Svårtolkade siffror om stress

År 2006 var det 337 personer som remitterades till en specialistläkare med diagnosen utmattningssyndrom. Tio år senare, år 2016, var siffran 25 849 personer. Men viktigt att veta är att själva diagnoskoden utmattningssyndrom kom först 2005 vilket innebär att det var då som Socialstyrelsen började föra statistik över diagnosen.

– I och med att det kom ett namn på de här symtomen ökade medvetenheten både inom vården och hos patienterna själva. Man kan jämföra det med adhd-diagnosen som inte fanns för 40 år sedan. Då talade man bara om stökiga barn. På samma sätt diagnosticerades många människor tidigare med depression som i dag får diagnosen utmatningssyndrom, säger Anders Jacobsson, statistiker vid Socialstyrelsen.

Kristina Glise, överläkare och forskare vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg, vill inte uttala sig om det skett en ökning statistiskt sett eftersom många läkare inom primärvården ännu inte börjat använda sig av diagnosen. Men i sin egen verksamhet märker hon av ett ökat antal patienter med stressrelaterade besvär. Det bekräftas även av de kontakter med kollegor hon har inom primärvården och företagshälsovården.

– Ofta är det en kombination av arbetsrelaterade och privata stressorer som leder till att man blir sjuk. Men av dem som sökt hjälp hos oss har 90 procent angett arbetsrelaterade stressorer. Många har fått mer att göra till följd av slimmade organisationer. Anställda inom offentlig sektor är värst drabbade, särskilt kvinnor. Men problemet finns även inom privat sektor, säger hon.

Men Kristina Glise vill samtidigt nyansera bilden av att all stress är farlig.

– Stress är inte farligt förutsatt att man ger sig själv möjlighet till återhämtning. Om vi inte stressar överhuvudtaget mår vi dåligt av den anledningen, säger hon.

Dan Hasson är forskare och har doktorerat i stresshantering och hälsopromotion. Han är inte säker på att det är en faktisk ökning vi ser. 

– Sjukskrivningar går i cykler och höga sjukskrivningstal brukar hänga ihop med högkonjunktur som vi ju är inne i just nu. Men generellt sett skulle jag säga att det var det värre tio år tillbaka i tiden, säger han.

Dan Hasson vänder sig mot bilden att det tar lång tid att komma tillbaka från en stressrelaterad sjukskrivning.

– Får man inte rätt hjälp och stöd kan det lång tid. Om man tror att man håller på att få en hjärnblödning eller att man har blivit psykiskt sjuk och ingen ser att det är stressrelaterade besvär så tar det naturligtvis längre tid än om man får rätt hjälp från början, säger han.

Kristina Glise hoppas att föreskriften om organisatorisk och social hälsa ska leda till att arbetsgivare blir bättre på att känna igen symtomen på stress.

– Förhoppningsvis ser inte arbetsgivarna föreskrifterna som ett ok utan som en hjälp och ett redskap för att lära sig vad man ska leta efter och hur man ska tackla stressen, säger hon.