Det lönar sig att vara snäll

Effektiv, engagerad, driven och innovativ. Orden i jobbannonser som målar upp bilden av den goda medarbetaren är mångfacetterade, men ”snäll” står sällan med i listan. Kanske är det dags att ändra på det?

– Vi pratar väldigt lite om snällhet i arbetslivet. Men när det blir problem på en arbetsplats handlar det ofta om att vi inte har varit snälla mot varandra, säger Johanna Flanke, vd på HR-föreningen.

Bild: Karl Nordlund

Även om det talas lite om snällhet är behovet av det ständigt närvarande. Hårda eller missunnsamma ord mellan kollegor kan lätt förpesta tillvaron på en arbetsplats och brist på kollegialt stöd kan försämra både arbetsprestation och mående. Och för ett gott samarbete, som är en viktig grundbult i många organisationer och något som blir allt viktigare i en snabbt föränderlig värld, så är nyckeln att förstå, och respektera, varandras behov.

Johanna Flanke anser att snällhet är helt avgörande för att skapa högpresterande organisationer där människor mår bra.

– Att vara snäll betyder inte att man säger ja till allt. Det handlar om att försöka sätta sig in i andra människors situationer och vara beredd att ge lite extra av sig själv för någon annan. Vi behöver mer snällhet i arbetslivet för att skapa bättre och mer hållbara arbetsplatser, säger hon.

Snällhet gör att en arbetsplats fungerar

En som länge uppmärksammat vikten av att vara snäll är författaren och professorn Stefan Einhorn, som bland annat skrivit boken ”Konsten att vara snäll”. Han säger att snällhet är avgörande för att en arbetsplats ska fungera bra och pekar på många vinster med att vara snäll.

Bild: Thron Ullberg

– Människor som känner att de blir lyssnade på och respekterade mår bättre och presterar bättre. Det är dessutom vetenskapligt studerat att vi själva tjänar på att vara snälla. När vi är snälla aktiveras hjärnans belöningssystem och vi mår bättre. Är vi snälla mot andra ökar dessutom chansen att vi själva möts med goda gärningar tillbaka, säger han.

Att snällhet inte diskuteras mer i arbetslivet tror Stefan Einhorn beror på att ordet ofta misstolkas och förväxlas med epitet som mesighet eller dumhet.

– Med barn är det helt legitimt att prata om vikten av att vara snäll men hos vuxna kan det uppfattas som infantilt. Jag byter ibland ut ordet snällhet mot godhet eller medmänsklighet, som i grunden syftar på samma sak.

Både Johanna Flanke och Stefan Einhorn pekar på arbetsgivarens roll i att skapa en snäll arbetskultur. Om snällhet prioriteras får det effekt. Stefan Einhorn efterlyser även ledare som går i täten.

– Ta bladet från munnen och uttala – vi ska skapa en arbetsplats där vi är schyssta mot varandra och jag som ledare tänker gå i bräschen för detta.

Alla kan bli snällare, det handlar bara om att bestämma sig för att ta de chanser som bjuds varje dag, som att ge beröm till en kollega, erbjuda hjälp eller ge uppmuntran och stöd till någon som inte mår bra. Goda gärningar sprider sig och chansen att du blir väl bemött tillbaka ökar när du är snäll mot dina kollegor, påminner Stefan Einhorn.

Johanna Flanke vill också slå ett slag för att vara snäll mot sig själv.

– Om vi ska hålla ett helt arbetsliv måste vi vara snälla mot oss själva. Börja med att fråga dig, är jag snäll mot mig själv?

I en tid där antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa slår nya rekord är vikten av att vara snäll på jobbet kanske viktigare än någonsin.

– Vi är varandras arbetsmiljö. Hur jag beter mig påverkar inte bara mig själv utan även mina kollegor. Att vara snäll är ett ganska enkelt medel som kan ge väldigt stora resultat – både för dig själv och för dina kollegor, säger Johanna Flanke.