetsgivaren ska göra för att förebygga exempelvis ohälsosam stress, enligt forskaren Johan Holm som är aktuell med avhandling i ämnet.

Att bara förändra kraven på arbetsgivaren i ena änden utan att ha en idé om hur kravet ska genomdrivas rättsligt i andra änden skapar falska förhoppningar, menar Johan Holm vid institutionen för rättsvetenskap vid Umeå universitet. Han har tittat på vilka rättsliga krav som ställs på arbetsgivaren och vilka mekanismer som kan användas för att genomdriva kraven.

Johan Holm, institutionen för rättsvetenskap vid Umeå universitet.

– För att det ska finnas möjlighet till ett rättslig process handlar det om hur kraven är utformade. Är de formulerade som öppna krav eller mål, som i OSA-föreskrifterna, är det svårt med bevisbördan. Där finns inga exakta metoder eller detaljer i föreskrifterna för hur de ska utföras och då går det inte att bevisa rent rättsligt att arbetsgivaren har brustit i sitt ansvar.

Får en anställd sömnsvårigheter, blir mobbad eller drabbas av en utmattningsdepression till följd av sitt arbetet finns det heller inga sanktionsmöjligheter gentemot arbetsgivaren när kraven är ställda som mål, menar han.

– Ett tydligt krav i OSA-föreskriften skulle till exempel kunna vara att man inte får mejla efter arbetstid. Då går det tydligt att visa om organisationen och ytterst arbetsgivaren brutit mot det kravet.

Ju tydligare krav desto lättare att följa
Han menar också att skyddsombuden skulle kunna föra fram i diskussion med arbetsgivaren vad OSA-föreskrifterna konkret innebär för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen och definiera vad kränkande särbehandling eller hög arbetsbelastning är. Det skulle kunna kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vid en fysisk olycka, till exempel en fallolycka, är det däremot enklare att konstatera arbetsmiljöbrott eftersom kraven är tydliga, anser Johan Holm. Det finns detaljer om att skyddsräcken ska ha en viss höjd och i vilket material de ska vara och en rad andra detaljer.

– Ju tydligare kraven är desto lättare är de att följa. Dessutom blir det tydligare för arbetsgivaren vad som gäller, de behöver inte känna oro för om de gör rätt eller inte.

En annan del av det arbetsmiljörättsliga arbetet menar han är att fundera på om reglerna fungerar i teorin, om det finns resurser till inspektioner och polisiära insatser vid behov.

– Inför man nya krav inom arbetsmiljörättsområdet måste det finnas en tanke om hur de ska genomdrivas om det blir en rättslig process. Det gäller att tänka hela kedjan. Annars finns en risk att förtroendet för det arbetsmiljörättsliga systemet urholkas och att arbetsgivarna inte uppfattar arbetsmiljöreglerna som bindande.

Läs avhandlingen "Ett hållbart arbetsliv: arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering"