
Bild: Hussein-El-alawi
Så påverkades sjuksköterskor av pandemin
Publicerat 14 april 2023
Tre gånger så många sjuksköterskor fick en utmattnings- eller stressdiagnos under pandemin och dubbelt så många drabbades av depression och ångest jämfört med före pandemiutbrottet. Det visar en ny studie från Högskolan i Kristianstad.

– Det var olika faktorer som bidrog till diagnoserna men mest framträdande var brist på glädje i det dagliga arbetet, brist på stöd från kollegor och brist på återhämtning mellan arbetspassen, säger Cicilia Nagel, universitetsadjunkt i omvårdnad och doktorand vid Lunds universitet.
Studien bygger på enkäter som gått ut till anställda i region Skåne. Totalt svarade drygt 3 100 sjuksköterskor. I vår ska Cecilia Nagel gå vidare med djupintervjuer av sjuksköterskor som arbetat med covid-patienter.
Att själv bli smittad samt en känsla av kontrollförlust var några faktorer som stressade.
– Många blev flyttade från sina ordinarie arbetsplatser till andra avdelningar och sjukhus. Att gå in och vårda patienter på intensiven när man inte har den formella kompetensen är stressande och det är lätt att känna sig otillräcklig.
Svårt att koppla bort jobbet under ledighet
Vårdsituationen under pandemin innebar också en rad restriktioner. Sjuka fick inte ha sina anhöriga hos sig och antalet vårdpersonal som fick vara hos en patient begränsades.
– Det ledde till en etisk stress och balansen mellan arbete och hemliv påverkades negativt. Det blev svårt att inte ta med sig jobbet hem. Vanligtvis är sjuksköterskor ganska duktiga på det.
Att sjuksköterskorna i högre utsträckning kände sig stressade påverkar även kvaliteten på vården, enligt Cicilia Nagel. Genom att kartlägga vilka arbetsrelaterade faktorer som har direkt inverkan på sjuksköterskornas mentala hälsa så hoppas hon att resultaten kan höja kvaliteten på omvårdnaden. Dessutom kan en sådan kartläggning användas för att få en mer hållbar arbetssituation så att fler sjuksköterskor stannar i yrket.
Siffror ur studien
Sjuksköterskor med diagnos på utmattning och/eller stress
2017: 8,1 %
2020: 26,4 %
Sjuksköterskor med diagnosen depression och/eller ångest
2017: 5,3 %
2020: 10,2 %

Marianne Zetterblom
Mer om Stress
-
Därför minskar inte stressen inom välfärdsyrken
Stress • Förra året nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. En ny studie visar vad som står i vägen för att komma till rätta med ohälsosam arbetsbelastning inom välfärdsyrken.
-
Ann blev ljudkänslig av jobbet på förskolan
Buller • Efter en dag bland skrik, skratt och ständiga ljud vill Ann Ramqvist helst bara ha det tyst. Sådant som hon annars gillar, att lyssna på musik eller träffa vänner, känns för ansträngande.
-
”Hela livssituationen påverkar”
Stress • Hela livssituationen påverkar hur vi mår på jobbet – inte bara arbetsmiljön.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
”Hela livssituationen påverkar”
Stress • Hela livssituationen påverkar hur vi mår på jobbet – inte bara arbetsmiljön.
-
Parfym kan förvärra pollenallergi
Allergier • Uppfriskande och härligt eller ett irritationsmoment som sticker i näsan? Parfymens vara eller icke vara är en vattendelare. Men kan det rent av bli ett arbetsmiljöproblem? Vi frågade Liselott Florén på Astma- och allergiförbundet.
-
Så kan arbetsplatsen underlätta för pollenallergiker
Allergier • Med mildare vintrar börjar pollensäsongen allt tidigare. Prognosen tyder på att årets säsong kommer att bjuda på högre halter av björkpollen än tidigare. Alla arbetsplatser behöver tänka igenom vad de kan göra för att underlätta för pollenallergiker på jobbet, säger Liselott Florén på Astma- och allergiförbundet.